Om att rätta till

Mycket potatis har jag ätit i mina dagar. En hel del köttfärs också, även om det minskat. Strömming åt jag i söndags.

Flamskyddsmedel i köttfärsen. PCB och DDT i östersjöströmmingen. Den svenska maten är välkryddad, enligt en undersökning av vardagslivsmedel som Världsnaturfonden (WWF) genomfört. Det är gamla försyndelser som fortfarande dröjer sig kvar i våra livsmedel. Försyndelser som kanske är 50 år gamla.

Men det där med DDT och PCB har vi rättat till. Med förbud. Vilket vi lär märka först om 50 år till, kanske. Nivåerna i maten ligger visserligen under uppsatta gränsvärden. Men man vet inget om de långsiktiga verkningarna av låga doser av dessa kemikalier. Hur våra hormoner påverkas.

---

Kommersiellt odlad potatis är den mest besprutade grödan vi har. Svenska odlare besprutar potatisen 15(!!!) gånger per säsong! Mot bladmögel.

"Bladmöglet har med åren blivit alltmer aggresivt", säger en företrädare för kemiföretaget BASF.

Det måste förstås rättas till.
Med genförändring.

Så nu har vi fått sorter som är bladmögelresistenta. Grön och grann växer genpotatisen bredvid sina sämre lottade kusiner på försöksodlingarna i Svalöv.

Det kommer att spara miljarder för odlarna. Det kommer att spara miljön, säger förespråkarna under förespegling att man inte behöver bespruta lika mycket.

Det där låter väl bra. Om det inte vore för att genmodifiering kan ha oönskade effekter på lång sikt, enligt en del alltför undanskyfflade skräckexempel. Enligt Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson vet vi ännu inte vilka oönskade effekter som genmodifiering har på miljön.

Men då får vi väl rätta till de effekterna också! Kanske!

Det blir väldigt mycket tillrättande. Hela tiden.
Skall vi hålla på sådär?

Själv har jag aldrig stött på ett enda privat potatisland, som besprutats med bekämpningsmedel. Bladmögel har jag heller aldrig sett till där. Det beror kanske på att man använder utsäde från förra året skörd. Utsäde som aldrig har besprutats eller behandlats, men som genom åren har utvecklat en naturlig motståndskraft.

Ökad behandling, modifiering eller manipulering skapar bara nya skador. Jämför överkonsumtion av antibiotika, som snart gett oss bakteriestammar som ingen får bukt med.

Vi lever i en blandning av gifter och vi tillför miljön hundratals nya, okända kemikalier varje år. EU vill nu lätta på bestämmelserna för hur nya kemikalier skall få användas. Jo - lätta på bestämmelserna. Det blir fallet om en ny kemikalielagstiftning, REACH klubbas igenom den 17 november.

Jag tror att det är något annat som skall rättas till.
Inte är det potatisen.

Det finns andra "knölar".



Andra bloggar om: Miljögifter, REACH, Naturvård, Överlevnad,