När jag ikväll såg Mitt i naturen, där programledaren dök i glamorösa Smögens hamn, där han hittade allt annat än natur, eller sjuka människors natur, så kan jag inte rekommendera annat än utegångsförbud för en del individer.
Så fruktansvärt svinigt bär sig "människor" åt. Botten var täckt av allt från ölburkar till radioapprater, kläder, plast och en gammal eka. Sistnämnda var förstås det mest naturliga.
Det minst naturliga måste ha varit de varelser som orsakat röran.
*****
torsdag, december 04, 2014
onsdag, december 03, 2014
Märkeliga saker hända ...
.. än i denna dag minsann. Märkeligast är dock denna, om ...
Sedan tog det slut på grund av rimmet. Rim och reson är väl en bristvara idag. Och ovanpå alltihop hör jag i SR P1 att Ian Wachtmeister är så kallad "informell rådgivare" åt Jimmy Åkesson.
Ian Wachtmeister och Bert Karlsson skapade ju en gång partiet Ny demokrati. Ett minst lika märkligt parti som Sverigedemokraterna. Det gick halvtaskigt för dem och till slut lade de ner hela rasket. Med tanke på deras tankegångar, kan jag förstå att SD tar råd av de gamla avdankade farbröderna.
När jag sedan betänker att herr Karlsson, nu tjänar stålar på att ordna asylboenden för flyktingar runt om i landet, så inser jag väl också hur hyckleriet når nya höjder.
Lyckas man inte på det ena sättet, så ...
Smutsigt!
*****
Sedan tog det slut på grund av rimmet. Rim och reson är väl en bristvara idag. Och ovanpå alltihop hör jag i SR P1 att Ian Wachtmeister är så kallad "informell rådgivare" åt Jimmy Åkesson.
Ian Wachtmeister och Bert Karlsson skapade ju en gång partiet Ny demokrati. Ett minst lika märkligt parti som Sverigedemokraterna. Det gick halvtaskigt för dem och till slut lade de ner hela rasket. Med tanke på deras tankegångar, kan jag förstå att SD tar råd av de gamla avdankade farbröderna.
När jag sedan betänker att herr Karlsson, nu tjänar stålar på att ordna asylboenden för flyktingar runt om i landet, så inser jag väl också hur hyckleriet når nya höjder.
Lyckas man inte på det ena sättet, så ...
Smutsigt!
*****
Vart leder oss ...
.. den mastodontdebatt, som just nu direktsänds i radio och TV? Alla står och orerar som om det vore riksdagsval igen. Vackra ord från var och en oavsett parti, oavsett ideologi. Det gäller att lista ut vad de döljer.
Så vart leder debatten.
Någon som ändrar sig?
Någon som avgår?
Någon som tar ansvar?
Vet vi imorgon?
Vet vi i januari?
Det tror inte jag.
*****
Så vart leder debatten.
Någon som ändrar sig?
Någon som avgår?
Någon som tar ansvar?
Vet vi imorgon?
Vet vi i januari?
Det tror inte jag.
*****
tisdag, december 02, 2014
Med tanke på att ...
.. svenska folket har röstat som de har gjort i senaste riksdagsvalet, så är det väl det här vi vill ha.
För min del får den tjuriga Alliansen gärna ta över igen och fortsätta på katastrofvandringen med hjälp av förstärkningen från ultrahögern. I segregationens, klasskillnadens och individualismens gyllene (för dem, alltså) bur.
Lycka till!
Men jag menar det inte.
*****
För min del får den tjuriga Alliansen gärna ta över igen och fortsätta på katastrofvandringen med hjälp av förstärkningen från ultrahögern. I segregationens, klasskillnadens och individualismens gyllene (för dem, alltså) bur.
Lycka till!
Men jag menar det inte.
*****
Tredje gången gillt
 |
| Idag i DN. |
Tre gånger sedan i söndags har jag sett det.
*****
måndag, december 01, 2014
Här försöker man ...
.. göra sig till och efterkomma det övriga hushållets önskan om att hänga upp en gammal, gammal adventsstjärna, av så kallat klassiskt snitt i "biblioteksfönstret". Ett försök som gjordes igår resulterade i att en grekisk måne fick gå till månhimlen i småbitar. Därför lades projektet ner. I sin helhet. Här skulle minsann ingen stjärna hängas (mutter, mutter).
Men idag tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök, som en glad överraskning. Gick därför till verket med frejdigt mod. Det skulle straffa sig, flerfaldigt.
Att få upp en sladd bakom den träpersienn som sitter i fönstret och upp till takkontakten gick inte bra. Men så kom jag på att man kunde smyga den mellan den översta lamellen och upp den vägen. Inte lika snyggt, men lösningen kunde godkännas.
Nu var det bara det att jag var tvungen att dra upp hela den tunga träpersiennen i nästan toppläge, för att jag skulle komma åt att trä den där sladden enligt tänkt metod. Sagt och gjort - Nä, jag menar sagt, men inte gjort. För nu vägrade spärren, som låser fast persiennen i önskat läge, att fungera. Så fort jag släppte efter på linan, så gled den ner igen och med tanke på att den väger en del hotades de krukor som stod på fönsterbrädan att gå samma väg som månen gjorde igår.
Med en hand fick jag alltså stå och "bromsa" persiennen, samtidigt som jag med den andra handen balanserade iväg krukorna till ett litet bord i absolut närhet till den potentiella katastrofplatsen. Därefter kände jag mig lite säkrare och vågade ta till lite mer handfasta åtgärder. Jag visste ju att bromsen brukar fungera bäst om man drar upp persiennen med god fart, drar snöret lite åt höger och släpper. Sagt och gjort igen. Och den här gången blev det verkligen gjort. Ordentligt. Så att en lina gick av och persiennen snyggt bromsades - i ena kanten. Resultatet blev en fantastisk solfjädersformad sak, som täckte hela fönstret och jag stod med en snörstump i handen.
Jag insåg situationens allvar direkt. Persiennen måste ner. I sin helhet. Alltså började ett omfattande arbete att vad man i dagens läge skulle kalla, avinstallera hela rasket. Det vore skönt om det i likhet med ett dataprogram kunde fixas med en knapptryckning, men den här persiennen var upphängd för många år sedan, då endast analog teknik fanns till hands. Analog och rejäl teknik! Våld blev lösningen och jag kunde efter mycket trixande lyfta ner hela aggremanget ur de specialhållare som det suttit fastlåst i.
Återstod dessa specialhållare. Två stycken med vardera fyra skruvar och en mellanhållare med två. Nio skruvar gick relativt lätt att få ut och jag började se rätt positivt på det hela. Men så var det den där tionde skruven. Säger inte mer. Men jag fick ut den efter dagens andra gympass.
Jaha - utan gardin. Alltså ut på stan för att skaffa någon ersättning. Vilken inte stod att finna. Puts väck var allt som liknade utanpåliggande persienner, eller snygga jalusigardiner. Hemsktex och Ålhens ... nix, nix.
Men så slog det mig att vi har en mörkblå snygg sak undanställd. Den är ju i och för sig ungefär 40 cm för bred för fönstret ifråga, men den får duga.
Dyker ner i verktygslådan, för att finna lämpliga verktyg och lämpliga upphängningsanordningar. Jepp - Hurra. Det gick bra. Nu gällde det bara att få upp rasket. Det gick till slut. Upphängningskrokarna bråkade förstås en hel del. Och två värmeledningar till vänster om fönstret satt ivägen, vilket resulterade i att jag fick sätta upp den extrabreda gardinen förskjuten åt höger. Men det är rätt snyggt att ha gardin långt ut till höger om fönstret. Ungefär en halvmeter (känns det som).
Stjärnan fick jag upp till slut. Gardinen hissad till rätt nivå. Städat bort allt spill och skräp som av någon anledning uppstår i samband med sådana här aktiviteter. Fåtöljen ställs på plats. Stjärnan tänds (faktiskt!).
Och jag tänder läslampan .... som smäller till och slocknar. Förmodligen sur över konkurrensen från stjärnan.
- Tjura du, tänker jag. Jag tänker inte fixa dig!
Jag kan läsa någon annanstans.
*****
Men idag tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök, som en glad överraskning. Gick därför till verket med frejdigt mod. Det skulle straffa sig, flerfaldigt.
Att få upp en sladd bakom den träpersienn som sitter i fönstret och upp till takkontakten gick inte bra. Men så kom jag på att man kunde smyga den mellan den översta lamellen och upp den vägen. Inte lika snyggt, men lösningen kunde godkännas.
Nu var det bara det att jag var tvungen att dra upp hela den tunga träpersiennen i nästan toppläge, för att jag skulle komma åt att trä den där sladden enligt tänkt metod. Sagt och gjort - Nä, jag menar sagt, men inte gjort. För nu vägrade spärren, som låser fast persiennen i önskat läge, att fungera. Så fort jag släppte efter på linan, så gled den ner igen och med tanke på att den väger en del hotades de krukor som stod på fönsterbrädan att gå samma väg som månen gjorde igår.
Med en hand fick jag alltså stå och "bromsa" persiennen, samtidigt som jag med den andra handen balanserade iväg krukorna till ett litet bord i absolut närhet till den potentiella katastrofplatsen. Därefter kände jag mig lite säkrare och vågade ta till lite mer handfasta åtgärder. Jag visste ju att bromsen brukar fungera bäst om man drar upp persiennen med god fart, drar snöret lite åt höger och släpper. Sagt och gjort igen. Och den här gången blev det verkligen gjort. Ordentligt. Så att en lina gick av och persiennen snyggt bromsades - i ena kanten. Resultatet blev en fantastisk solfjädersformad sak, som täckte hela fönstret och jag stod med en snörstump i handen.
Jag insåg situationens allvar direkt. Persiennen måste ner. I sin helhet. Alltså började ett omfattande arbete att vad man i dagens läge skulle kalla, avinstallera hela rasket. Det vore skönt om det i likhet med ett dataprogram kunde fixas med en knapptryckning, men den här persiennen var upphängd för många år sedan, då endast analog teknik fanns till hands. Analog och rejäl teknik! Våld blev lösningen och jag kunde efter mycket trixande lyfta ner hela aggremanget ur de specialhållare som det suttit fastlåst i.
Återstod dessa specialhållare. Två stycken med vardera fyra skruvar och en mellanhållare med två. Nio skruvar gick relativt lätt att få ut och jag började se rätt positivt på det hela. Men så var det den där tionde skruven. Säger inte mer. Men jag fick ut den efter dagens andra gympass.
Jaha - utan gardin. Alltså ut på stan för att skaffa någon ersättning. Vilken inte stod att finna. Puts väck var allt som liknade utanpåliggande persienner, eller snygga jalusigardiner. Hemsktex och Ålhens ... nix, nix.
Men så slog det mig att vi har en mörkblå snygg sak undanställd. Den är ju i och för sig ungefär 40 cm för bred för fönstret ifråga, men den får duga.
Dyker ner i verktygslådan, för att finna lämpliga verktyg och lämpliga upphängningsanordningar. Jepp - Hurra. Det gick bra. Nu gällde det bara att få upp rasket. Det gick till slut. Upphängningskrokarna bråkade förstås en hel del. Och två värmeledningar till vänster om fönstret satt ivägen, vilket resulterade i att jag fick sätta upp den extrabreda gardinen förskjuten åt höger. Men det är rätt snyggt att ha gardin långt ut till höger om fönstret. Ungefär en halvmeter (känns det som).Stjärnan fick jag upp till slut. Gardinen hissad till rätt nivå. Städat bort allt spill och skräp som av någon anledning uppstår i samband med sådana här aktiviteter. Fåtöljen ställs på plats. Stjärnan tänds (faktiskt!).
Och jag tänder läslampan .... som smäller till och slocknar. Förmodligen sur över konkurrensen från stjärnan.
- Tjura du, tänker jag. Jag tänker inte fixa dig!
Jag kan läsa någon annanstans.
*****
Skämt
- Det måste väl vara ett skämt, tänker jag, när jag hör ett mejlat inlägg till Ring P1.
Programmet lockar ju en del knäppgökar bland alla de genomtänkta och angelägna punkter som dyker upp. Det är också programmets mening. "Alla" ska kunna komma till tals.
Idag dök vargdebatten upp igen, som den tradition (Jfr. skolavslutningar i kyrkan, modedieter etc.)den blivit, såhär inför årsslutet, då nästa års avrättningskvoter ska fastställas.
Här var det en dam, som minsann tänkt till.
- Det är väl inte bara tamdjur som behöver skyddas. Älgar, harar och rådjur behöver också skydd från dessa farliga rovdjur.
!!!????
Om det var allvar blir jag riktigt oroad. Så har vi fjärmat oss från den natur, som egentligen föder oss, att vi ska styra och ställa i varje detalj. Och förmodligen till döds, på sikt.
Det låter väl betryggande. Å andra sidan vore det bäst för jorden.
*****
Andra bloggar om: Varg, Vargjakt, Natur, Viltvård, Naturvårdsverket, Jägarförbundet, Vapenlobbyn, Jakt
Läs gärna även tidigare inlägg hos mig.
Logik skapar inga hjältar.
Machosorg.
Host host...
Sådana norrbottningar finns.
Jag - en ädling.
Svenskarnas sneda natursyn.
Glädje.
Luft.
Rovdjur - ja.
Överblick.
Vargen måste få en start - jägarna ett slut
Programmet lockar ju en del knäppgökar bland alla de genomtänkta och angelägna punkter som dyker upp. Det är också programmets mening. "Alla" ska kunna komma till tals.
Idag dök vargdebatten upp igen, som den tradition (Jfr. skolavslutningar i kyrkan, modedieter etc.)den blivit, såhär inför årsslutet, då nästa års avrättningskvoter ska fastställas.
Här var det en dam, som minsann tänkt till.
- Det är väl inte bara tamdjur som behöver skyddas. Älgar, harar och rådjur behöver också skydd från dessa farliga rovdjur.
!!!????
Om det var allvar blir jag riktigt oroad. Så har vi fjärmat oss från den natur, som egentligen föder oss, att vi ska styra och ställa i varje detalj. Och förmodligen till döds, på sikt.
Det låter väl betryggande. Å andra sidan vore det bäst för jorden.
*****
Andra bloggar om: Varg, Vargjakt, Natur, Viltvård, Naturvårdsverket, Jägarförbundet, Vapenlobbyn, Jakt
Läs gärna även tidigare inlägg hos mig.
Logik skapar inga hjältar.
Machosorg.
Host host...
Sådana norrbottningar finns.
Jag - en ädling.
Svenskarnas sneda natursyn.
Glädje.
Luft.
Rovdjur - ja.
Överblick.
Vargen måste få en start - jägarna ett slut
söndag, november 30, 2014
Ibland går det undan
Klockan 11.35 lämnade vi vår tillfälliga hemvist i Stockholm. Tio minuter senare klev vi på flygbussen och hamnade förstås på Arlanda, där vi fick vänta en timme till vår plan skulle gå. Nu, har jag kommit till Luleå, suttit 25 minuter på Luleå Airport och väntat på lokalbussen, kommit hem, varit och handlat, packat upp, gått med kabinväskan till förrådet, satt upp adventsstjärnan och en annan julbelysning, lagat middag, ätit och diskat undan.
Jo - och så har jag uppdaterat jobbets hemsida också. Och skrivit det här inlägget med redigerat foto.
Exakt sex timmar och tio minuter senare.
Effektiv är bara förnamnet.
Ibland.
*****
lördag, november 29, 2014
I hipstertrakter
En välfylld lördag med långpromenad från yttertsta Vasastan till Moderna muséet. Tyvärr genom det kaos som Stockholms city är i dessa pre-christmas-dagar. (Jag skriver på engelska bara för att smälta in i allt de coooooola.) Fullständigt vidrigt med folk. Att gå genom en folkmassa ungefär som den där som man ser på bilderna från muslimernas rundgång kring Kaban i Mecka. Men här går hälften av alla åt andra hållet.
Men till slut kommer vi fram. Trängseln är där shoppingen finns. Det är ju vår motsats till dyrkandet kring Kaban.
Kvällen vikt för en mysig liten söderkrog. Matboden på Folkungagatan. Ljuvlig lammytterfilé perfekt tillagad och serverad av trevlig och naturlig personal. En chokladfondant av hög klass. Stället har också en imponerande vinlista. Bordsbeställning ett måste. De har bara ett trettiotal platser. Rekommenderas.
*****
fredag, november 28, 2014
torsdag, november 27, 2014
Föredöme?
Sportfånar förnekar sig aldrig. Nu vill Magnus Wernblom, tränare för juniorer i MODO att straffen för slagsmål på isen ska bli mildare.
- Jag tror det skulle locka mer publik med fler slagsmål, säger han. Spelarna är ju arga på varandra.
Underkänt till tränaren. Och underkänt till den publik, som kan tänkas lockas av slagsmålen.
Något är fel!
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Ishockey, MODO, Våld, Sportfånar
Här finns intervjun.
- Jag tror det skulle locka mer publik med fler slagsmål, säger han. Spelarna är ju arga på varandra.
Underkänt till tränaren. Och underkänt till den publik, som kan tänkas lockas av slagsmålen.
Något är fel!
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Ishockey, MODO, Våld, Sportfånar
Här finns intervjun.
onsdag, november 26, 2014
Spöken
- Jaha, nu har det börja läcka i kökskranen.
Det sipprar lite från "kronan" eller vad det heter, när man tar vatten. Det har hänt en gång förut och då hade vi en händig granne som kunde fixa det, bara vi köpte reservdelarna. Den grannen finns inte kvar.
- Gör en felanmälan.
Det rådet fick jag, och gick in på bostadsrättsföreningens webbsida och rapporterade. Fick ett svar rätt omgående att det skulle fixas inom 24 timmar. Och så har det blivit!
Inte för att jag vet hur det gick till. Visserligen hade jag kryssat i att reparatören får använda huvudnyckel, men jag kan inte se ett enda spår av att någon varit här. Och jag har bara varit utanför dörren i sammanlagt ett par timmar (högst) idag. Uppdelat på flera tillfällen. Så jag kan inte tro annat än att ett godhjärtat andeväsen gjort jobbet. För nu kommer inte en endaste droppe ens om jag försöker provocera på olika sätt.
Nu har ytterdörren börjat gnälla alldeles ohyggligt. Inte i de smörjningsbara gångjärnen, utan uppe i en dörrbroms, som har till uppgift att man inte ska kunna slänga upp dörren för hårt av misstag, eller att vind ska ta tag i den och vräka sönder den. Den är lite mer komplicerad att förstå sig på.
Ska jag felanmäla, eller ska jag bara vänta på anden?
*****
Det sipprar lite från "kronan" eller vad det heter, när man tar vatten. Det har hänt en gång förut och då hade vi en händig granne som kunde fixa det, bara vi köpte reservdelarna. Den grannen finns inte kvar.
- Gör en felanmälan.
Det rådet fick jag, och gick in på bostadsrättsföreningens webbsida och rapporterade. Fick ett svar rätt omgående att det skulle fixas inom 24 timmar. Och så har det blivit!
Inte för att jag vet hur det gick till. Visserligen hade jag kryssat i att reparatören får använda huvudnyckel, men jag kan inte se ett enda spår av att någon varit här. Och jag har bara varit utanför dörren i sammanlagt ett par timmar (högst) idag. Uppdelat på flera tillfällen. Så jag kan inte tro annat än att ett godhjärtat andeväsen gjort jobbet. För nu kommer inte en endaste droppe ens om jag försöker provocera på olika sätt.
Nu har ytterdörren börjat gnälla alldeles ohyggligt. Inte i de smörjningsbara gångjärnen, utan uppe i en dörrbroms, som har till uppgift att man inte ska kunna slänga upp dörren för hårt av misstag, eller att vind ska ta tag i den och vräka sönder den. Den är lite mer komplicerad att förstå sig på.
Ska jag felanmäla, eller ska jag bara vänta på anden?
*****
Luleå 26 november klockan 12.09
 |
| Det var länge sedan jag såg ett stort fartyg ligga på redden i Södra Stadsfjärden. Den stora hamnen ligger en bra bit längre ut bortom isbrytarna. |
 |
| Klicka på bilden för bättre närvarokänsla. |
 |
| Snö? - Njae. |
*****
Utför
Hos Annika Bryn läser jag ett inlägg, som jag kan instämma i fullt och fast. Här följer min kommentar:
Bra skrivet om tankar som också jag har. I de flesta organisationer där jag arbetat under snart 45 år, har vi haft stenhårda kvalitetskrav, som måste följas. Oberoende inspektioner från certifieringsföretag med jämna mellanrum, och uppföljning av att felaktigheter rättas till. Direkt!
Och då har vi ändå inte liv på vårt ansvar.
Hennes inlägg handlar om slarv. Inom Trafikverket, socialtjänsten och migrationsverket.
Jag blir alldeles häpen och skrämd, när jag märker hur vår standard sjunker på punkt efter punkt. Vi som haft en internationellt sett hög ranking på område efter område, får snart se oss omsprungna av länder, som vi tidigare nästan "fnyst" åt. Alla våra nordiska grannar har passerat oss på många sätt. I september konstaterades att Sverige klättrat från trettonde till tionde plats på värstalistan när det gäller miljö. Och när det gäller klyftan mellan rika och fattiga, har vi på ett år sjunkit från fjärde bästa plats till den tionde.
Idag på morgonen kom nästa nyhet. Vår personuppgiftslag (PUL) gäller inte utanför EU. Det betyder att alla offentliga register som vi figurerar i, kan begäras ut av främmande makt. Alltså, främmande makt utanför EU. Ett norskt bemanningsföretag begärde för en tid sedan ut alla personuppgifter om svenska sjuksköterskor. Norge är ju inte med i den europeiska unionen, så vi har ingen "rätt" att neka dem uppgifterna. Det är ett kryphål i lagen. USA, Kina, Ryssland eller andra diktaturer kan förstås göra samma sak. Heja, heja .... Skulle däremot ett svenskt företag vilja ha ut uppgifter om dig från ett offentligt myndighetsregister så blir det nej!
Tyvärr så tror jag i likhet med Annika, att de som nu börjar komma upp och ut i arbetslivet, oavsett position är produkter av en skola, där ansvar och konsekvenser är något som någon annan får ta. Curling började nog tidigare än vi inser.
Glad onsdag!
*****
Läs Annikas syn på saken.
Läs även andra bloggares åsikter om Sverige, EU, Myndigheter, PUL, Personuppgifter, Juridik, Register, Kryphål, Lag
Bra skrivet om tankar som också jag har. I de flesta organisationer där jag arbetat under snart 45 år, har vi haft stenhårda kvalitetskrav, som måste följas. Oberoende inspektioner från certifieringsföretag med jämna mellanrum, och uppföljning av att felaktigheter rättas till. Direkt!
Och då har vi ändå inte liv på vårt ansvar.
Hennes inlägg handlar om slarv. Inom Trafikverket, socialtjänsten och migrationsverket.
Jag blir alldeles häpen och skrämd, när jag märker hur vår standard sjunker på punkt efter punkt. Vi som haft en internationellt sett hög ranking på område efter område, får snart se oss omsprungna av länder, som vi tidigare nästan "fnyst" åt. Alla våra nordiska grannar har passerat oss på många sätt. I september konstaterades att Sverige klättrat från trettonde till tionde plats på värstalistan när det gäller miljö. Och när det gäller klyftan mellan rika och fattiga, har vi på ett år sjunkit från fjärde bästa plats till den tionde.
Idag på morgonen kom nästa nyhet. Vår personuppgiftslag (PUL) gäller inte utanför EU. Det betyder att alla offentliga register som vi figurerar i, kan begäras ut av främmande makt. Alltså, främmande makt utanför EU. Ett norskt bemanningsföretag begärde för en tid sedan ut alla personuppgifter om svenska sjuksköterskor. Norge är ju inte med i den europeiska unionen, så vi har ingen "rätt" att neka dem uppgifterna. Det är ett kryphål i lagen. USA, Kina, Ryssland eller andra diktaturer kan förstås göra samma sak. Heja, heja .... Skulle däremot ett svenskt företag vilja ha ut uppgifter om dig från ett offentligt myndighetsregister så blir det nej!
Tyvärr så tror jag i likhet med Annika, att de som nu börjar komma upp och ut i arbetslivet, oavsett position är produkter av en skola, där ansvar och konsekvenser är något som någon annan får ta. Curling började nog tidigare än vi inser.
Glad onsdag!
*****
Läs Annikas syn på saken.
Läs även andra bloggares åsikter om Sverige, EU, Myndigheter, PUL, Personuppgifter, Juridik, Register, Kryphål, Lag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)