"What do you....

.... think about...?"

André Pops automatgenererade intervjuteknik bland de icke svensktalande damerna i OS storslalombacke.

Till slut lyssnar jag inte. Sitter bara och räknar alla "what-do-you-think about:ar".

Torsdag kväll

OS. Vi väntar på freestyle hopp. Det blir två minuter, på grund av damernas curlingguld. Grattis till dem!

Andlig spis

Man kommer till lunchrestaurangen med endast hungern som sällskap. Men går därifrån med

• urgod lasagne i magen
• teaterbesök bokat den 23 mars, med köttgryta och rödvin
• en skärgårdshelg i augusti bestämd och bokad i gammalt konstnärshus
• en trevlig pratstund med vänner och flyktigt bekanta
• och ett gott råd för hur jag skall utveckla mina jobbutsikter
  

Så ser en hyfsad lunch ut.

Och Nikkaluokta....

... landets varmaste plats igår. +8!

I februari!??

Suck!

Basen rockar fett

Aldrig någonsin har basindustrierna i norr visat såna vinster som nu. Privata eller statliga, vilket som.

Och investerar gör dom. De spelar högt och rätt.
LKAB satsar 10 miljarder här just nu.

Även Boliden och SSAB låter pengarna göra nytta, där dom hämtats.

Bara statliga Vattenfalls bas spelar falskt!

Elfel

För ett par år sedan fick jag åka till akuten. Det var en natt vid 4-tiden då jag vaknade med ett ryck och märkte att pulsen var uppe i 120. Minst! Ingen smärta, inget illamående. Men ändå! Dryga 50 år gammal. Givetvis hjärtinfarkt!

Vi ringde akuten för råd.
- Ja, eftersom du inte har ont, så kan du bara ta det lugnt. Kom in till oss om du känner dig orolig, sa den trygga stämman i natten.
Vi tog bilen.

Bra, snabb, proffsig mottagning och snart låg man där och kände sig som en dator. Sladdar, kanyler, apparater som blinkar och blippar. Pulsen i 148, helt oförklarligt. Allt annat normalt. Blodtryck bra, blodvärde bra, allt bra! Ultraljud gav inga konstigheter. Klaffar och kärl i topptrim. Inga tecken på obemärkt, eller kommande infarkt.

Det var ett "elfel". Någon liten knäpp detalj i hjärtat hade beslutat sig för att skicka ut elimpulser för glatta livet. Det störde. Fick ligga inne för observation den dagen. "Fladder" kallades åkomman.

Symptomen berodde på stress, för mycket kaffe, psykiskt trauma, eller inget av dessa. Det var bara nåt fel.

Sedan dess har jag haft symptom sådär högst en gång per år och knappt det.

Igår hände det igen. Sitter vid datorn och skriver i godan ro. Plötsligt stannar hjärtat! Ja, det känns så. När pumpen går som den skall känner man inget av den. Men vänta bara, när den avviker från mönstret. Det känns, hörs; det märks!

Men eftersom jag blivit försäkrad om att det inte är farligt, så försöker jag häva tillståndet. Det värsta är att sitta still. Stå, gå, röra på sig. Det är det bästa. Armar uppåt sträck. Höfter fäst, böj, böj, böj. Dricka kallt vatten. Djupandas.

Inget hjälper denna gång. I 48 timmar får man ha tillståndet utan att kontakta läkare. Jag har upplevt mitt i max ett par timmar. Någon gång bara en kvart.

Fortsatte med skrivjobbet, så gott det gick fram till 17.00. Då stänger jag. Kvällen förlöpte med ömsom snabba hjärtslag växlande med stillestånd. Fem snabba slag.... paus, två snabba.....uppehåll, ett slag..... paus, sju slag......hupp.

Så småningom blir man trött och jag gick och lade mig efter Aktuellt. Somnade direkt. Kan bara ligga på höger sida. Ligger jag på vänster, så hörs hjärtslagen i kudden.

Sov rätt gott, men vaknade till flera gånger och konstaterade att hjärtat gick fel.

Halv sex i morse.... ploink, reset, omstart. Lugn, fin pulsrytm. Allt helt normalt efter 16 timmars amok.

Så börjar en ny dag. Den verkar bli solig.

I Norge går hararna på bio

Som jag skrev för någon vecka sedan, så minskar biobesökarna i länet. Men kanske har biograferna en ny kundgrupp att rikta in sig på.

Wallace och Gromit, med sin Varulvskanin, borde väl vara lämplig för en mera djurisk publik, när vi människor inte räcker till.

Kanske är det detta som hänt i Nordnorge. En monsterhare har nämligen visat sig för ett hundspann. Stor och präktig gav den sig på att anfalla hundflocken, totalt dödsföraktande. Hundspannet trasslade till sig rejält och hundarna var som paralyserade. Alla som åkt hundspann vet hur det kan trassla, om någon av hundarna gör tvärtemot vad som är menat.

Men efter att ha smockat några av hundarna rejält på nosen, lämnade haren hundspannet med ett jättehopp och försvann över vidderna.

Det hände några mil nordväst om Treriksröset.

Så håll dig bara lugn i biomörkret, om någon hotfull långörad typ dyker upp och snattar ur din popcornsburk.

Trojan

Fyra hormonstörande växtbekämpningsmedel, som varit förbjudna i Sverige sedan länge, kommer nu troligen att tillåtas i EU. Sammanlagt 13 medel som vi varit tveksamma till, har nu blivit godkända.

Här visas en baksida av EU.Vi bestämmer inte själva precis som vi vill i vår del av världen. Men trots allt så är det just på detta område, som det är bra att vi finns med.

Miljöfrågor håller sig inte inom landsgränser. Sverige och de andra länder som motsätter sig EU-kommissionens konservativa låt-gå-strategi, måste kunna påverka.

Det gör man bara inifrån unionen.

Nu har vår miljöminister ett styvt jobb att arbeta upp en opinion.

Vi behöver inte fler kemikalier i vår omgivning.
Vi behöver natur, och naturlighet.



Andra bloggar om: Miljö, EU

Girigbukus elephantiasis

Vad skulle han göra med pengarna? Lars Erik Pettersson, f.d. Skamdiadirektör, som höjde sitt pensionsavtal från ca 60 miljoner till 90 miljoner. Vad är det som förblindar så? Även om han pensionerar sig nu, så skulle han kunna ta ut fem-sex-sju miljoner per år att leva för under resten av sitt liv. Går det att göra av med så mycket pengar?

Nej - Det måste vara någon mental sjukdom.

Forskas det om det?
Där kunde pengarna i och för sig göra nytta.

Kanske var det detta han planerade.
En donation till forskningen om girighet.

Men det funkar väl inte nu.
För nu räcker väl inte slantarna, om han nu bara får 60 miljoner.

Stackarn!

C B- B B+ Ba- Ba Ba+ Ab- Ab Ab+ a- a a+ A

Jag förstår inte den där fullständigt rabiata betygsskräcken! Borgarna vill ju införa betyg från 6:e klass. Vänstern vill väl inte ha några betyg alls, om dom fick som dom ville.

Själv fick jag mitt första betyg i 2:a klass! Då var jag 8 år. Mina föräldrar kunde termin för termin följa min utveckling. (Jo, man fick betyg till jul också) Visst fick man hjälp i något ämne där man var svag. Men man fick också hjälp hemifrån, just på grund av betygen.

Vad sen politik har med denna fråga att göra har jag ännu svårare att begripa.

Och om någon är intresserad så fick jag stort A på min franska studentskrivning. Litet a i svenska, engelska, tyska, biologi och kemi. I matematik blev det däremot bara ett B-.

Jotack! Jag mår bra!

Med samma mynt

Som småbarn. Oavsett ålder. Oavsett kultur.

Kommer du ihåg hur man i USA blev sura på Frankrike och döpte om sina "french fries" till "freedom fries"?

I Iran gillar man Danish Pastries. Alltså "danska bakverk", utan att de för den skull är bakade i Danmark. Det är typen, man gillar.

Nu har man döpt om dem till "Roses of Muhammad" (Gul-e-Muhammadi). De ser likadana ut, smakar lika. Men bakas i Iran.

Lika barn leka bäst.

Före, efter, eller inte alls

Har jag gjort fel? Är jag med min tid eller hopplöst ute? Totalförvirring råder. Här gäller det allvarliga saker. Det gäller mina kalsingar.

Det är länge sedan, som herrarnas små under, kunde bestå av sladdrig trikå av märket Rustibus. Nuförtiden ägnas samma omsorg åt inköpen, som vore det whisky av finare sort.

Kortkalsingar skall sitta bra. Inte stickas, inte tappa spänsten, eller skära in i baken. Om de dessutom framhäver, så där lite diskret, är det ingen som klagar. Många kriterier skall uppfyllas. Snygga skall de också vara, trots allt.

Men dyrt är det! Huga. Köpte en tvåpack Salming för en tid sedan. 299 spänn på kampanjpris, om jag inte minns fel. Sen får vi se om de håller måttet för pengarna.

Förvirringen då. Ja, det gäller utseendet. Som så mycket här i världen. Vi sägs ju alltid ligga något år efter, vi svenskar, när det gäller mode. I gårdagens Le Monde hittar jag en liten artikel som handlar om de franska männens tycke och smak, när det gäller kortkallingar. Bland fransoserna är det nu vitt, svart, grått som gäller. Enfärgat alltså. Jag köpte alltså fel, när jag beslutade mig för neonfärgat, randigt, ja nästan epilepsiframkallande. Men bara den ena kallingen. Den andra var diskret grå, med en liten lila effektrand, minsann.

Men formen valde jag i alla fall rätt. Kortbensmodellen. Den föredras av 58% av fransmännen, mot 33% för obenvarianten (s.k. slip), och 8% som envisas köpa string.

Eller är det det sistnämnda som kommer?
Nästa år!
Huga!

Tvåpack... både fel......................
.........och rätt.

Andra bloggar om: Mode, Mode för män

På god väg

I fredags fick jag klart med ett lite speciellt projekt här i Luleå, som skall genomföras någon gång den närmaste tiden.

Idag har jag besökt en uppdragsgivare i Piteå för en första genomgång av ett projekt. Kul att få något att bita i.

Väl tillbaka i stan var det dags för sen lunch. Ställde in bilen i garaget och gick ut på stan. Kommer till mitt stamställe och märker, när jag står och tar för mig av salladen, att jag glömt plånboken hemma. "Jamen, då tar vi dubbelt en annan dag", sa R bakom disken. Lunch på kredit. Den smakade inte sämre för det.

Telefonen ringer precis när jag är färdig.
- Hej, jag har ett uppdrag till åt dig.
- Jaså, sa jag.
- Jepp, men vi sitter inte i sjön. Det finns lite tid.
- OK, så vi sitter på strandkanten då.
- Ja, på bryggan och plaskar med fötterna. Det är rätt skönt det också.
- Ringer dig för fler detaljer, när jag finns på min plats.

Mitt horoskop idag i den ena lokaltidningen:
"Du uppvaktas nu från två håll samtidigt i en speciell angelägenhet, vilket tycks resultera i att du själv lämnar dubbla budskap."

I den andra står det att jag kommer att ha en stressig dag, och inte kommer att kunna slappna av förrän i kväll.

Nähä!

Konstigheter

Min blogg blir väldigt märklig i Internet Explorer. Fetstil härskar i högerspalten. Rakt av!

Textsidorna är i normal stil, utom där jag själv bestämt att fetstil skall råda.

Men... Undantaget är att allt som skrivits före 12.53 i onsdags visas i fetstil.

Du som har webbläsaren IE, får dras med det. För jag kan inte hitta vad som är fel.

Har du däremot Firefox, ser det helt korrekt ut.

Någon som kan förklara?

Tulpandans

(Klicka på bilderna för originalstorlek!)

Och haren har sin gång

Det är jag och Hemingway.

Mathelg

Som vanligt har stugan fyllts av goda matdofter i helgen. Fredag lunch med sill ger väl inte så mycket att snusa goda aromer av, men på kvällen blev det älg. Närmare bestämt älgfärslimpa fylld med äpple och enbär. Citronzest får gå med sista minuterna i ugnen. Serveras med citron- och vitlökssmörslungade haricots verts, och en frisk sallad. Vinet var en utmärkt italienare; Corte Giara Corvina, nr 98203, ur det tillfälliga sortimentet på Systemet. "...godkänt, men med utropstecken...", enligt Bengt Göran Kronstam i DN.

Lördagkväll bjöds laxfile under sötsurt cashewtäcke, som blir så där lite "knäckigt". Serverat med rotselleripuré och sallad på färsk spenat och citrus. Vin; Valdevina, ett vitt fynd från i höstas, som tyvärr inte finns kvar på systemet längre.

Paus

Soon at a theatre near you

Nästa utmärkta idé till TV-producenterna här i Sverige. Hämta upp några hemlösa. Bjud dem på sprit och cigaretter och låt dem slåss framför kameran. Till och med dödsfall har inträffat.

Det vore väl nåt att krydda kvällarna med.

Cyniskt?

Men programmen produceras redan i .... ja, var tror du... frihetens och demokratins stamort på jorden; USA.

När ser vi det första svenska exemplet?

Och som purkna 7-åringar...

... står Jidhe och Tornberg i OS-studion och ältar om hur urusla Tre Kronor är. Mungiporna släpar i golvet och Tornberg ser ut som om han ville slå sönder inredningen.

Snälla nån! Väx upp!