Som du säkert också vet använder vi inga konstiga misslyckat designade mackapärer i detta hushåll när det gäller kaffeproduktion. Vattenkokare och bistrobryggare räcker utmärkt och är det snabbaste sättet att få sig en kopp.
Sumpen - den häller vi ut i rabatterna. Enkelt.
Och nyttigt.
Fungerar det med te också? I vårt hushåll är vi nämligen så osvenska att det inte dricks kaffe alls. Inget elva-kaffe eller ”trefika” med onyttiga bakverk till alltså. Om kaffe serveras är det Nescafé och det är sumpfritt!
SvaraRaderaUnder våra Frankrike-år hade vi många vänner på besök under flera dagar och gjorde förstås utflykter tillsammans. Det slog aldrig fel: vid elvatiden eller värst på eftermiddagarna började folk bete sig nervöst och pratade mer och mer om hur kaffesugna de var. Ett rent beroendebeteende var det och när de dessutom fick klart för sig att det på franska caféer inte serveras bakverk utan just en kopp kaffe, vin, öl eller aperitif blev det ännu värre. Bakverk köps där hos bagaren och serveras som dessert i hemmet, inte på café. Några fikaraster existerar inte där vilket är välgörande för arbetsmoralen. Folk jobbar på utan avbrott men tar desto längre lunch och umgås då istället.
Kaffe är en svensk livdryck, inte internationellt. När det gällde våra gäster gjorde vi så småningom i ordning kaffe i termos och i förväg inköpta kakor för att inte få utflykterna förstörda av faktiskt gnälliga abstinenta kaffekonsumenter.
En liten utvikning men apropå att vissa av oss är ”sumpfria”.
Synd att så mycket kaffesump går till spillo. Mina pelargoner på loftgången sväljer inte så mycket. Om sumpen verkligen fungerar på växtlighet så är det fantastiskt klimatsmart.
SvaraRaderaJag har använt det länge till både ute- och inneväxter, även te och allt är ekologiskt.
SvaraRaderaAlltid vid omplantering av växterna men sen kan man ju inte ha så mycket så tur att vi har stugan på landet också där rabatterna får sitt och så delar jag med mig till övriga familjen när jag är involverad i deras trädgårdsarbete.
Inbillar mig att växterna mår bra och inomhus har jag inte haft en lus på åratal.
Tror lite på teorin att rådjur inte gillar kaffedoften och vänder fast det krävs lite mer till dem som Trico Garden, också ett ekologiskt medel från får som rådjur, hjortar och liknande avskyr.
Sen måste jag forska vidare för det går aldrig ur en numera gammal forskare. Trädgårdsmästare gjorde då ett stort arbete, planterade i exakt samma jord och samma ljus m m. Växter med kaffetillsatser, och växter utan. Det var noll skillnad på växterna men ingen skada skedd. Och kan ju ändå vara bra till utfyllnad så jag fortsätter. Men kväve ska inte överdrivas.
Och finns ju många som spolar ned kaffesumpen i toaletter, aja baja.
@ Gunnel
SvaraRaderaDu får springa ut på gården och hälla sump i häckarna ni har runt husen på er område. Seså - marsch pannkaka!
@ Monica
SvaraRaderaSe där! Ännu en "anhängare".
@ Monet
SvaraRaderaHur det är med te, vet jag inte. Men rent logiskt borde det väl inte vara något problem i alla fall.
Svenska fikavanor är ju en kulturyttring. Den ska vi nog vara rädda om, faktiskt. Den vanan börjar bli internationellt känd.
Men jag håller inte med dig om att fikaraster är av ondo. Dels så finns det "lagstiftning" angående rättighet att ta rast. Dels är fikarasten en utmärkt stund att dela erfarenheter och funderingar över dagliga angelägenheter inom jobbet. Råd och dåd. Särskilt om man har ett jobb som inbegriper kundkontakt.
Kul att kolla dagsläget, hela Norden ligger före oss och Nederländerna så vi kommer först på sjätteplats i kaffekonsumtion och så en rad länder tätt efter, t o m Kanada. Tyvärr får vi aldrig vara värst ... Ja i nåt trevligt ...
SvaraRadera@ Monica
RaderaJaså! Det var lite överraskande. Jag har fått lära mig att Finland är 1:a och Sverige 2:a. I världen.
Jag har läst i nån trädgårdstidning att kaffesumpen inte tillför så mycket näring utan är mera som jordförbättring. Så hur som helst gör det väl nytta på nåt vis. ellem
SvaraRadera@ ellem
RaderaExakt så. Jordförbättringsmedel är det tänkt som.
Instämmer helt med Bert, vad beträffar fikaraster på jobbet. För många är det enda tillfället att i lugn och ro få kunna prata med sina arbetskamrater .., att ta del av vad som hänt och om något nytt (eller viktigt) är på gång. Inom handeln arbetar dom flesta deltid och det är inte många möten per år där alla samlas. För att inte tala om hur viktig rasten är i ett för övrigt superstressigt arbete. Hos oss har det varit en kvarts rast på förmiddagen .., skulle det verkligen bidra till lättja, nej, aldrig i livet!
SvaraRadera@ Elisabet
RaderaPrecis så? Rasten ger extra energi. Och ofta nya insikter.
Håller med Bert.Fikarasterna på jobbet var viktiga för sammhörigheten.Fika är en viktig social del i det svenska samhället.Vill ni ha kaffe? är den första frågan när man får främmande,i alla fall hos oss
SvaraRadera@ Babsan
RaderaJepp - helt avgjort är det så.
”Fika” är fortfarande ett internationellt okänt begrepp men börjar nu få genomslag som det specifikt svenska fenomen det är. Kulturyttring vet jag inte precis om jag skulle kalla det men ingår numera som del av introduktionen till förbryllade utlänningar, antingen på besök eller på väg att bosätta sig här. Att man till och med bygger in speciella fikarum på arbetsplatserna förbryllar också,
SvaraRaderaPå de flesta internationella arbetsplatser jag varit på - och det är ganska många faktiskt - har man i vissa fall kaffeautomater och man tar där med sig sin kopp (utan kakor och bullar) tillbaka till arbetsplatsen. Eller in till en kollega om man vill diskutera något speciellt, arbetsrelaterat förstås. Människor är lika socialt relaterade till sina arbetskamrater som i Sverige men som jag underströk tidigare, man plottrar inte bort arbetsdagarna med raster som mera sällan består av en kvart utan betydligt längre tid. Man äter istället lunch, ofta längre, tillsammans och umgås i förekommande fall efter jobbet - After Work som ju inte precis är ett svenskt begrepp från början.
Det skiljer sig åt i olika företagsmiljöer dessutom, i privata näringslivet har man en annan syn på fikaraster eller kaffepauser som de kallas där än i offentlig sektor där de är närmast heliga. Jag nämnde fenomenet mest för att beskriva den stora skillnaden i effektivitet som vi såg hos många typer av arbetstagare under våra franska år. Man arbetar effektivt från tidig morgon utan paus till lunch. Den äts tillsammans med arbetskamrater under ca 1.5 timmar. Under eftermiddagen arbetar t ex hantverkare sen till arbetet är klart, ofta fram till sex-sju på kvällen vilket är ok eftersom man äter middag betydligt senare. Man kan sträcka på ryggen och ta en minipaus men den enda dryck som intas är medhavt vatten. Affärs- och kontorspersonal är på jobbet på samma sätt, man tar en enbart en enda längre pausperiod mitt på dagen då man ofta håller stängt dessutom.
Det är olika helt enkelt och allt svenskt behöver faktiskt inte vara bäst. Men självklart unikt och ok i sig även om det är ett besynnerligt fenomen för de flesta icke-svenskar. Som ju snabbt också får lära sig kanelbullens betydelse i sammanhanget!
@ Monet
RaderaKultur kan yttra sig på många sätt. Som ett beteende, eller som konst, litteratur med mera.
I Frankrike är det kultur att äta långlunch. I Sverige fikar vi.
😉
Kultur eller inte - vi är ganska ensamma i världen om att hålla fast vid fikatraditioner. Och de bryter definitivt sönder arbetsdagarna på ett ibland icke-konstruktivt sätt. För att man i Sverige också håller hårt på att arbetet har en viktig social funktion också på arbetstid, något som inte sätts i högsätet i andra länder, det sköter man utanför jobbet. Men det är en annan diskussion som liksom inte går att föra i den här sortens fora eftersom man faktiskt inte kan ifrågasätta den svenska självbilden utan att det urartar. So let’s agree to disagree…
SvaraRaderaBlir den nån kaffesump idag Bert? Vädret lockar inte direkt till utefika men som tur är finns innefik😄även för oss pensionärer😉
SvaraRadera@ Monica
RaderaHär är det sommar 20 grader. Så det blir utefika.
Och eftersom det blivit något splittrat här om kaffesumpen som övergick till vår dåliga fikamoral i det lata Sverige, en parentes: jag är 71 år och arbetat i 40 år och fortsatt med avancerade studier ofta jämte heltidstjänst med jourer, ett hektiskt liv men räddat många och kafferaster har jag knappt något minne av, tja på stående fot med en mugg som ställdes på bord och kaffet kallt sen och lunch i de trevliga sjukhusmatsalarna hanns inte med, det tog tio minuter att gå dit och köa, den tiden fanns inte så det blev micron men då kallades jag akut om jag hade jouren, kastade mig iväg och någon annan fick kasta maten. Vi hade inte ens tid med toa, vi satt och gav info och beslut där genom dörren och något av de "större" besöken fick vänta till hemkomst. Så fick man förstoppning också. Det här gäller samtliga sjukhus inom Karolinska och allt blivit än värre idag.
SvaraRaderaOch alla legitimerade inom sjukvården kan ALLTID bli beordrade! Och olagligt att neka. Man kan befinna sig i Sydafrika på semester och klinikchefen beordrar arbete nästa dag men man måste själv ta emot samtalet och inte något barn i familjen. Den lagen tror jag många är ovetande om.
Och i och med det kall vi upplever så tar vi på oss allt utan beordring. Jobbat först våra niotimmarsdagar mån-fre om vi har dagtjänst plus övertid och så tar vi helgen också när vi ombeds och där reagerar forskare och patientansvariga från andra länder och blir förvånade så självklart svenskar ställer upp utan knot. Själva åker en del av dem till annat land igen och några berättat om den kanske icke existerande fikakulturen i USA men de hade mer avkoppling och sundare dagar och kunde visst ta en kaffepaus. Särskilt reagerade de över att efter en stressig och lång arbetsvecka var det självklart att fortsätta arbeta hela helgen. De saknade möjligheten att kunna planera familjeliv m m som i deras länder. Men många har förstås inlemmats i vår kultur.
Och det finns andra yrkesgrupper som har det lika hektiskt.
Fast det var egentligen det jag skulle säga, att idag har 19014 dött i covid så vi kan tända ett ljus vid fikat. Och siffran är endast en del av sanningen, det är de covidpositiva som dött inom 30 dagar, från dag 31 skriver läkaren lunginflammation t ex som dödsorsak om den härjat som komplikation av covid och döden inträffar dag 31 istället.
Nu ska jag lägga lite sump och teblad på pelargoner😉
Monet dugör mig mållös🤔😳
SvaraRaderaDet Monica berättar om detta att man inte kan neka att gå in extra, trodde jag inte existerade idag, men jodå. Inte undra på att sjukvården saknar personal! Två av mina f.d. kollegor utbildade sig till sjuksköterskor, men arbetar nu inte längre på stort sjukhus - utan privat - och det var just detta - att dom kunde beordras in hur som helst och inte hade möjlighet att säga nej, som fick dem att till slut tacka för sig.
SvaraRaderaLite långt från kaffet igen men jag kanske kommer dit😄
SvaraRaderaFör att klarlägga är jag inte sjuksköterska och aldrig tänkt bli, men hurra för många som kämpar inom det, utan har helt annan kompetens. Mycket djup och bred. I grunden en master i biomedicinsk laboratorievetenskap, ni känner nog till Matti, professorn och jag vet inte vilken inriktning han läste. Inte imponerad alls av uttalandena, saknar bredd och djup där. Sen programmerare, fördjupning i mikrobiologi, molekylärbiologi, immunologi, serologi, hematologi, transfusionsmedicin, transplantationsimmunologi, endokrinologi, m m och haft ledande roller inom allt. Och utvecklat och forskat fram metoder och analyser så att patienter fått diagnos vilket de aldrig tidigare haft. Vi står för i stort all diagnostik från huvud till tårna vilket är tämligen okänt och administrativ personal är i dubbel mängd än vi, där kommer kaffet in kanske, men har ingen statistik på det.
Som att det inte räckt har jag läst hela läkarprogrammets teori och all laboratorieverksamhet som ingick och dessutom medicinsk teknik på KTH. Och dessutom neuroscience som är avancerad nivå medan läkarutbildning räknas som grundnivå så det ingår inte i den.
Jag har oerhört lätt för att läsa både naturkunskap, teknik, språk, medicin och får toppbetyg på allt. Och läser mycket snabbt och kan se samband och sammanhang som tyvärr de flesta saknar förmåga i. Till slut hittade jag inte fler utmaningar men oerhört nyttigt att se varifrån alla dessa människor kommer som ska arbeta med mycket svåra saker och de är inte i överflöd direkt de som ligger i topp med kunskap och dessutom är människolämpliga i kombination. Nyttigt att se men också både lite sorgset och oroligt. Men en stor trygghet för egen del att vara uppmärksam, höra och se kompetens sekundsnabbt. Förstått så många som har bristande kompetenser och döljer dem med attityder. De har svårt att klara sina uppgifter.
Och så finns otroligt skickliga, där skickligheten är viktigare än "gulligheten" för alla vill ju botas och bli återställda främst om det går. Och vilken kunskap och skicklighet det finns. Som mirakel vad de utför.
Ja i allt detta var nog biomedicinska utbildningen tuffast, vilket tempo! Vilka krav! På alldeles för kort tid, så mycket teori och praktik skulle ingå. Och väldigt avancerad examination och opponering. Idag väljer man läkarutbildningen, ger ju högre lön. Men inget som politiker förstår något som helst utav. De vet ingenting hörde vi på besöken de gjorde.
Och nu blir det kaffepaus med sump😄
Ha en trevlig pingst nu.
@ Monica
SvaraRaderaTack för den berättelsen.
Trevlig pingsthelg och nationaldag till dig.