lördag, februari 14, 2015

Och medan vi ...

.. äter röding med palsternacks- och fänkålsstomp och med en ljuvlig citronsky, hör vi om attentat i Köpenhamn, trollkonster hos rSD och psykopater i Ukraina, som utnyttjar de sista timmarna före stilleståndet till att ta i lite extra. Förmodligen besvikna på  att huvudpsykopaten Putin gått med på vapenvila.

Tur att vi har Rånlandet.

*****

Vintersol

En fin vinterdag fylld med småjobb och avkoppling. Mest det senare förstås. Men man måste ju bära in ved, mata fåglarna och laga det ena fågelbordet som oförklarligt förlorat ett par sittpinnar.
                                                                     
Givetvis blir det också en promenad i grannskapet. En skidtur var väl tänkt från början, men fick ställas in med anledning av vissa förkylningssymptom i halva familjen. Inte min halva, dock.      
                                                        
Stötte också på en övergiven hundvalp, på en av mötesplatserna på skogsvägen. Den låg där och tittade på oss. Tog ett par bilder och lade ut på Facebook. En kvart senare kom ett svar.                 - Det är Simbas. Den får följa med lite olika långt varje gång.

Simba är inneboende hos grannen.

Så går dagen vidare. Jag har middagspasset.

*****

Där fick du


*****

fredag, februari 13, 2015

Oj så liten ...

.. den är, lilla tjock-teven i stugan. Man vänjer sig fort vid nya lyxditon därhemma. Men snart återanpassar man sig.

Middagen avslutad. Sedan VM. Storslalom för herrar. Avundsjuk. Skulle gärna ha varit där i solen och snön. Vail/Beaver Creek har jag aldrig haft förmånen att besöka. Däremot grannbyn Aspen.

Ännu inte någon premiär för egen del den här säsongen. Aj aj.

Men längdlaggen ska nog på i helgen. Havsisen väntar.

*****

Jamen ...

.. tack då!

*****

Som om ...

.. jag skrivit det själv.

Nästan.

För jag skulle inte orka. Det är så mycket.

Vilket inte gör det mindre intressant.

Snarare mera välbehövligt.

Läs själv!

Fick tipset från Tiina.

*****

torsdag, februari 12, 2015

Avdelning värdefullt vetande

Tulpaner vill ha tulpaner. Det är en erfarenhet jag fått, men egentligen aldrig har offentliggjort.

Här kommer den första forskningsrapporten för att vederlägga min slutsats.
Tulpaner vill vara nära varandra.

Bilderna nedan visar det tydligt.


Igår sågs tydligt hur alla utom två sökt sig till varandra.


Justerad bukett till perfekt symmetri




Idag har återigen de flesta sökt upp en granne.

Slutsatsen kan inte bli annat än ...  Tja, vad ska jag hitta på. Nja - det måste fundera på.

Återkommer.

*****

Vojne vojne

För första gången har Riksbanken beslutat om en reporänta som är lägre än noll.
Nämligen -0,1 procent.

Det betyder att bankerna, som är skyldiga att betala in delar av sina pengaflöden till Riksbanken, också får betala för den "tjänsten".

Erfarenheterna från andra länder som haft samma fenonomen i sin samhällsekonomi, säger att det inte behöver betyda något för bankernas kunder. Det vill säga du och jag.

"Inte behöver". Hm!?

Nej, det förstås. Om banken måste betala för att få sätta in pengar, så tar man väl det från aktieägarna, vinstmedlen (Miljardtals kronor varje kvartal.), eller sänker lönerna för sina företagsledningar.

Eller hur?

Det skulle också bli historiskt, i så fall. Första gången som kunderna inte betalar i slutänden.

Heja Sverige!

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Straffet fortgår

April, april. Jag kan lura dig vart jag vill.

Inte känns det som mitten av februari. Det skvalar och rinner, droppar och porlar. Igår regnade det mitt på dagen; igår regnade det på kvällen.

I morse klockan sju hade Luleå varmast i landet!!!?

Vad är det som händer?

Plusgrader fem dagar i rad.
Betyder det vår?

Nej, snarare katastrof.












*****

onsdag, februari 11, 2015

För vilken gång ...

.. i ordningen håller jag inte koll på längre. Men nu är det dags igen. Och så måste man söka upp en fotograf.
 
Visserligen kan jag besöka Trafikverket här i stan och få det hela gjort. Men med kollegers passfotoliknande porträtt på sina körkort, så besöker jag en av de fåtaliga fotografer, som fixar körkortsfoton på direkten.
 
 - Jag vill bli minst lika snygg som på mitt gamla, säger jag.
 - Visst! Det ordnar jag, sa knäpparen. Där kan du hänga av dig och där har du en spegel.
Han pekar på motstående vägg. Och jag ser i spegeln att jag ser precis sådär cool ut, som jag borde med tanke på min person.
 - Varsågod och sitt där.
Han pekar på en liten pall framför en vit fond.
 - Skjut upp glasögonen ordentligt. Sitt rakt emot mig och titta in i kameran.
Blixt blixt blixt. Och så var det klart.
 
 - Varsågod och sitt ner därute så kommer jag med resultatet.
Jag bekantar mig med fotografens två hundar under de 3 minuter som behövs för att fixa riktiga foton nuförtiden.
 
Hm! Jag hade kunnat gå till Trafikverket. Nu ser jag ju ut som en farbror. Grrr!
 
Nåja - Jag betalar 200 spänn och går därifrån. Biter i ett surt äpple därhemma och skickar in mina handlingar.
 
Det får väl gå för den här gången, då.
 
*****
 
PS. Förresten. Jag vet visst för vilken gång i ordningen det blir. Den sjätte.
 
Och jag lovar att jag ska publicera mitt nya här, när jag får det. Bara du skickar en bild av ditt först.
 
 

Redo ...

.. för dagen efter 2 minuter (drygt) planka, med åtföljande grooming i badrummet.

Går sedan in i min walk-in-closet för att välja dagens outfit inför board-meetinget på The Sunny Side ......

Nä - Plankan var rätt, men sedan spårade det ur. Visserligen har jag duschat och rakat mig, dragit på mig lite kläder och ska nu gå vidare med dagen. Det blir styrelsemöte med Rånlandets vägsamfällighet på Landstingets restaurang Solsidan och sedan fri tid.

Den där plankningen är ett led i en inbjudan via Facebook, där en kollega utmanade. En planka om dagen under februari månad. Nybörjare startade förra måndagen med 20 sekunder, för att sedan trappa upp alltefter att dagarna går. Mycket bra ide.

Testa själv!

*****

tisdag, februari 10, 2015

Nu gäller det

Brons till Sverige, blev det!

Bild från första duellen i åttondelsfinalen.
 
***** 

Tur att man ...

.. inte bor i Götaland.  
 
Bara 2,3 plusgrader där i Malmö i morse klockan 07.00.
Brrrrr.
 
Här hade vi plus 6,1 !!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
*****

måndag, februari 09, 2015

Apropå bilder

Någon hade sökt "Vinterbadare" på Google förmiddags.

Och hamnat här hos mig. Närmare bestämt här.

*****

Inte undra på

Jag har varit missnöjd en tid. Eftersom jag numera använder en surfplatta, när jag är ute i stugan i skogen vid havet, blir tekniken för att skriva inlägg i bloggen lite annorlunda. Särskilt med bilder. För då har man ju bara mobilen att lita till. Att fotografera med kameran som finns i själva plattan är inget alternativ. Bara jobbigt.

Det är där missnöjet har satt in. Bilderna har blivit så dåliga på senaste tiden. Ofta oskarpa och omöjliga att klicka på, om man nu vill det. Så idag tog jag mig en ordentlig funderare över hur det kunnat bli så. Och någonstans i mina hjärnvindlingar (som är ganska intrikata och rikliga) hade jag en aning om att det skulle gå att ställa in olika standarder för bilderna.

Och jag hittade den inställningen. Vid något tillfälle hade jag tydligen råkat ställa in att bilderna skulle ha låg upplösning. Va!? När har jag gjort det, undras. Men nu lyckades jag ställa in högsta möjliga standard, så nu blir jag hetare.

Vänta bara!

*****

söndag, februari 08, 2015

Skottår

För första gången sedan vi byggde stugan i skogen vid havet för 13 år sedan, är jag tvungen att på darrande ben gå upp på taket för att skotta av snön.

Att ett hus på 1½ plan kan vara så högt! Och taket så brant!

Men allt går fint. Det är bara den sida som vetter mot väst som har så mycket att vi tyckte att det kanske var bäst att åtgärda. Den östra sidan "ståtade" med någon, eller ett par decimeter. Snön har blåst bort där.

Med viss skepsis, men med äventyr i blick, kunde jag ju inte låta bli att där uppe tänka på hur det skulle vara att hoppa ner från taket. Lite försiktigt sätter jag mig ner och kanar iväg. Det känns spännande, eftersom snön, även efter skottningen, buktar så att jag inte ser takskägget uppifrån. Men hupp - vad bra det går. Ner över kanten och landar i den nerskottade snön. Mjukt och fint.

Det blev en hel del snö kvar däruppe, men vi har i alla fall fått bort det mest överhängande. Vi får ta mer nästa helg, om det behövs.


*****

Det är inte ...

.. bara vi, som rör oss på vägarna häromkring.

*****

lördag, februari 07, 2015

Vals

Min misstänksamhet mot forskningen i allmänhet fick lite ny näring idag. Eller kanske skulle jag hellre säga att mitt ifrågasättande fick en uppgift att ta tag i, som så många gånger förr. Bara hälsosamt alltså.

När jag går på gymmet så inleds alltid passet med en rejäl uppvärmning på träningscykel. På den visar en display hela tiden hur mitt hjärta jobbar. När pulsen börjar närma sig 130 och går över, vill jag försöka sänka den. Inte genom att dra av på takten; det vore att fuska. Nej, jag jobbar på precis som vanligt, men tar istället ett par extremt djupa andetag. Några sekunder senare syns resultatet. Pulsen går ner till 125-126 eller så.

Idag hörde jag ett program som handlade om en forskare som upptäckt hur en kör som sjöng Verdis Fångarnas kör  kunde påverka sin puls. Det stycket är tydligen uppbyggt enligt en underliggande modell, som gör att pulsen påverkas positivt i en viss frekvens under styckets gång. Det gällde fraseringen.

När man sjunger just den den där musiken så sjunger man i tio sekunder innan man andas in nästa gång. Under de tio sekunder man sjunger så sjunker pulsen ner mot ett "viloläge". När man sedan andas in så stiger pulsen igen! Det var här jag var tvungen att spetsa öronen. Stiger pulsen vid inandning!??? Jämför min erfarenhet ovan.

Jo - Det hävdades med bestämdhet. Här steg min misstänksamhet, förstås. Jag hade ju helt motsatt effekt, när jag tog ett djupt andetag. Men min första reaktion var att jag förmodligen har ett hjärtfel. Jag är sjuk! Jag fungerar ju inte som vanligt folk.

Men så slog det mig, och den lilla ifrågasättardjävulen vaknade i mig. Du känner förmodligen till det kända stycket av Verdi. Har du tänkt på hur den börjar. Med några försiktiga stråksekvenser ... I valstakt!!! Hela rasket går ju i valstakt.

Kören drar alltså en vals. Och givetvis driver forskaren med oss också.

Det var väl det jag förstod. Typiskt!

*****
Här finns programmet.

Ankomst

Vi fick lugnande besked. Alltså åker vi iväg, efter en långfukost. E4 var lite lurig, men småvägarna närmare stugan var mera vinterlika, vilket i det här fallet betyder vita fina och inte speciellt hala. Det verkar också som att regnet över Luleå igårkväll inte nådde hit.

Samma gällde för skogsvägen fram till stugan. Men det var gigantiska plogkarmar, så vi förstår att Plog-Göran haft ett styvt jobb. 

Att öppna dörren var däremot inget som kunde göras utan vidare. Det blev till att skotta först. Men det går i ett huj och snart kan vi ta stugans insida i besittning. Den välkomnar oss med 8 plusgrader. 

En idealiskt temperatur för tulpaner, visar det sig. En fräsch bukett står på bordet. Det är drygt två veckor sedan vi ställde dem där och jag gick i funderingar om att vi skulle köpa nya, innan vi åkte ut. Det behövdes alltså inte. 

Efter kaffe och brasa tar vi itu med mera utearbete. Fåglarnas matställen var tomma som januaribörsar. De fylldes på efter mödosamt krypande i den meterdjupa snön. Vips kvittrade det till frn en tall i närheten och en förlöpare kom för att kolla menyn, och återvände sedan till sin kvist för att lägga ut nyheten på Näbbook. Och snart var ruljansen igång.

Jag fortsatte med att skotta fram belysningen som lyser på ett par av våra närmaste träd. Det är små LED-strålkastare som är förvånansvärt effektiva, trots 1watts förbrukning. Men det gäller ju inte så länge de är översnöade. Men nu är de framskottade till nästa snöfall.

Och jag kan koppla av. Ja, efter takskottningen, förstås. 




Länge leve tulpanen


















*****