Sjukt

Jag har mina dubier vad gäller privata vårdgivare. Vet inte varför, egentligen. Men detsamma gäller privata skolor. Vinstdrivande företag som finansieras med våra skattepengar. Det finns ingen annanstans i världen, sägs det. Något mysko är det.

Nu får jag höra att det privata vårdbolaget Kry tydligen ska ta över rådgivningen på 1177.se och jag hoppades att jag hört fel. Enligt DN gäller det i första hand i Region Stockholm. Ska en privat vårdgivare stå för kundbemötande per telefon och internet, kan man ju bara undra vem de rekommenderar dig att ta kontakt med eller besöka för att få hjälp. Jo, Kry har egna vårdcentraler på några ställen i Sverige. Något mysko är det.

Läser också om ett bolag som utfärdat falska negativa testresultat till folk som vill ut och resa.

 

Något mysko är det.

*****

Fäjk njoos

Det har pratats en hel del om snökaos "i norra Sverige". Med det perspektiv som s.k. riksmedia har, så är det vad som gäller. Riket har de däremot rätt dåliga begrepp om. 

 

Det har varit besvärligt i mellersta Norrland, som egentligen ligger mitt i Sverige. Men där har vi den gamla "koloniala" synen på Norrland, som ligger där "uppåt nånstans" i det okända och förment hemska.

 

Här i Norrbotten har vi inte haft speciellt mycket kaos. Det har inte snöat särskilt mycket. Det yr lite i de byiga vindarna och är 12-13 grader kallt. Bilden nedan är tagen idag, men visar snö som skottats ihop för flera dagar sedan.  

Så vackert har vi det. 

I norra Sverige. 

*****

Vilken tur ...

.. att jag igår ringde till min tandläkare för att flytta min årliga besiktning från idag på förmiddagen. Mest ville jag göra det på grund av det där viruset, du vet.

Nu blev det 28 april istället.

 - Då kanske man är vaccinerad, sa jag.

Men jag hade ändå inte ställt upp idag eftersom jag fick en arytmikänning i morse. Så då behövde jag inte ha dåligt samvete för en sen avbokning hos tandläkaren.

Nu går hjärtat som det ska sedan ett par timmar.

 *****

Plötsligt ...

.. gjorde jag något som jag inte gjort på ... ja - kanske 56 år. Jag blev bara så sugen på något, där jag satt med mitt korsord, som verkade olösligt, men som ändå blev klart. Saltsugen. Jag hade ju just tagit en clementin, men det dög tydligen inte. Nä - jag är inte så'n. Jag smyger aldrig till kylskåpet för att nalla något.

Undrar om det här tänker bli en vana, eller om det blir en engångsföreteelse. Jag ser detta som ett tecken på leda och hoppas på det senare. Det krävs lite spänning i tillvaron, när coronaomgivningen inte bjuder på något intressant. Visst har jag varit ute på promenad, men man kan ju inte snurra runt hur länge somhelst. 

Nog kunde väl Trump arresteras, så att det händer något positivt och spännande som man kan fördjupa sig i. Det skulle i så fall bli något av det bästa som händer, förutom att ett vaccin är på väg. Ja, in i min arm någon gång i en nära framtid. Då kanske man kan leva en aning mer normalt om några månader.

Det skulle vara kul.

*****

PS. Den där torkade skinkan är förödande god. Bara så du vet.

Vi reagerade över ...

.. att det var så oerhört lite folk längs shoppinggatan nr1, när vi vandrade hem efter vår runda. Måhända har de nya reglerna, som gäller från och med idag anammats av luleborna. Det var lätt ödsligt, faktiskt.

Å andra sidan; den runda vi just gjort visade ju annat. I helgen har det varit premiär. Säsongens första isbana är skapad. Inte riktigt fullkomlig ännu, men Södra fjärden är åtminstone grundpreparerad. Ut till närmsta ön såg det nästan ut som "kö". På båda slingorna. Att isbanan är efterlängtad och uppskattad av luleborna råder ingen tvekan om. 

 

Det var också mycket aktivitet med drakåkare. Räknade till minst sex stycken. Förr om åren har jag sett kanske två, vid ett och samma tillfälle. Det ser så härligt ut. Tänk om man får tillfälle att prova någon gång. 

En mycket kylig sydostvind gjorde faktiskt att vi inte tog hela den tänkta rundan. De 4 minusgraderna kändes som 14. Det gick bra när vi gick i medvind. Men någonstans måste man ju vända och gå tillbaka, och då blev vi väldigt rosenkindade.

Men elvakaffet väntade ju också, så vi hade kanske lite mer bråttom än vanligt.

*****

Förstår inte riktigt ...

.. hur jag gör. Men nu sätter orkidéerna igång.

*****

Nationalist

Härom året utsågs koltrasten till Sveriges nationalfågel. Jag var med och röstade, och jag gillar koltrasten. Men med tanke på att den för vår del, här i norra Sverige är flyttfågel, så tycker jag att den så att säga diskade sig själv. En nationalfågel ska väl finnas i hela landet hela året, tyckte jag.

 

Jag röstade istället på den lilla blåmesen. Den är tuff. Håller sig här året runt. Och dessutom är den gul och blå, vilket gjorde den ytterst lämpad som svensk nationalfågel. Men tji fick jag.

 

Nu har det blivit aktuellt att utse en nationalblomma. Våra grannländer har haft det sedan länge, tydligen. Danmark har prästkragen, som annars hade varit tänkbar även i vårt land. Men det går alltså inte.

Norge har två olika; ljung och fjällbrud. Finland har lagt beslag på liljekonvaljen, som också hade kunnat vara en kandidat hos oss. 

 

30 arter har nu nominerats för att i två omgångar röstas om. Du hittar arterna här.

Jag har börjat fundera på vilka jag kan tänka mig, och då har jag ställt upp samma kriterier som de som jag hade för fåglarna. En blomma som finns i hela landet ska det vara.  Alltså får det bli Linnéa, Mjölkört (Rallarros, Almöken m.fl. namn förekommer.), Nattviol, eller Rödblära. Alla vanliga hos oss. Vi får väl se hur det går. I mars ska det vara klart. 

Rallarrosor finns även uppe i fjällen

Vad röstar du på?

*****

Tvekar

Min tandläkare beslöt sig för att avsluta sitt yrkesliv under 2020. Jag, som gått hos honom i många år, brukade alltid bli kallad för årskoll i september-oktober. 

Men nu har en ny tandläkare trätt i hans ställe och jag har fått en tid hos honom på tisdag. Inget jag har begärt. Initiativet kommer från mottagningen. Han lär vara bra och trevlig, så det finns inga tveksamheter. Jag ser tvärtom fram emot att få min besiktning gjord.

Men nu har jag blivit tveksam. Ska jag, som tillhör riskgrupp utsätta mig för närkontakt på det sätt som en tandläkarundersökning utgör. I dessa tider, när smittspridningen inte verkar avta. Ska jag be att få besöket uppskjutet till mars-april istället. Då är jag förhoppningsvis vaccinerad. 

Hur skulle du göra?

*****

Vintermorgon

Adjö och välkommen

Så har jag avslutat KG Bergströms uppgörelse med vår historia. Ja, Norrbottens och Västerbottens. Den som vi aldrig fick höra något om i skolan, där bara södra delarna av landet ansågs viktiga att uppmärksamma.

Rysslands ockupation av de två landskapen förde med sig både nöd och död, när befolkningen här krävdes på försörjning på olika sätt. Inte bara av de ryska trupperna, utan också av de svenska motståndarna. Mat och transportmedel. Detta var år 1809.

Jag får bl.a. lära mig att det fanns en ryssgrav en halv kilometer från hemmet i stan. Vid det vi numera kallar Pastabacken, där en pastarestaurang ligger sedan många år. Graven upptäcktes när området skulle få nya vatten och avloppsledningar 1972.(!) Hörde aldrig talas om det då, men definitivt aldrig under skoltiden.

Bra också att ryssarna fick motstånd och drog sig tillbaka. Annars hade vi haft ryska gränsen 5 mil öster om stugan. Nu kom gränsen istället att dras längs Tornio och Muonio älvar istället. Dit är det åtminstone 10 mil. Finland fick dock dras med Ryssland som ägare till 1917.

Bra bok, även om det blev lite väl mycket rabblande av statistik emellanåt. 

-----

Nu tar jag itu med ännu en norrbottensskildring; Nattavaara av jokkmokksförfattarna Engström och Richert. Denna gång en dystopi, eller kanske en utopi där Norrbotten slagit sig loss från sverigeoket och blivit självständigt. Det som svärtar intrycket är att Luleå är utplånat.

Spännande!

*****

Det snöar

*****

Blunda inte

Tidningen ETC skriver idag om nödvändigheten av att vakna och tänka till lite extra.

Det handlar om skredet i Norge. Men vad berodde det på?

*****

Brrrrr

Natten till igår var det kallast i Särna. -30 grader. 

- Det har varit kallt i norra Sverige, va, frågade Rapports Lisbeth Åkerman kvällens meteorolog.

 - I Särna, ja, svarade han. 

Det ligger i Svealand, tänkte jag. Hm ....? Ligger inte Stockholm där?

Tur att man inte bor i Svealand!

*****

Hyfs

När glöggen sinat är det dags för tulpaner. 

Det gäller i fem veckor. 

Först när de veckorna timat får man börja med semlor. (OBS! Tulpanerna kan kombineras med semletiden fram till påsk.)

Det är se'n gammart.

*****

Det är en välsignelse ...

.. med snö, konstaterar vi gemensamt, en barndomsvän, skolkamrat och mångårig kollega och jag, när jag ringer honom för en pratstund.

 - Det märks direkt. Tänk på hur det var lika många dagar före midvintersolståndet. Då var det mörkt. 

 - Jo, snön är bra. 

Någon dryg timme efter samtalet, vid halvtvåtiden tar jag en bild. Då har solen precis gått ner, och det är jämngrått väder, men ljuset finns där.

Minusgrader är det också. Fem stycken.

Det tackar vi för. Vi vill inte ha det som den här dagen i fjol.

*****

Mer tänkvärt

En tänkvärd kommentar som kanske kan inspirera dig att se dokumentären som jag rekommenderade tidigare.

Kommentaren insänd av Thord Wiman.

Måste erkänna att jag en bit in i dokumentären blundade bitvis när
det blev outhärdligt. Det finns inget så trångsynt korkat som Homo
sapiens och inget så sorgligt som hur hen uttnyttjar/exploaterar sin
egen ännu levande planet där hjärtat helt och hållet tydligt flyttat
in i plånboken.

Nog ser och känns det bra mörkt just nu fast hopp kanske finns ändå
därframme någonstans i tidens flöde, att människan ska genomgå någon slags metamorfos, kollektivt mogna och förstå att rätt förvalta vår vackra blå planet, vårt hem. Det enda vi har.

Läste precis den amerikanske poeten Gary Snyder som en gång skrev tänkbart/underbart om den pågående/accelererande miljöförstöringen kontra våra ännu ofödda barn "att göra saker och ting riktigt betyder att leva och verka som om våra barnbarn redan nu, vid vår sida, levde på denna jord".

*****

Fler besök

I stugvärmen kvicknar en övervintrande guldögonslända till. Den tittar ut genom fönstret, men jag avråder från att släppa ut den. 

Den får söka sig till en sval vrå och fortsätta sin dvala.

*****

Åter ...

.. på Rånlandet. Trettondagsafton.  Solen drog sig tillbaka till sitt numera mer vanliga tillstånd, dvs. bakom molnen. Grått, grått, grått.

Vi kan konstatera att vi haft besök av inte mindre än tre älgar, sedan i söndags. Det händer en del när man inte har full koll.

*****

Inte kul

Såg David Attenboroughs program om vad som håller på att hända med naturen, mångfalden, och därmed människans villkor här i världen.

Det är ingen upplyftande historia som redovisas. Men nödvändig. Det är ett helt nyproducerat program. Mycket aktuellt.

Jag rekommenderar det starkt. Blunda inte!

SVT Play.

*****

Åter ...

Södra stadsfjärden.

.. till ordningen och riktig vinter. Att solen varit efterlängtad bland luleborna förstår man när man ser mängden av foton likt mitt i sociala medier. Det är massor. Om det är en solupp- eller nergång vet jag inte. Men bilden är tagen vid 12-tiden, så det är såhär högt den kommer, den här tiden på året.

13 riktiga minusgrader och fullständigt vindstilla. Det är så vinter ska vara.

Eller hur?

*****