lördag, juli 07, 2018

Blommiga fjäll

Det blev en kortvandring idag i blåsten. Tack och lov inget regn. Kort och kort, förresten. En dryg mil blev det ju och med stor höjdskillnad, så rätt jobbigt ändå.

Fjällen blommar överdådigt. Nere i fjällbjörkskogen är det yppiga ormbunkar,  midsommarblomster och smörbollar. Växter som man är van vid hemifrån.

På höjd är det annat som gäller. Fjällglimmets rosa kuddar. Lappljungens klockor, mossljungens blyga "lampskärmar", den enda gula violart som finns, fjällviolen och de frodiga rosenrotsdungarna. Sistnämda ännu ej utslagna.

Vi hittar en läplats bakom en kulle högt uppe på Ultevisheden, där vi äter lunch. Sedan bär det av ner till fjällstationen igen, i kall motvind. Det blir inte mer än 9 grader idag, verkar det som.

Nu väntar dusch, drink före maten och en trerätters i matsalen. 
Ska're va', så ska're.


Fjällglim
Lappljung

Fjällviol
Mossljung
Rosenrot
*****

4 kommentarer:

  1. thord wiman17:51

    Voj, voj!

    Häftig besöksplats, Bert. Vilka fina godingar
    du fotat.
    Lappljungen överjordiskt grann i sin fint mönstrade röd-
    violetta klädnad. Att komma nära. Hur mycket det betyder i upplevelsehänseende framgår. Helst på mage, nästipp mot
    - och lupp!
    Att allt i helheten är en nåd förstås bäst i blommig fjällmiljö.

    Ni blickar väl också uppåt emellanåt mot skyarna antar jag.
    Något spännande bevingat?

    Fortsätt bli förädlade - och ha det gott!

    SvaraRadera
  2. @Thord Wiman

    Och ändå är det inga rariteter.

    Men vad gäller bevingat är det skralt om man tänker på fåglar. Stenskvätta fjällpiplärka, korp ... Ja det var väl det.

    Desto fler fjärilar. Blåvingar i massor. Det måste vara blåvingeår i år. Någon hräsfjäril. Bastardsvärmare. Och så en liten rackare som jag inte får kläm på.
    .

    SvaraRadera