Slänger en blick ...

.. ut genom fönstret. Förvånas över att det är så mycket liv och rörelse trots det blåsiga vädret. Är folk ute och promenerar?

Men så slår det mig; de kanske bara är ute på lunch. Folk jobbar!

Så'na finns.

*****

Bara en bild

Nyårsdagens kväll. Alfrida gör entré i Stockholm.

*****

När man är van ...

.. att beskåda Luleås nyårsfyrverkerier blir man rätt bortskämd.

De småfjuttar man då får uppleva i hufvudstaden imponerar inte särskilt mycket.

Men trevligt har vi, även om det vore ännu bättre om man inte höll på att spricka av den goda maten.

Det går ju över. Hjälp får man ju i och med alla historier som berättas kring bordet. I år med en gäst som vi senast firade nyår med 1990. Minnena sätter igång skratt som hjälper till med matsmältningen.

Men morgondagen (dvs. denna dag 01 jan.) blir förmodligen lugn.

Mycket lugn.

Gott nytt år!

*****

Bio - Bistro - Bar

A star is born. Nej, jag menar inte mig själv. Ikväll hade vår värdinna fixat biljetter till en film som visas på Capitol som är en lite speciell biograf i Stockholm. Nyrenoverade salonger. Olika möjligheter att bestämma komforten. Vi hade valt mellanläget "bättre".

Förutom att man förstås tittar på film, så kan man ta in ett glas vin, eller en lättare måltid. Alla platser har tillgång till ett litet bord. Det kändes trivsamt.

Filmen då? Jag hade väl inte de högsta förväntningarna. Men de överträffades. Lady Gaga tillhör väl inte toppskiktet bland mina musikaliska preferenser, men skådespela kunde hon. Liksom den manliga kontrahenten i den här kärlekshistorien, som med önskvärd tydlighet visar vilka villkor många artister kan vara mer eller mindre tvingade till. (Det är inte utan att jag tänker på tragiken kring Avicii.)

Allt mycket intimt och nära skildrat i den här filmen.

*****
Uppdatering: Välj gärna plats på de bakre raderna. Vi satt på rad tre och det kändes till en början alldeles för nära inpå den gigantiska bioduken. Man vande sig, men kanske bättre lite längre bak. Salongen är mycket brant.

Vad fasen ...

.. är det med Apotekarnes julmustflaskor i år?

Det är snudd på omöjligt att öppna dem. En strong kvinna försökte, förutom två starka karlar, utan att lyckas. Det var bara att plocka fram rörtänger den här gången. Jo, två olika modeller fick göra tjänst innan vi fick smaka.

Försöker Apotekarne att få oss skadade, i akt och mening att sälja på oss medikamenter, eller vad handlar det om?

*****

Efter ankomst ...

.. blev vi förstås väl emottagna och installerade hos UD-profilen. Prat, fika, och lättlunch. På grund av tidig revelj (0515) drar vi oss tillbaka till vilostund på eftermiddagen. Den som sedermera innebar planering för nyårsaftonen, med nödvändiga inköp på såväl ICA Vanadis som Systembolaget. Sistnämnda dock med anledning av nyårsdagens middag.

Senare på eftermiddagen traskade vi iväg till UD-profilens syster och svåger. Hos SVT-profilen och Dagens eko-profilen m.m. blev vi bjudna på drink och glam innan vi så småningom vände tillbaka till bostället och en god middag.

Lilla julafton blev det också. Jag fick boken Slutet av Mats Strandberg. Jo, jag vet att den står i "ungdomshyllan" i bokhandeln. Men don efter person. Jag vill läsa den. Men relativt tidigt i säng. Reveljen tog ut sin rätt. Sömnen blev god och vi vaknar idag upp till en inspirerande utsikt.

Fortsättning följer förmodligen.

*****

Gomorron

Jag byter utsikt. Och ja, jag får väl skämmas lite, då.

*****

Ute vid stugan är allt lugnt. Inte så att det saknas sällskap. De första vi möter är Mia med Jack Russelterriern Vilda, som är en ny bekant. En lånehund. Eller snarare en daghund, eftersom riktiga matte är bortrest. Men vara ny bekant vill inte Vilda. Vi blir utskällda.

Andra har inte visat upp sig i verkligheten, utan bara lämnat spår. Älgar, renar, harar och sorkar. Det är fördelen med snö. Man ser vilka besök man haft. Tyvärr har någon av dem tagit för sig av en rönn också. En som vi gärna ville ha kvar.

Vi går lilla rundan. Inspekterar omgivningarna. Det är inte många stugor som är befolkade. Tre stycken om vi räknar in vår egen.

Nere vid havet ser vi den nedgående solens varma sken ute på öarna. Den här tiden på året får vi inte mycket av eftermiddagssol. Men vi har ju istället frukostljus. I kvadrat.

Nyårshelgen kan börja ...

*****

Tips för dagvilla

När jag inventerade i bokhandeln efter läsbart, råkade jag få ögonen på något som jag inte visste fanns kvar i denna digitaliserade värld.
 - Jodå. De är mycket efterfrågade, sa tjejen i kassan.

Jag tänkte att i dagar av dagvillhet, sådana som gärna uppträder, när man inte har jobb att gå till, kan detta vara en bra hjälp. Det gäller ju bara att man gör det till en vana. Kanske är det frukostmakarens uppgift att det första han gör, är att riva av ett blad.

Då upplever man det kanske mera fysiskt och kan konstatera, att tiden går.

Om man nu trodde annat.

*****

Vad säger det om mig

Alltså, handen på hjärtat. Har du läst årets nyordslista? Den som publicerats idag. Jag har gjort det, eftersom jag är rätt språkintresserad.

Jag trodde (kanske i min enfald) att den ska ta upp nya ord som uppstått och som använts under året. Ibland med lite humor inblandat, men nya företeelser behöver kanske också ett uttryck.

När jag ser årets lista reagerar jag över en sak. Det finns ett (1) ord, som jag tidigare hört. Det är ordet "flossa". Övriga ord har jag aldrig hört talas om, trots att jag hänger med i många, många, många sammanhang.

Vilken bubbla lever jag i?
Teorier välkomnas.

*****
Här finns årets lista. 

Enahanda II

Idag drog vi inlandsrutten. Den så kallade Antikrundan. Vädret som igår. Skönt. Friskt. Turen går runt Skurholmsfjärden. Förbi Östermalm, gamla lärarhögskolan (eller Seminariet, som det kallades förr), och över kanalen på Lotten Burmans bro.

Klicka om du vill läsa mer om Lotten.

Vi passerar under Kronans mäktiga skyskrapor. Avundas dem som bor där lite. Vilken utsikt de måste ha därifrån, placerade på ett berg och nästan 20 våningar höga. Det är blick mot hela skärgården och långt in över land.

Vidare förbi Burströmska, Malmudden och snart i centrum igen.

Inte kan vi låta bli en sväng ut på havsisen också. En halv kilometer ungefär. Det är populärt även idag. Massor med människor går ut mot närmsta ön Gråsjälören. Vi ser också att några extra slingor skridskobana är förberedda. Det blir väl holländska mästerskap även denna vinter kan jag tro.

Populära Luleå.

En vik av Skurholmsfjärden. Seminariet i bakgrunden.

Populärt att vandra till Gråsjälören idag.

*****

Vi behöver ...

.. mineraler. Ja, mänskligheten alltså. Det har vi "behövt" sedan bronsåldern. I Norrbotten har järnframställning varit aktuell sedan mer än 2000 år. Det har relativt nyligen konstaterats. Och Norrbotten är ju världskänt för sin högvärdiga järnmalm. Så unik att den höga järnhalten fanns bara här. Järn är förstås fortfarande attraktivt, men malm från andra delar av världen är numera möjlig att använda för att förädlingsmetoderna förfinats.

Nuförtiden behövs andra typer av mineral. Vi behöver t.ex. litium till alla batterier som numera finns i telefoner och annan elektronik. Bolivia lär vara det mest litiumrika landet. Men även länder på den afrikanska kontinenten kommer förmodligen att få leverera.

All gruvbrytning innebär risk. Det märks även i Sverige. Gruvor släpper ut en hel del konstigheter som inte är så enkla att bli av med. Kraven är höga. Men trots det är det sällan som gruvor som gått i konkurs blir skyldiga att sanera efter sig. Det får i stället vi skattebetalare ställa upp med. De eventuella vinsterna från gruvan har däremot försvunnit någon annanstans. Kanske i ett skatteparadis. Ett exempel är Blaikengruvan i Västerbottens inland. Ett skräckexempel.

Nu hörde jag i dagens nyhetssändningar att planer finns för gruvbrytning i havet! Havsbottnen innehåller förstås fyndigheter som är värdefulla, och Norge funderar på att börja. Nu ligger väl planerna en tid framåt. Men med tanke på hur gruvmiljöer skitar ner på land, undrar jag hur det ska gå med havet om man börjar borra i havsbottnen. De livsmiljöer som finns där är ju redan nu hotade av allsköns skräp och gifter.

Och vi vet ju hur nyttigt och värdefullt det är att äta fisk.

Urk!

*****
Läs mer här om Norska planer. Och här om vad som gäller .

Enahanda

Kolla vad långa vi är!

Vilken härlig dag. Temperaturen har gått upp till beskedliga sju minus. Vi ger oss förstås ut. Idag, i motsats till gårdagen, ger vi oss på en längre runda. Det blir dryga 7 km på isvägen runt innerstan. I strålande solsken. Nåja, den sken i vilket fall från sin bakåtlutade position, som juldagar plägar njutas. Några vinkelgrader över horisonten. Det märks framförallt när man kollar in sin skugga.

Vind obefintlig. Hundratals människor och många hundar. Sistnämnda verkar bli som tokiga, när de kommer ut på vidderna. De visar verkligen sin ohöljda glädje med hopp och spring och bus. Man träffar bekanta; säkert fler än man anar, eftersom man är ovan att se många i tjocka vinterkläder. Men en före detta kollega till mig med man gör oss sällskap en bra bit av vägen. En trevlig labrador gör oss också sällskap. Så tillgiven går den där bredvid Benke och mig, som om det var vår vovve. Men den tillhörde en bekant till min kollega.

En dryg timme tar rundan i rask promenad. Sedan blir det elvakaffe framåt trettontiden. Adventskrans, lingonkaka, och rånepepparkakor.

Så har vi det, när SMHI i flera dagar påstått att vi idag skulle ha mulet och dessutom varnat för kulingvindar i "hela norra Norrland". Det visar sig nu bara gälla fjälltrakterna, 40-50 mil härifrån. Att de aldrig lär sig!

*****

Det sprack

Jo Nesbøs bok Sonen som jag började läsa före jul får nu gå tillbaka till biblioteket i huset. Den var för tråkig. 130 sidor av 539 fick den. Det är mer än en bok brukar få innan jag så att säga lägger den på hyllan, för att den inte griper tag. Den här var bara surrig och dålig.

Nu får det bli Ett hållbart liv istället. Naturskyddsföreningens 365 råd, ett per dag, om hur du lever klimatsmartare.  Den håller längre än Nesbøs.


*****

Varmare

Man kan nog säga att det genomgående temat för de julklappar jag fått idag, är värme. Än har ju inte klimatförändringarna nått till medelhavsnivå, så det är ännu bra att få varma klappar.

Kortkalsingar och halvlånga diton i ull. Jojo! Tjocka tumhandskar. Mycket bättre än fingerhanskar. Varma tofflor. Sockar i alpaca. En bok som handlar om ett varmt bageri, samt icke att förakta konsertbiljetter till inte mindre än fem klassiska konserter under 2019. Bra att ha dem inplanerade, eftersom vi tycker att vi missat flera i höst.

Så blev det.

Och nu ligger risgrynsgröten och värmer i magen.

*****

Traditionsenligt ...

Går solen upp, eller ner. Det är frågan.

 .. drar vi oss ner mot Södra stadsfjärden för en julaftonspromenad. Det är rätt mycket folk ute, trots de kylslagna 20 minusgraderna som fixar röda kinder på nolltid. Särskilt när man, som vi, går i lite motvind.

Vi möter unga utländska turister, inslagna i dunjackor, stora halsdukar upp över ansiktet, eller balaklavahuvor. Bara ögonen syns. Alla såg ut att tycka att det är väldigt exotiskt. Det tas bilder av soluppnedgången borta vid horisonten.

Själva går vi iland vid Varvet, den stadsdel där Sveriges största skeppsvarv låg en gång i tiden. Oscarsvarv hette området då.


Det blir alltså en lite kortare tur den här gången. Vi vandrar tillbaka genom stan. Det är lugnt. Mycket lugnt, trots att affärerna är öppna. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Ska man julshoppa så ska man göra det på julafton.

Vilken himla tur att jag såg skylten där jag stod i badbrallorna, färdig att dyka i!

*****

Dagen före ...

.. dopparedan är allt under kontroll. Här har promenerats i minus 20 grader till storasyrran för att önska god jul och få en brakfika. Det får man alltid hos henne, för hon har en man som gärna bakar. En stor bildkalender för 2019 fick de också. Det är tradition och det är produktion Bodin. Så fick vi förstås precis som alla år en present i retur.

Hemma igen på eftermiddagen sattes skinkan i ugnen. Jo, här köps inga färdigkokta diton. Men ibland undrar jag om vi måste falla till föga. För de där julskinkorna som är "ofärdiga" lyser nästan med sin frånvaro i kyldiskarna nuförtiden. Det finns däremot berg av kokt julskinka. Det finns dessutom kokt och griljerad. I år hittade jag till min fasa även "kokt, griljerad och skivad" julskinka. Vart är Sverige på väg?

Nej, här blev det traditionsenligt igen. Skinkan i ugnen. Termometern instucken, och väntan till 70 grader. Sedan provsmak. Mmmmmmmmm m m mm mmmm!

Uppesittarkväll blev det inte så mycket av. Nu är det ju inte rimsmedja i radion längre. Som sagt; vart är Sverige på väg?

Månen gör sitt bästa och är redan full. Glögg?

 *****

Högt över hustaken ...

.. flyger engelsmännen över Luleå åt nordost, till tomteland i Rovaniemi eller Pajala. Direkt från London. Som alla år.

Undrar om den trafiken kommer att minska med tanke på klimathänsyn. Eller att de inte kan flyga lite hipp som happ efter Brexit.

Har de tänkt på det?

*****

Det förlovade landet

Det där klaverTrumpslandet borta i väster slutar nog aldrig att förundra mig. Av så många betraktat som föredöme, trots att det på många sätt är tvärtom. Lite bakom, faktiskt.

Läser att alla statliga myndigheter nu stänger ner verksamheten för att budgeten inte blev godkänd i kongressen. Folk (ca 800 000 personer) som jobbar där har får ingen lön. Några myndigheter måste dock hålla öppet. Men personalen ska då jobba oavlönat.

Man har alltså inte ens månadslön?!! Daglönare i organiserad form försvann i Sverige under den så kallade tidigmorderna tiden som varade till slutet av 1700-talet.

Så sluta beundra USA!

*****

Nummer 3

Så var det dags för den tredje orkidén att visa upp sig. Även denna gul och grann, men lite annorlunda än de två tidigare. Det är minst fem år sedan den senast blommade. Den står normalt på vår inglasade balkong året runt. Den tål en del frost. Men nu har den fått komma in bara för att få visa upp vad den producerat.

Varje blomma på den långa stjälken har också en nektardroppe vid fästet. Outsägligt söt smak.

Får jag presentera Cymbidium. 

Som vanligt blir bilden bättre om du klickar på den.

Nu blir det paus ett tag. Resterande orkidéer ligger lite efter i knoppsättningen. Beräknad nedkomst i slutet av januari.

*****
Här finns nr 2
Och här säsongens nr 1