tisdag, april 29, 2014

Huvva

Den här dagen vill man helst glömma. Kaos i stort sett utan stopp från morgon till kväll. Jo, klockan hann bli bortåt drygt halv sju ikväll, innan jag och några av kollegerna kunde logga ut. Vi stänger klockan fem.

Och då kände vi oss inte särskilt tillfredsställda utan drömde om att allt överblivet jobb skulle försvinna under natten.

Tyvärr funkar det inte så. Det ligger där och väntar imorgon igen. Bara att ta tag i på nytt.

Tur att jag inte har högt blodtryck, även om det kändes så ibland idag, när kunderna kom på att - "Jisses. Det är ju kort vecka. Måste skynda skynda skynda att planera resan till den där konferensen i oktober.

Och den resenären var inte ensam om den strategin. Göra sig av med "problemet" och förvänta att vi tar över, så att säga.

Missförstå mig inte. Jag gillar mitt jobb. De allra flesta kunder är roliga att prata med. Tacksamma för all hjälp de får. Men sedan finns det ibland de som ställer snudd på orimliga krav. Krav som de kräver omedelbara svar på. Och vet du... Ibland känns det som om de sätter press på oss, bara för att de själva ska kunna gå hem och vara lediga imorgon. Tyvärr är det oftast dessa kunder man kommer ihåg.


*****

måndag, april 28, 2014

Luleå 28 april. Stationsgatan kl 22.34 - 23.47















Mysteriet kvarstår.  Plötslig uppenbarade sig ett monster utanför vårt fönster. Det grejades. Det förlängdes. Det veks ut armar hit och dit. Gubbar pilade hit och dit. Klättrade på stegar lutade mot monstret. Förlängde och kortade av. Diskuterade och skrattade.

Plötsligt "fälldes" hela ekipaget ihop och flyttades 50 meter längre bort på gatan. Samma procedurer vidtog. Stöd ut. Armar svängde.


Strax före midnatt lämnade jag scenen för att sova. Då var monstrets arm skyhögt över gatan.

Vad som gjordes?

Ingen aning.
Men spännande var det.

*****

Klassiker

Att ta sig från Monrovia till Abuja en söndag utan att spränga plånboken visade sig ogörligt. Men jag hittade en lösning på lördagen istället. Allt för att resenärerna ska kunna söka visum för att resa till Luleå. Handläggningstiden är två dagar där.

Hittade en hyfsat bra förbindelse vidare. Nu får vi se om det faller resenärerna i smaken.

Nästa fall. Jagar en kvarglömd surfplatta på TAP:s flygning från Lissabon till Arlanda igår. Inte lätt. Pratar med en portugis som talar dålig engelska och får en mejladress som inte funkar,  visar det sig ....

Sådär fortsätter det mest hela dagen. Klassisk måndag alltså.

Men jag får gå hem någorlunda i tid, så att jag hinner iväg för att tvätta bilen och köpa en .... (hemligt).

*****

söndag, april 27, 2014

Bara en bild




*****

Efter en tvåtimmars ...

.. cykeltur utan paus, är det skönt att få sätta sig på balkongen med en kopp kaffe och titta på hur kumquatbusken blommar.

Och samtidigt betänka att det var en himla tur att punkteringen hände en halv kilometer innan jag var hemma.


*****

Frukost med helgens försummade tidningar.

 
 
***** 
 

Winemakers dinner


En tradition som återkommer med ojämna mellanrum är vinmakarmiddag på Tallkotten här i stan.

Idag var det dags för det portugisiska vinhuset José Maria da Fonseca, som bland annat producerar det kända, och kanske lite banala vinet Periquita.

Här presenterades dock en helt annan sida av denna producent. Eller flera, rättare sagt. Naturligtvis var ägaren där och talade för sitt livsverk och sina viner. Åtta stycken fick vi prova på. Prestigeprodukter, som visserligen finns på Systemet, men i helt andra prisklasser än de som jag normalt lägger i korgen. Dessertvinet som bjöds ikväll var 20 år gammalt, vilket säger en del.

Fantastisk mat serverades därtill. Skaldjurssnittar, charkuterier, pasta med portvinsstekt oxfilé och sedan hjortdito med en potatiskaka. Desserten var mycket chokladig.

Fyra fem timmar tar en sådan här sittning. Vi var ett kompisgäng, men parallellt hade jag ett bord med kolleger, som jobbar på ett av våra kontor och som överraskat en medarbetare som pensioneras på onsdag med att bjuda henne på detta evenemang.

Vi i kompisgänget gick vidare till CG:s för att avrunda.

Fin kväll. Fina människor. Träffade Ulrika och Jocke, David och andra gamla bekanta. Goda viner. God mat. En fulländad kväll.




*****
Här hittar du fler vinmakar- och andra middagar på Tallkotten

lördag, april 26, 2014

Sitter och halvslumrar ...

.. över en kopp kaffe, i solen på altanen. Fåglarna sjunger. Taltrasten kom idag och björktrasten är vackrare utfärgad en någonsin. Så välsminkad att vi trodde det var en raritet, när den uppenbarade sig på en snöfläck bakom gärdesgården.

Men bland alla fågelläten hördes plötsligt en annan bekanting, som jag inte träffat på här i stugan ännu, men väl hemma i stan häromdagen.

 - Hoppsan, sa jag. Sädesärlan.
Och vi började spana runt huset.
 - Jo, den sitter på bastutaket, sa Benke.

Lyckades få en bild av den. Inte på bastutaket, men väl på tomtens enda kvarvarande snöfläck.
Välkommen!


*****

De mötte döden

 Vårt hus skördar ibland offer. Trots att fönstren ofta ligger under djup takfot, eller på altaner, så tror en del att de kan flyga rakt igenom. Rovfågelssilhuetter kanske skulle hjälpa, men jag tror inte det.
 
Idag träffade jag på en bergfinkhanne nedanför köksfönstret på baksidan, som trots att den var helt livlös lades i akutlådan. Man vet ju aldrig. Precis när han är installerad upptäcker vi en grönfinkhona, som gått samma öde tillmötes på andra sidan huset. Två på samma dag har vi aldrig upplevt. Det är överhuvudtaget länge sedan det hände att fåglar krockade med huset.
 
De fick ligga på samma vårdavdelning i någon timme. Det kan ofta göra susen. Dödstalen är mycket låga på den här akutmottagningen. Tvärtom räddar vi säkert 9 av 10.
 
Men här var livslågan släckt.
 
 
 
***** 

Vårbruket ...

.. idag, har bestått av urgrävning av varmkompostens andraårsproduktion. Fet och fin attläggas i rabatten. Punka på skottkärran innebär hink. Men det går bra det också.

Dessutom har en granne hjälpt oss byta en läckande utekran. Den frös sönder i vintras på grund av en slarvig rörmokare som missat att installera en backventil och som på hantverkares vis gjort sig oåtkomlig när något gått snett. Lovat och lovat.
- Jo, det där fixar jag i veckan.

Frågan är bara; vilken vecka? Det lär vi inte få svar på.

Tack för grannar.





*****


 

Jaså

Nyheterna idag på morgonen berättar bland annat om att det blivit dyrare att besikta sin bil sedan avregleringen. Det "privata" skulle göra allt såååå mycket bättre.

13% högre priser blev resultatet.

Och dyrast blev det i storstäderna.

Men, alltså .... Borde det inte vara där som konkurrensen är störst. Jo, och då borde väl priset vara lägst där. På småorter i landet är det bara den statliga Svensk bilprovning som står för servicen.

Handen på hjärtat.
Har vi billigare läkemedel nuförtiden?
Bättre skolor?
Tågtrafik?

*****

fredag, april 25, 2014

Skrajsna små män

Jag har en känsla av att rädda killar i alla åldrar

  • Går på fotboll mest för att starta bråk
  • Blir med i Motorcykelgäng
  • Dras till högerextremism
  • Är homofober
  • Heter Putin
Rädda människor är farliga människor. 
I klump.


*****

Genom brunvåren ...

.. mot stugan i skogen vid havet.
*****

torsdag, april 24, 2014

Mötte ...

.. herr Ärland med det ståtliga efternamnet Montacilla Alba Sädes när jag var på väg till jobbet idag. Han var just hemkommen från långsemestern i norra Afrika.

Vi hälsade artigt på varandra, innan vi drog vidare åt varsitt håll för dagens göromål.

*****
Läs mer om långresenären.

onsdag, april 23, 2014

Luleå 23 april kl 21.56

Nu börjar de ljusa kvällarna

Gamla Åhlens har förvandlats till utställningslokal med stora fönster ut mot Storgatan.
Kände Norrbottenskonstnären Erling Johansson huserar här och målar "live" på dagarna.

*****
Mer om Erling Johansson

måndag, april 21, 2014

Minnet av en påsk

Andra påsken i rad, med riktigt fint vårvinterväder. Mindre snö i år, förstås. Men samma blå himmel.

Bländande ljus

 


I skogen är det snöfritt
*****


Minnet av en doft (Rekonstruktion)

Det förlorade inlägget (Se föregående!) har jag nu försökt återskapa från mina hjärnvindlingar. De kommentarer som kom in i originalinlägget kommer att finnas inlagda ikväll.
----------- 

- Varför luktar det så gott här? Tindra, snart sex år, besöker oss för första gången i "medveten" ålder. Vi något mer ålderstigna förnimmer ingen väldoft. Ingen dålig lukt heller för den delen.

Härom veckan hörde jag om att det någonstans i Sverige planeras ett ljudmuseum. För bortglömda ljud. Kommer du ihåg det "tjattrande" internetmodemet, innan bredband blev mer eller mindre standard. Kommer någon under tjugo ihåg hur det lät när man använde sifferskiva på telefonen förr? Eller kvittret när TV-sändningarna avslutades för kvällen och myrornas krig tog vi. Numera stängs ju inga sändningar.

Doftminnet lär vara det starkaste vi har. Jag kommer ihåg att jag i ett inllägg för många år sedan berättade att jag när jag stod och bakade matbröd plötsligt i huvudet befann mig på en alldeles speciell punkt i en nedfart i Courchevel i Frankrike. Detta trots att inget annat i köksregionen där jag stod, kunde kopplas till skidåkning i alperna. Men intrycket från den där hågkomsten var så tydligt att jag närsomhelst skulle kunna placera mig på samma ställe i den där backen om jag bara reste dit. Kanske kommer även Tindra att någon gång känna den doft hon kände hos oss, i något helt annat sammanhang komma ihåg sitt besök hos oss.

Kanske börjar det bli läge för att jämsides med det där ljudmuséet inrätta ett doftdito också. För bortglömda dofter.

Jag har i så fall ett litet bassortiment att börja med:

  • Pappas idoga skoborstande. Det doftade gott av skokräm.
  • Doften av min första tuffa skinnjacka.
  • Stenciler - Du vet de där med blåaktig skrift som doftade lite spritaktigt.
  • Björnklister i plåtburk med ett litet rör för spateln i kanten på insidan av burken.
  • Nytjärade skidor, båtar eller bryggor.
  • .....
  • ...
Fyll gärna på!


*****