Fjärrvärme är bra. Ett miljövänligt sätt att värma stan. Här i Luleå använder man överskottsenergi från industrin. I förädlad form skickas den energin ut i form av varmvatten till stans alla hörn och kanter. Till en av Sveriges lägsta taxor.
Boverket har kommit med nya direktiv. Nybyggda hus får inte använda mer än si och så mycket energi. De skall alltså vara så energisnåla som det bara går. Fint, tycker jag.
Luleå Energi anser då, att det inte är lönsamt att ansluta sådana hus till sitt nät. Därför vill kommunen att Boverket ändrar sina direktiv, så att husen måste använda mer energi.
Jag häpnar! Hur huvudlöst beter sig kommunen. Istället för att gå före och erbjuda dem, som nu står i begrepp att bygga nytt, en fantastisk möjlighet att visa att man kan spara; att man kan bygga ett energisnålt samhälle, så vill kommunen att man bygger sämre, för att det kommunala energibolaget skall tjäna pengar. Göra vinst.
Bu för Luleå kommun, som skämmer ut oss lulebor!
Hur djupt går miljöintresset, egentligen?
Cynism i sin prydno.
*****
Uppdatering: Béatrice Karjalainen har skrivit om detta redan i januari. Med fler detaljer, för den intresserade.
Själv var jag alltför förbluffad för att komma mig för att kommentera det hela då.
Andra bloggar om: Energi, Miljö, Luleå
Allt - Inget
Nedkast - Uppkast.
Med krydda och en del snygga bilder.
Från en, för många okänd del av Sverige.
Nu!
fredag, februari 29, 2008
torsdag, februari 28, 2008
Vem är rädd
Det blev en tung kväll.
Mycket bråk.
Och skrik.
Fylla.
Tårar.
Men nu har man sett den.
Klassikern.
*****
Uppdatering: Läs NSD:s recension. Eller Kurirens.
Andra bloggar om: Norrbottensteatern, Vem är rädd för Virginia Woolf, Teater
Mycket bråk.
Och skrik.
Fylla.
Tårar.
Men nu har man sett den.
Klassikern.
*****
Uppdatering: Läs NSD:s recension. Eller Kurirens.
Andra bloggar om: Norrbottensteatern, Vem är rädd för Virginia Woolf, Teater
onsdag, februari 27, 2008
Bokmal behöver stöd
Hej!
Känner någon av er till en bok som speglar 1980-talet lite lagom nostalgiskt? Mycket Hubba-bubba, Alphaville och feta axelvaddar på kavajerna, alltså. Jag sökte med ljus och lykta efter Nick Hornbys bok "High Fidelity" i pocket på nätet, men den har utgått. Please?!
Så lyder ett nödrop från en kompis.
Kan någon hjälpa henne.
Hör av er till mig, så förmedlar jag kontakten.
Uppdatering: Fallet löst. T tackar för all hjälp.
*****
Andra bloggar om: Böcker, Bokrea, Litteratur, Nick Hornby
Känner någon av er till en bok som speglar 1980-talet lite lagom nostalgiskt? Mycket Hubba-bubba, Alphaville och feta axelvaddar på kavajerna, alltså. Jag sökte med ljus och lykta efter Nick Hornbys bok "High Fidelity" i pocket på nätet, men den har utgått. Please?!
Så lyder ett nödrop från en kompis.
Kan någon hjälpa henne.
Hör av er till mig, så förmedlar jag kontakten.
Uppdatering: Fallet löst. T tackar för all hjälp.
*****
Andra bloggar om: Böcker, Bokrea, Litteratur, Nick Hornby
Välja sällskap
- Jaha, då hann jag inte med några ärenden, säger jag och gör mig beredd att gå tillbaka till jobbet efter lunch.
- Ajdå! Var det jag som kom och störde dina planer, frågade H, som anslutit till sällskapet.
- Nädå! Jag skulle bara träffa Clas, svarade jag.
- Clas?
- Clas Ohlsson, sa jag. Men jag fick större intellektuellt utbyte av dig. Glashällsskrapa kan jag skaffa en annan gång.
*****
- Ajdå! Var det jag som kom och störde dina planer, frågade H, som anslutit till sällskapet.
- Nädå! Jag skulle bara träffa Clas, svarade jag.
- Clas?
- Clas Ohlsson, sa jag. Men jag fick större intellektuellt utbyte av dig. Glashällsskrapa kan jag skaffa en annan gång.
*****
tisdag, februari 26, 2008
Sista chansen
Vänligen respektera,
att sedan är det stopp!
*****
Uppdatering: För att inte uppmuntra till missbruk har inlägget ovan justerats och länkar tagits bort. Bättre lycka till semmelsäsongen 2009!
måndag, februari 25, 2008
Varför har amerikaner...
.. så fruktansvärt fula och äckliga hundar?
Finns inte våra fina hundraser där borta?
Själv äger jag inte hund, men gillar dem. Skarpt! Trots att jag är hundallergiker. Jag får oftast mycket bra kontakt med alla sorter. De verkar också gilla mig. Men jag skulle aldrig skaffa en själv. Dels för att det innebär att man blir så låst, och dels för min allergi.
Men det finns, och har alltid funnits ett intresse. Ibland halkar jag därför in på TV4 Plus, som har ett program som heter "Mannen som talar med hundar" eller något liknande.
Där visas hur en man som heter Caesar (hundnamn?!!), på ett suveränt sätt får styr på hundägarna. Jo - Det är oftast dem det är fel på. Hundarna är totalt oskyldiga. Men fula. Dräglande, feta, loppiga, tufsiga, och för det mesta helt charmlösa bestar av alla storlekar. Dessutom totalt utan uppfostran.
Någon som kan förklara?
*****
Andra bloggar om: Hundar, TV
TV4 Plus
Finns inte våra fina hundraser där borta?
Själv äger jag inte hund, men gillar dem. Skarpt! Trots att jag är hundallergiker. Jag får oftast mycket bra kontakt med alla sorter. De verkar också gilla mig. Men jag skulle aldrig skaffa en själv. Dels för att det innebär att man blir så låst, och dels för min allergi.
Men det finns, och har alltid funnits ett intresse. Ibland halkar jag därför in på TV4 Plus, som har ett program som heter "Mannen som talar med hundar" eller något liknande.
Där visas hur en man som heter Caesar (hundnamn?!!), på ett suveränt sätt får styr på hundägarna. Jo - Det är oftast dem det är fel på. Hundarna är totalt oskyldiga. Men fula. Dräglande, feta, loppiga, tufsiga, och för det mesta helt charmlösa bestar av alla storlekar. Dessutom totalt utan uppfostran.
Någon som kan förklara?
*****
Andra bloggar om: Hundar, TV
TV4 Plus
söndag, februari 24, 2008
lördag, februari 23, 2008
Lämplighetsintyg
Den senaste "kompisrekryteringen" till ett statligt toppjobb ställer onekligen frågan: Är politiker rätt i alla sammanhang. Måste en före detta minister, som avsagt sig sitt uppdrag frivilligt med automatik få ett nytt jobb av sin gamla arbetsgivare?
Kanske är Mikael Odenberg duktig. Vad vet jag. Men vem har han jämförts med, innan han sattes på sin nya post? Tidningarna skriver att det någon gång fanns ytterligare två kandidater, varav en inte ville ha jobbet. Den tredje är av någon anledning borta i skuggorna.
Redan där blir ju rekryteringsprocessen lite märklig. Skall man lita på Ola Alterå, som hävdar att herr Odenberg kom på tal redan i mars i fjol, alltså innan han sade upp sig från försvarsministeriet. Och den där som inte ville ha jobbet, hade förmodligen inte ens sökt. Det var någon som näringsdepartementet såg som lämplig.
Här är det alltså inget snack om extern rekrytering, trots löften innan valet. Här är det ryggdunk och svågerpolitik som gäller.
Olof Ruin, Statsvetare, undrar på DN Debatt idag, om det överhuvudtaget är någon som vill bli politiker, eller utnämnd till generaldirektör i fortsättningen. Offentlighetens strålkastare blir hämsko anser han. Måhända är det så.
Men jag har också ytterst svårt att förstå varför den som väljer en politisk bana skall vara så in i norden skyddad resten av sitt liv. Tydligen var det steg som regeringskandidaterna utfäste löften om innan valet, och som skulle innebära nya friska idéer vad gäller utnämningar, alltför djärvt.
För vart skall det sluta om vem som helst, kreti och pleti börjar söka offentligt utlysta statliga tjänter? Tänk om det dyker upp någon från ingenstans, som stämmer mot kravprofilen. Någon som man inte vet ett dugg om vad gäller ideologi och politik. Skrämmande, tydligen. Vitalitetstecken, anser jag.
Men så modigt är inte styret. Det skyddar, ryggdunkar, och puttar på sina gelikar mot höjderna. Externa blir kandidaterna hur lätt som helst, genom att man använder en extern konsult, som rekryterare.
Så får vi ett frälse av enkelriktad karaktär på de statliga högsta positionerna. Chefer skall de vara.
Särskilt bra blir de sällan.
*****
Andra bloggar om: Chefer, Utnämningspolitik, Regeringen, Mikael Odenberg, Nepotism
Kanske är Mikael Odenberg duktig. Vad vet jag. Men vem har han jämförts med, innan han sattes på sin nya post? Tidningarna skriver att det någon gång fanns ytterligare två kandidater, varav en inte ville ha jobbet. Den tredje är av någon anledning borta i skuggorna.
Redan där blir ju rekryteringsprocessen lite märklig. Skall man lita på Ola Alterå, som hävdar att herr Odenberg kom på tal redan i mars i fjol, alltså innan han sade upp sig från försvarsministeriet. Och den där som inte ville ha jobbet, hade förmodligen inte ens sökt. Det var någon som näringsdepartementet såg som lämplig.
Här är det alltså inget snack om extern rekrytering, trots löften innan valet. Här är det ryggdunk och svågerpolitik som gäller.
Olof Ruin, Statsvetare, undrar på DN Debatt idag, om det överhuvudtaget är någon som vill bli politiker, eller utnämnd till generaldirektör i fortsättningen. Offentlighetens strålkastare blir hämsko anser han. Måhända är det så.
Men jag har också ytterst svårt att förstå varför den som väljer en politisk bana skall vara så in i norden skyddad resten av sitt liv. Tydligen var det steg som regeringskandidaterna utfäste löften om innan valet, och som skulle innebära nya friska idéer vad gäller utnämningar, alltför djärvt.
För vart skall det sluta om vem som helst, kreti och pleti börjar söka offentligt utlysta statliga tjänter? Tänk om det dyker upp någon från ingenstans, som stämmer mot kravprofilen. Någon som man inte vet ett dugg om vad gäller ideologi och politik. Skrämmande, tydligen. Vitalitetstecken, anser jag.
Men så modigt är inte styret. Det skyddar, ryggdunkar, och puttar på sina gelikar mot höjderna. Externa blir kandidaterna hur lätt som helst, genom att man använder en extern konsult, som rekryterare.
Så får vi ett frälse av enkelriktad karaktär på de statliga högsta positionerna. Chefer skall de vara.
Särskilt bra blir de sällan.
*****
Andra bloggar om: Chefer, Utnämningspolitik, Regeringen, Mikael Odenberg, Nepotism
fredag, februari 22, 2008
Extern rekrytering
Ta en arbetskompis. Gärna en som är något kantstött och syrlig.
Skriv en kravspecifikation baserad på dennes kunskaper.
Anställ en konsult som får kolla att kravspecen stämmer.
Ge kompisen ett högt betalt, statligt chefsjobb.
Det kallas extern rekrytering.
Jag kallar det förolämpning.
*****
Andra bloggar om: Regeringen, Reinfeldt, Rekrytering, Svågerpolitik, Odenberg
Skriv en kravspecifikation baserad på dennes kunskaper.
Anställ en konsult som får kolla att kravspecen stämmer.
Ge kompisen ett högt betalt, statligt chefsjobb.
Det kallas extern rekrytering.
Jag kallar det förolämpning.
*****
Andra bloggar om: Regeringen, Reinfeldt, Rekrytering, Svågerpolitik, Odenberg
torsdag, februari 21, 2008
Hello goodbye
- Det är väl bäst att man bjuder på lunch nu, medan du är lös och ledig.
- Jo, från och med nästa vecka blir det lite mer bundna tider, sade jag.
Vi åkte till Gammelstad, vårt världsarv. Där finns en av Luleås bästa krogar. Kyrkbyns Kök. Populärt ställe. Även om du bara skall äta "dagens" så måste du beställa bord.
Idag fanns tre alternativ som dagens rätt. Mitt val blev reninnanlår och kängurufilé, serverat med norrbottniska murklor, potatismos smaksatt med manchego. Svartvinbärscrème fraiche därtill. Mycket gott.
Härligt ställe. Luleå Gammelstad är en sevärdhet. Kyrkbyns kök en liten pärla.
Med lite puts på presentationen av rätterna avseende accenter som pekade lite hipp som happ och en del särskrivning, så blir det riktigt bra. Jag kan ställa upp som korrekturläsare mot en och annan smakbit i framtiden.
Bordet bredvid befolkades av ett företag med utländska gäster. Oj vilket besvär det blev, för den svenske företagsledaren att översätta menyn till engelska . Mina stämband kliade av iver att få hjälpa till, men jag höll mig. Vildsvin, sjötunga, sparris och svartvinbär är inte så lätt på engelska, om man inte kan. Från bordet hördes "wild pork". Och det stämde ju. Lite.
Tack Anders B, för lunchen. Och Anders J med flera, för servicen.
Adjö, bestämma-sin-dag-själv-friheten.
Hej, arbetesfriheten.
*****
Läs mer om
- Världarvet Gammelstad
- Kyrkbyns kök & matsal.
Andra bloggar om: Lunch, Mat, Luleå, Gammelstad
Rubriken Hello Goodbye är en gammal Beatleslåt.
- Jo, från och med nästa vecka blir det lite mer bundna tider, sade jag.
Vi åkte till Gammelstad, vårt världsarv. Där finns en av Luleås bästa krogar. Kyrkbyns Kök. Populärt ställe. Även om du bara skall äta "dagens" så måste du beställa bord.
Härligt ställe. Luleå Gammelstad är en sevärdhet. Kyrkbyns kök en liten pärla.
Med lite puts på presentationen av rätterna avseende accenter som pekade lite hipp som happ och en del särskrivning, så blir det riktigt bra. Jag kan ställa upp som korrekturläsare mot en och annan smakbit i framtiden.
Bordet bredvid befolkades av ett företag med utländska gäster. Oj vilket besvär det blev, för den svenske företagsledaren att översätta menyn till engelska . Mina stämband kliade av iver att få hjälpa till, men jag höll mig. Vildsvin, sjötunga, sparris och svartvinbär är inte så lätt på engelska, om man inte kan. Från bordet hördes "wild pork". Och det stämde ju. Lite.
Tack Anders B, för lunchen. Och Anders J med flera, för servicen.
Adjö, bestämma-sin-dag-själv-friheten.
Hej, arbetesfriheten.
*****
Läs mer om
- Världarvet Gammelstad
- Kyrkbyns kök & matsal.
Andra bloggar om: Lunch, Mat, Luleå, Gammelstad
Rubriken Hello Goodbye är en gammal Beatleslåt.
onsdag, februari 20, 2008
Snö - En kommunal angelägenhet
Arvidsjaur har mycket snö i år. Och vad är då inte naturligare än att kommunhuset får bjuda på lite spänning.
*****
Andra bloggar om: Vinter, Norrbotten, Arvidsjaur
*****
Andra bloggar om: Vinter, Norrbotten, Arvidsjaur
Antingen eller
Har du inget särskilt för dig i natt, så har jag ett förslag.
Vid fyratiden inträffar total månförmörkelse.
Om det nu inte blir total molnförmörkelse.
Förstås.
*****
Vid fyratiden inträffar total månförmörkelse.
Om det nu inte blir total molnförmörkelse.
Förstås.
*****
Halv elva...
.. skall jag träffa mina nya arbetskompisar.
Klockan är nu 10.16.
Ingen panik. Jag får 250 meter till jobbet.
Högst!
Jag kommer nog att promenera både dit och hem.
Varje dag!
Det är bra med motion.
*****
Klockan är nu 10.16.
Ingen panik. Jag får 250 meter till jobbet.
Högst!
Jag kommer nog att promenera både dit och hem.
Varje dag!
Det är bra med motion.
*****
tisdag, februari 19, 2008
Och inte blev något...
.. skrivet idag. Men vad gör man när det inte hänt något annat än att man stigit ur sängen, käkat frukost, löst DN:s söndagskryss, käkat lunch med "GrafikerMicke" som håller på att skriva en bok, tränat på Helix (som låter som jag vet inte vad, men inte ett gym i alla fall), inhandlat två böcker [Flyga drake (som inte handlar om sådan drakflygning som jag drömt om i många år) av Khaled Hosseini, och Sex grader av Mark Lynas], fikat, handlat, pratat med AF och berättat om nya jobbet, fixat orkidéerna, tweakat lite i inredningen i vardagsrummet, käkat middag, monterat semlor, haft gäster och tittat på TV och beskärmat mig över klass 9A:s kassa geografikunskaper.
Så nu återstår bara att hoppa i säng och läsa en bra bok innan man somnar.
Och vad var det att skriva om?
*****
Så nu återstår bara att hoppa i säng och läsa en bra bok innan man somnar.
Och vad var det att skriva om?
*****
måndag, februari 18, 2008
Stilla veckan
Måndag igen. Kanske tror du att jag gått och blivit religiös på gamla dagar. Stilla veckan är ju något som innebär att påsken skall stå för dörren. Men så är det ju inte riktigt än. Ja, alltså - det är inte påsk nu till helgen och jag har heller inte blivit religiös.
Men denna vecka blir rätt stillsam ändå. Lite ledigt, nästan. Känns det som. En del pappersjobb, intyg skall skickas hit och dit för a-kassan, med mera. Kontakt med arbetsförmedlingen också, förstås. Och med arbetsgivare.
Till exempel den arbetsgivare, som från och med måndag den 25:e, får förmånen att ha mig i sitt stall. Nej, jag har inte blivit hästkarl. Jag blir vid min läst. Ett vikariat. Visserligen väldigt kort - bara dryga två månader. Men med förlängingspotential.
Man får väl vara glad åt det lilla.
I detta fall är det ändå rätt stort.
*****
Andra bloggar om: Jobb, Arbetslöshet
Men denna vecka blir rätt stillsam ändå. Lite ledigt, nästan. Känns det som. En del pappersjobb, intyg skall skickas hit och dit för a-kassan, med mera. Kontakt med arbetsförmedlingen också, förstås. Och med arbetsgivare.
Till exempel den arbetsgivare, som från och med måndag den 25:e, får förmånen att ha mig i sitt stall. Nej, jag har inte blivit hästkarl. Jag blir vid min läst. Ett vikariat. Visserligen väldigt kort - bara dryga två månader. Men med förlängingspotential.
Man får väl vara glad åt det lilla.
I detta fall är det ändå rätt stort.
*****
Andra bloggar om: Jobb, Arbetslöshet
söndag, februari 17, 2008
Äntligen sol
Nu börjar vintern.
Med nästan obarmhärtigt ljus.
Och vita havsvidder.
Äntligen!
*****
Andra bloggar om: Vinter, Ljus, Norrbotten, Luleå skärgård
lördag, februari 16, 2008
Oinspirerad som han var...
Om han fick säga det själv.
Det fick han.
*****
Andra bloggar om: Mat
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
