lördag, december 03, 2011

Utsikt från middagsbordet



*****

Skickat från min Samsung Mobil

Och i Norrbotten är det vår ...

.. och sommar.

*****

Lördag

Motorsågsmassakern på Rånlandet
Denna märkliga december, där snön ännu inte visat sig, (I november fick vi vid ett tillfälle ca 0,5 mm fläckvis.) ägnar vi åt skogsbruk. Tre tallar ska fällas, vilket går som en dans. Det tar sju-åtta minuter att få ner dem, men oj... så mycket grenar det blir att släpa bort efteråt. Nåväl, nu har vi någon kubikmeter ved till att använda nästa vinter, för ett år tar det för ved att bli användbar.

Vädret har varit fantastiskt. Vindstilla och sol. I alla fall i trädtopparna. Den går ju inte så högt den här tiden på året. Ner till marken når den bara någon timme. Havet har legat fullkomligt stilla. En säl har troget legat och fiskat precis utanför vår strand. Den tittar upp ur sitt kalla element och kollar in omgivningen då och då. Tar några djupa andetag och försvinner sedan ner till fiskarna.

Nu är det sedan länge helt mörkt ute och jag har förmånen att efter duschen kunna lägga mig under en filt i soffan och vänta på middagen. En bunt nykomna tidskrifter att bläddra i. Eller slumra en stund.

Livet blir så fint som man gör det.

Camera Natura, Utemagasinet....


*****

Åckjopaj

En enda nyhetssändning på radion idag på morgonen, får mig att inse att vi skulle behöva en svensk "vår".

Avgå, alla gnidiga bankchefer med orimliga vinstkrav, bonusar och skattebetalarnas stöd för att klara sin ekonomi.
Avgå, Juholt - Det är ändå ingen idé att fortsätta.
Avgå, Regeringen - ni förstår er inte på folk.
Avgå, Kungen - Du har ändå gjort ditt. För länge sen.

Vi ses på Köpmantorget!

*****

Decembermorgonen . . .

. . ser ut som en mörk natt i juni

Stilla natt.

*****

fredag, december 02, 2011

Fredag

Jag kände på mig att det skulle bli så här. En torsdag som gick som smort, där jobbet flöt på effektivt, och en fredag som gick i samma takt ända till 16.51 ungefär. Det vill säga nio minuter innan man får gå hem. Då var det småkaotiskt. Det är då de som åkt från sina jobb kommer på andra tankar och ändrar sina planer för nästa vecka. Med barnskrik i bakgrunden, eller after-worksorl ställer de till det för oss. Tyvärr finns ingen knapp hos oss som det står "Ändrade planer" på. En enda ändrad internationell flygning innebär att en hel del nya regler ska läsas, tolkas och genomföras enligt den byråkrati som råder. Och eftersom vi dessutom har ett visst ekonomiskt ansvar för vad våra kunder hittar på, så är en ändring inget som är färdigt när vi lägger på luren efter det där samtalet.

Mitt sista samtal idag ledde till nära 40 minuters övertid och blandade in minst en annan kollega också.

Då är det skönt, när man äntligen får önska trevlig helg till kollegerna, komma hem, klä om och ta bilen ut till skogen vid havet. Se månhalvan följa ens färd och lysa fint på oss när bilstrålkastarna slocknat vid stugknuten.

Inne i stugan är det knappt tio grader, när vi packar upp, tänder brasan och börjar förbereda middagen. Och snart är det behagligt. Det stora lugnet inträder.

Helgen kan börja.

*****

tisdag, november 29, 2011

Vilken julklapp

Det blev förstås succé. Malena i högform med sin vanliga drastiska humor, och framför allt sin alltid närvarande självdistans. Och naturligtvis sin fantastiska musikalitet.

Tillsammans med Markus Schwartz, basbaryton, Mats Bergström gitarr och Svenska Stråkensemblen blev det en helkväll. Ja - Hon hade sin Svante med sig också.

*****

Skickat från min Samsung Mobil

Jag brukar inte ...

.. gå på julkonserter. De känns så förutsägbara. Dessutom måste man bestämma sig ett halvår i förväg om man ska ha chans till biljett. Och artisterna brukar inte vara av den sort som jag gillar.

Bara negativt alltså.

Men ikväll... Då blir det trots allt!
Malena Ernman.

*****

Om en halvtimme ...

.. får jag gå hem, tänkte jag just.

Men så slog det mig: Jag har jour.
Hm!

*****

måndag, november 28, 2011

Optimism

Följande samtal fick jag idag.

- Ja hej!
- Hej, säger jag.
- Jo, jag undrar.... kan du hjälpa mig, jag vet inte..... men .. alltså......... inte vet jag om du kan svara på den här frågan.
- Jag kan försöka, säger jag.
- Jo, jag har bokat en x2000... Ja, jag ska iväg nu på onsdag.
- Jaha, säger jag. Hur var namnet? (Man frågar för att ha en chans att ta fram bokningen medan man pratar med kunden.)
- Nå - Karlsson. Men alltså... Om man prickat i "ej ombokningbar", här på nätet.... Kan man boka om den då?


Ridå.

Det är inte så sällan som vi får samtal från personer som gett sig på vårt yrkesområde och kommit snett. Då vill de att vi ska hjälpa till att rädda deras fadäser, vilket till hundra procent inte låter sig göras, eftersom vi inte kommer åt deras bokningar. Då kan man ibland få en irriterad kommentar om "dålig service".


*****

Morgonmöte


*****
Skickat från min Samsung Mobil

söndag, november 27, 2011

Med risk för ...

.. att bli kvar i stugan på Rånlandet, tog vi idag det säkra före det osäkra och åkte hem redan vid halvtvåtiden. Inte för att det var oväder, för sån't har vi aldrig i det kaosfria Norrbotten. Men tydligen hade ett lömskt underkylt regn passerat i natt. Till och med grusvägarna i skogen var så hala, att det var med risk för liv och lem vi genomförde "stora rundan" till fots.

Vi tänkte att vi aldrig skulle komma uppför backen med bilen och beslöt därför att packa ihop och dra hemåt medan det var ljust. Dessutom var vädret inte det muntraste. Grått, vindstilla, fuktigt och termometern lite räddhågset vid nollan.

Men inte hade vi behövt oroa oss.
En Audi tar sig alltid fram.

Det blir adventskväll i stan istället.

*****

lördag, november 26, 2011

Vart tog hon vägen ...

.. Berit, som skulle ruska om oss och ge "två decimeter snö i Norrland och Svealand" enligt DN? Och allmän samhällsfara, enligt "Klass 2-varning" från SMHI.

På Rånlandet allt lugnt. Inte ens vita gäss på fjärden.

















*****

Apropå ...

... Sverigedemokraternas nya principplan, med indelning av folk i tre kategorier inser jag att SD:are är skrajsna små människor som misslyckats att assimileras i världen.

*****
Andra bloggar om: , ,

Wow! Det här har SNÖAT.


*****

Skickat från min Samsung Mobil

fredag, november 25, 2011

Det var en mörk och stormig natt

Ja vi får väl se. Berit är på ingång. En vresig dam, sägs det. Klass 2-varning utfärdad. Fara för allmänhet och viktiga samhällsfunktioner. Ojdå!

Kolmörkt. Idag har det inte varit ljust på hela dagen. Inte i stan. Och definitivt inte här ute i skogen vid havet. Vi tror vi är ensamma ute på Rånlandet i helgen. Åtminstone hittills. Brolampan lyser några meter ut från huset. Men sen är det svart. Det enda som lyste upp, när vi kom hit i kväll var två harar, som förskrämt pilade undan, när de träffades av bilens strålkastare. Kritvita i allt det brungrönsvarta. Stackars krakar, vad de måste känna sig "nakna".

Nu har teven fått gå till vila när efterlängtade På spåret och Skavlan tonat ut. New Orleans klarade jag på tio poäng och utan att skryta skulle jag ha gett segrarparet en betydligt hårdare match än vad superpedagogen med bisittare presterade. I köket diskas det. Jag går ut på bron för att se om Berran syns till. Men hon verkar långt härifrån. Himlen är totalt stjärnklar, lite vind med betoning på lite. Lugnt, skulle jag nog vilja säga.

Kanske bäst att gå till sängs.
Och förbereda sig.
För stormen.

*****

Julstämning?

!

*****

Å' så var'e fredag igen ...

.. och regn.

*****

onsdag, november 23, 2011

Reinfeldts hak

När jag härom helgen besökte Barcelona åt vi lunch på La Bodegueta Provenca. En minnesvärd tretimmarssittning. Jag ljuger inte när jag säger att det var en 12-rätters. Minst.

Vi var en grupp från företaget som över lunchen träffade en av våra samarbetspartner där. Deras medarbetare hade någon gång tidigare i höst besökt samma Tapasrestaurang och då överraskat vår statsminister över en lunch, tillsammans med sina säkerhetsvakter.

Stället döptes förstås om till "Reinfeldts hak".

Och när jag satt där över min grillade sparris, den marinerade tonfisken, den torkade skinkans Rolls Royce - Pata negra, och andra läckerheter som i en aldrig sinande ström kom in på bordet, råkade jag slänga en blick in i ett annat hörn av restaurangen.

Och vem fick jag se där?
Paparazzotakterna kom fram i mig och trots dåliga ljusförhållanden lyckades jag få en bild av en till synes rätt välmående Fredrik.


*****