lördag, februari 07, 2015

Från kudden ...

.. ser jag en reflektion av en varmrosa himmel.

Det är flera katastrofala plusgrader. Igårkväll regnade det över vår vackra vinter. Vi som hade glatt oss att få åka ut till stugan för att titta till, nu när Plogar-Göran lyckats ta sig fram till vår husknut.
- Det är kolossalt mycket snö, sms:ar han.

Nu lär halkan härska på vägarna och vi får kanske tillbaka fjolårets elände, då det knappt ens gick att gå på vägarna därute.

Vi får tänka över våra planer.


*****

fredag, februari 06, 2015

Vad tyst det blev

Inte var det väl så ... 

Nej, det kan jag väl ändå aldrig tro.
Men det blev väldigt få kommentarer.

Kände du dig träffad?

*****

Går ut och kollar odlingarna

Hm!
Ja, citruslunden ser ut att ge bra skörd i år.

Kumquatbusken är på G. De flesta 27 frukterna, som är ovanligt stora i år, håller på att mogna. Det är väldigt tidigt. Å andra sidan mår de bra av att sitta kvar tills de blir knallorange. Det brukar ta ett helt år från blomning till mognad.

Och du skulle bara veta hur goda de är.



*****

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Bildsvep

Jag struntar i gymmet och går en motionsrunda runt innerstan istället.

Vacker stad, vackert väder, vacker vinter.


Ute på Norra Stadsfjärden har någon konferens ett jippo. Ser ut som sparkstöttingstävling. Andra åker skridskor eller promenerar på den nyplogade isvägen.


Jag går ut mot Udden, eller Gültzauudden, som den egentligen heter. En vacker skogklädd del av innerstan. Här står gamla rådhuset och hukar under snön.


Hukar gör även vårt senaste konserthus. Ice Music-igloon, inbyggd i den där snöhögen. Träffar på Tim Linhart, som är initiativtagare till projektet, och får en pratstund. Här inne ges konserter på instrument gjorda av is. Varje fredag- och lördagkväll fram till 28 mars. 160 sittplatser finns att boka.


Vänder hemåt och tänkte gå via Stadsparken. Men där var det stopp!



Det händer grejer i Luleå.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,



I mina kvarter - bitvis

Visserligen en för mig okänd engelsk artist, men låten är bra, och killen är duktig. Att han dessutom i början smyger omkring i mina kvarter, gör ju inte saken sämre.

Lyssna till Kwabs. Skön soul. Vackra bilder.



*****

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

torsdag, februari 05, 2015

Å där ...

.. hamnade jag hos Arbetsmiljöverket också.

Deras omvärldsbevakare fick syn på inlägget om telefonproblemen, nedan.


*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Jag kan - Kan du?

Efter att ha jobbat i 45 år inom en bransch där telefonen spelar stor roll, kan jag konstatera att du, som inte har samma jobb inte heller har samma kompetens.

Jag tänker på konsten att prata i telefon. Den tekniska biten, alltså. Eller den biologisk-/fysiska kanske man kan säga.

Vår mun sitter för det mesta i nedre delen av huvudfronten, även kallad ansiktet. Ur munnen kommer talet. Ibland bra. Ibland grodor. Ibland bara annat skräp (från SD:are t.ex.).

Många medmänniskor verkar inte känna till var de har munnen. En del verkar tro att den sitter under hakan. Andra att den finns under, eller bakom örat. Ja, det finns till och med de, som tror att ljudet alstras någonstans i närheten av atlaskotan. Tala om att ha missat biologilektionerna i skolan!

I jobbet har det varit viktigt att få med en del detaljer, som inringaren talar om. Eller mumlar. Och då har jag tagit mig rätten att snällt tillrättavisa, och be om justering av telefonluren, vilket fungerar i ungefär 7,169 sekunder enligt noggranna mätningsserier. Det har nästan handlat om ett arbetsmiljöproblem i många fall. Otaliga är exemplen när man lyssnar till så kallade telefonprogram i radion, där programledaren får säga till, inte bara en gång.

Jag ska inte sticka under stol med att en och annan olycka har inträffat i den andra riktningen också. En head-set-mikrofon kan ha blivit undanskuffad. Och då får man minsann veta det ögonblickligen.

Att kunden sedan har en så kallad hands-free av Rustakaraktär får man väl knappast påpeka. Ofta ser jag förresten hur folk går och håller i sin hands-free-mick framför munnen. Förmodligen tillsagd av motparten i andra änden av samtalet. Hur hands-free är det?

När vi ändå är inne på mobiltelefoner (som är vanligast nuförtiden) vill jag även peka på att många inte har någon som helst aning om var det lilla hål, som ska ta upp ljudet från talaren, sitter. Handen på hjärtat .... Vet du?

På de flesta modeller sitter det förstås långt ner på apparaten. Tillverkarna har nämligen i motsats till brukarna upptäckt var munnen är belägen.

Men på många modeller sitter den på baksidan av telefonens nederkant. Förmodligen för att undvika att talaren blåser i den, vilket är ett annan störningskälla. Där kan vissa placera ett finger. Ja'men du hör ju, eller rättare sagt inte.

Godkänt, om än lite dåligt städat
fodral, passande för baksides-
monterad mikrofon.
Har man inte ett finger i vägen så finns det individer som gärna pimpar sin lur med diverse glitter och tjafs i form av fodral. Det väljs ibland utan tanke på hur telefonen är konstruerad och jag har en gång fått en kollega som ringde in att ta ut telefonen ur fodralet, eftersom jag inte hörde vad hon sa. Och vips blev ljudet kristallklart. Hennes fodral hade inget motsvarande hål för mikrofonen.

Hoppas denna korta kurs gett dig en avhyvling i all vänskaplighet.




*****

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

En annan ton




Och jag jobbar för tredje dagen i rad.

Stressigt!

*****

onsdag, februari 04, 2015

Förlåt en dum fråga ...

.. men hur går det till när tvångsintagna på ett vårdhem för narkotikamissbrukare säger:
 - Jag har aldrig knarkat så mycket som nu.

I lokalerna har bland annat heroin hittats vid några tillfällen.

Jag får ju direkt idéer om att det är någon i personalen som fuskar.

Vilket underbetyg till Statens Institutionsstyrelse, som inte har någon lösning på problemet.

De intagna har tydligen viss rätt att vistas utanför anläggningen. De är heller inte helt isolerade, utan får ta emot besök.

Hört talas om knarkhundar???

Det har jag.
Men så jobbar jag ju inte heller på anstalt.

Det kanske är en sluten anstalt, den där i Värnamo.
Sluten för personalen.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Deppig

Jag råkade joddla några toner vid frukostbordet idag och sa att jag "kanske ska ta upp det igen".

Det var inte populärt.

*****

tisdag, februari 03, 2015

Alltså - Varifrån fick jag detta

Ibland blir man lite extra aktuell. Som till exempel när jag lade ut den här bilden i måndags, och kommenterade vad jag tycker om affärers/kunders prioriteringar.

Vad var det som diskuterades på tisdagen. I nyhetssändningar, i debattprogram.

Märkligt sammanträffande.

Kanske var det jag som startade pådraget, likt fjärilens fladder i bortre Asien, som fixar åska i Luleå.

Eller nå't.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag, februari 02, 2015

Provocerande

Har de inget annat att bekymra sig över. Det var min spontana reaktion på det förslag som alliansen vill ha genomfört, tillsammans med SD.

De vill lagstifta om skolavslutningar. Jo - Du läste rätt!

Jag skakar bara på huvudet och tänker att utvecklingen går då inte framåt i vissa hjärnor.

Meningen är att man enligt lag ska kunna blanda in vissa religiösa (läs kristna!) inslag i skolavslutningarna. De ska alltså kunna genomföras i kyrkan och kunna innehålla "smärre religiösa inslag, såsom psalmsång". Jag häpnar.

Eller också vänder vi på det. Skolavslutningar ska kunna hållas i traktens moské, eftersom si och så många i skolan har en annan tro än den kristna. Och då ska "smärre religiösa inslag, såsom knäböjning mot Mecka" kunna ingå.

Provocerande!?

Men alltså politiker. Lyssna nu! Lagstifta i så fall om att alla skolavslutningar ska handla om en sekulär och humanistisk inställning. Det borde passa alla.

Sedan får man dyrka Tor, Oden, Freja, Gud, Buddha, Vishnu, Allah, en stubbe i skogen eller vem man vill.
Privat.

Och egentligen tycker jag att politikerna som väckt frågan egentligen bara håller på med trams.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Några kommentarer till ovanstående, från Facebook



Det är väl inte att undra på

Femton meter underhudsfett från gris, piffat med socker,
färgämnen och diverse kemikalier.
Närmast påsgodis, därefter 7 meter lösgodis.
När den största montern på ICA ser ut såhär, är det väl ingen som behöver fundera över orsakerna till att övervikten kommer som ett brev på posten.

Nej - Skattebelägg socker. Och läsk. Rejält!

Jag har svårt att förstå varför det skulle vara så komplicerat.

Bestäm nu, regeringen.








*****

Jag har mina tvivel

Man ska ifrågasätta. Det har jag fått lära mig. Inte i skolan (vilket väl var inne att ituta våra barn för några decennier sedan; eller är), utan av livserfarenhet. Jösses vad mycket nys som strömmar förbi i olika kanaler, sociala medier inte minst. Men ibland kommer inläggen där från så kallade gammelmedia också. Tidningar, radio och TV som har betalda ifrågasättare borde vi väl kunna lita på. I alla fall någotsånär.

Tycker man!

Men där tycker jag att jag upptäcker fler och fler symptom på så kallad "klickjournalistik".  Som bara är luft, mer eller mindre.
Se bara vad som händer, när .......  Klick!  
Du tror inte dina ögon, men ....... Klick!
 Och så händer det egentligen ingenting. Eller i alla fall ingenting märkvärdigt. Det finns undantag, men de är snart på utrotningens brant.

Forskare ser jag ofta skeptiskt på. Visst gör de ett grundligt och gediget jobb. Säkert är det så. Men hur ofta beror den där grundligheten på ett allmänintresse? Handlar det inte om nörderi. Ibland i alla fall. Man vill så att säga "tvinga fram" ett lyckat resultat, som går i forskarens förutfattade riktning.

Kanske är jag tvivlande i överkant, men idag fick jag i alla fall lite vatten på min kvarn. För snart ett år sedan skrev jag om mina tvivel i samband med en upptäckt, som skulle ha gett Nobelpris om den varit sann. Det var det där om vågskvalpet efter big bang.

Idag rapporterar DN att den upptäckten inte var det som den utgav sig för.

Om man nu kan lita på DN!??

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Sådär'ja

Första passet avklarat. Fixat vår och Thorilds loftgångar. Nu får andra ta vid, för sina andelar  (Hehe.).

Det fortsätter att snöa lätt, och ska så göra en stor del av dagen enligt SMHI. Så det lär bli ett par pass ytterligare.

Go'månda'!











*****

söndag, februari 01, 2015

Klipphängaren ...

.. från i onsdags ... Har du glömt den? Har du inte legat sömnlös alla nätter, och suttit starkt grubblande alla dagar sedan dess? Vart hade det förlorade påslakanet tagit vägen?

Det kan jag nu tala om.

På något outgrundligt sätt (fast de mest otroliga saker kan ju hända i en tvättstuga) hade två påslakan förenat sig. Det ena hade helt enkelt krånglat sig in i det andra. Helt och hållet, och låg där och trynade tills vi förlöste det.

Hur det går till därinne, skulle jag vilja få dokumenterat. Öppningen längst ner på påslakanet är ju inte precis stor. Ibland kan det nästan kännas halvt hopplöst att med vilja få in täcket den vägen.

Men man kanske skulle använda tvättmaskin nästa gång man bäddar rent.
Lägg i ditt påslakan tillsammans med täcket. Kör en 60 graders kulör- eller vittvätt (Spelar ingen roll vilket. Huvudsaken att det är torrtvätt.).
Gå och ta en lång fika, eller ta en tur på stan. Hämta sedan ditt färdigpreparerade påslakan och bädda sängen.

Kom sedan ihåg varifrån du fick tipset.
Tack!

*****

Bildsvep

Från dagens promenad.


Storgatan
I Stadsparken åker ungarna i bäverkanan
En björk har fått vika sig för snön.




Bussarna är populära i stan med Sveriges bästa lokaltrafik

Storgatan med Gula Paviljongen

Stationsgatan, när snöyran tilltar.

Alla bilder klickbara.

*****

Och nu ...

.. har Lapporten hittat hit; flyttat söderut.


*****

Upphittat

Går ut på balkongen för att titta till vintern. Den börjar nu ha frisknat till ordentligt efter fjolåret lungsiktiga tillstånd som mera liknade en mild göteborgsdito.
 
Det snöar igen en dags uppehåll. Vi väntar nu på nytt rekord för Luleå. Igår hade vi 96 centimeter. 111 är det rekord som gäller från vintern 1988.
 
Den vintern följdes av en makalös sommar, som vi aldrig glömmer. VM i segling för s.k. Tolvor. I tropisk värme. Med tusen sinom tusen gånger hundra människor ute på gatorna  stort sett hela ljusa dygnet.
 
Vi får alltså tro på en återupprepning. Ja - VM:et blir nog inte av. Men sommaren!
 
Men nu ska vi njuta av finvinter ett par månader till.
Sen får vi se!
 
 
***** 

lördag, januari 31, 2015

Om en timme ...

.. kommer gästerna. Det blir soppkök ikväll. Enkelt och gott. Nästan vegetariskt.

Mycket surr. Goda viner. Kaffe och cognac.

Så blir det.








*****