Hemkommen efter en skidhelg i finska Levi. Kan konstatera att utförsåkning är som att cykla. Har man en gång börjat, så sitter det i. Och trots en dålig säsong i fjol, med bara ett fåtal tillfällen, så dansade jag nu utför backarna som om jag vore Marcel Hirscher. Ja han blev bara tvåa, men jag kan ju inte jämföra mig med gårdagens guldgosse Mario Matt.
Inte heller kan jag jämföra mig med Hargin eller Myhrer, för jag åkte aldrig ur, en enda gång.
 |
| Bekräftat: Barn på nytt. |
Glad som ett barn svassade jag nerför branterna, blå, röda eller svarta pister spelade ingen roll.
Inte blir man ju heller lessen över att man åker billigt nuförtiden. I Finland är man nämligen Senior när man fyllt 64. Och det har ju jag.
Liftkortet blev plötsligt väldigt mycket billigare än för en vanlig vuxen.
*****
Så är det. Kunskapen sitter i även om tekniken kan bli lite ringrostig.
SvaraRaderaFast de där svarta pisterna undviker jag helst. Kommer ihåg i Trysil en gång. Vi tog liften till toppen och enda vägen ner var en svart pist.... Huvvaligen. Det tog lååång tid. Jag fick åka från sida till sida knixade för att ta mig ner. De andra i gänget med betydligt bättre teknik undrade verkligen var jag hade tagit vägen.
Den pisten undvek jag sen....
Vilken lyxhelg. Svit och rabatt på liftkortet. Jag säger då det.....