torsdag, februari 23, 2006

Elfel

För ett par år sedan fick jag åka till akuten. Det var en natt vid 4-tiden då jag vaknade med ett ryck och märkte att pulsen var uppe i 120. Minst! Ingen smärta, inget illamående. Men ändå! Dryga 50 år gammal. Givetvis hjärtinfarkt!

Vi ringde akuten för råd.
- Ja, eftersom du inte har ont, så kan du bara ta det lugnt. Kom in till oss om du känner dig orolig, sa den trygga stämman i natten.
Vi tog bilen.

Bra, snabb, proffsig mottagning och snart låg man där och kände sig som en dator. Sladdar, kanyler, apparater som blinkar och blippar. Pulsen i 148, helt oförklarligt. Allt annat normalt. Blodtryck bra, blodvärde bra, allt bra! Ultraljud gav inga konstigheter. Klaffar och kärl i topptrim. Inga tecken på obemärkt, eller kommande infarkt.

Det var ett "elfel". Någon liten knäpp detalj i hjärtat hade beslutat sig för att skicka ut elimpulser för glatta livet. Det störde. Fick ligga inne för observation den dagen. "Fladder" kallades åkomman.

Symptomen berodde på stress, för mycket kaffe, psykiskt trauma, eller inget av dessa. Det var bara nåt fel.

Sedan dess har jag haft symptom sådär högst en gång per år och knappt det.

Igår hände det igen. Sitter vid datorn och skriver i godan ro. Plötsligt stannar hjärtat! Ja, det känns så. När pumpen går som den skall känner man inget av den. Men vänta bara, när den avviker från mönstret. Det känns, hörs; det märks!

Men eftersom jag blivit försäkrad om att det inte är farligt, så försöker jag häva tillståndet. Det värsta är att sitta still. Stå, gå, röra på sig. Det är det bästa. Armar uppåt sträck. Höfter fäst, böj, böj, böj. Dricka kallt vatten. Djupandas.

Inget hjälper denna gång. I 48 timmar får man ha tillståndet utan att kontakta läkare. Jag har upplevt mitt i max ett par timmar. Någon gång bara en kvart.

Fortsatte med skrivjobbet, så gott det gick fram till 17.00. Då stänger jag. Kvällen förlöpte med ömsom snabba hjärtslag växlande med stillestånd. Fem snabba slag.... paus, två snabba.....uppehåll, ett slag..... paus, sju slag......hupp.

Så småningom blir man trött och jag gick och lade mig efter Aktuellt. Somnade direkt. Kan bara ligga på höger sida. Ligger jag på vänster, så hörs hjärtslagen i kudden.

Sov rätt gott, men vaknade till flera gånger och konstaterade att hjärtat gick fel.

Halv sex i morse.... ploink, reset, omstart. Lugn, fin pulsrytm. Allt helt normalt efter 16 timmars amok.

Så börjar en ny dag. Den verkar bli solig.

Inga kommentarer: