Ibland ...

.. tar man en kaffe under en lind, som skuggar skönt.

*****

Så kom Elvis

Stuggrannens katt som normalt bor i stockholmstrakten, annonserade sin ankomst genom två svartvita flugsnappare som plötsligt sände ut varningssignaler i närheten av vårt frukostbord.

Elvis är mycket social. Han verkar känna igen oss, trots att vi bara träffas en period under sommaren. Mycket godmodig, lugn och vill gärna ha fysisk kontakt.

Välkommen, Elvis!

*****

Svårfångad

Vi har i ett par dagar nu haft besök av en liten kolibri. Nej - inte riktigt sant. Det är en fjäril, närmare bestämt en brunsprötad skymningssvärmare. Men den uppträder precis som en kolibri. 

Snabbt kommer den till syrenen och väljer en blomma där den skickar in en snabel och slickar i sig nektar. Sätta sig - nä nä - det finns det inte tid till. Bättre är att hovra framför blomklasen. Vingslagen är många och därför blir vingarna oftast suddiga, när man bara använder mobilkameran. Å andra sidan är det ju egentligen så som vi med det mänskliga ögat uppfattar den. 

Jag ser den varje år. Men denna sommar verkar den vara vanligare. Vi hade tre stycken samtidigt i vår syren igår.

Brunsprötad skymningssvärmare. Hyles gallii.

*****

Jag måste säga ...

.. att vår syren, som vi fick av en av mina kolleger, i form av en meterhög slana som hon hade brutit loss från sin egen buske för 20 år sedan, inte skäms för sig ett dugg.

*****

Exklusivt

Dagens drink före maten blir en GT. Men inte med vilket grundmaterial somhelst.

Gin från Lule river destillery. Flaska 206 av 365. Behöver jag säga att det blev gott?

Skål!

*****

Så har ...

.. SMHI fått ännu en "outtalbar" älv i Nårrrland att hålla koll på när det gäller flödet.

 - Vi varnar för höga flöden i Vå ...  Våja .... Vujja ... nä,  Våjja tätno. Ursäkta uttalet!

Och jag frågar mig - varför inte fråga Sveriges radios samiska redaktion vad älven heter. Eller ring mig!

Vuojatädno heter älven. Uttalas voåjatädno. Precis som i de flesta andra språk än svenska. Dvs. U blir  o, och O blir å. 

Då tar vi det igen: Voåjatädno.

Vuojatädno (ädno betyder älv) är en mycket vacker älv som jag vandrat längs med, uppe i Padjelanta nationalpark många gånger. Mäktig vid snösmältningstider, men annars rätt beskedlig.

Snälla SMHI; lägg nu denna älv i samma påse som Muonio älv, som ni oftast döpte till Mujno tidigare i våras. Det handlar trots allt om Sverige.

*****

Här kan du läsa och se mer om den svenska älven.

Så blev det ...

.. en halvdag i stan. I hettan. Snudd på olidligt men ibland nödvändigt. Jag hade frisörtid. Man kan ju inte se ut hursomhelst ens i stugan i skogen vid havet. Dessutom hade Benke en vaccinationsträff med en TBE-spruta. Ja, och så passade vi på att tvätta en maskin också. Och äta torsdagslunch med goda vänner på Bryggan. Dyrt och fint.

Men hettan fick oss att rätt snart, eller efter att alla skyldigheter var avklarade, sticka till skogs igen- Till lugnet, där vi snart kunde sitta på patio syd östra i skugga och ta en kopp eftermiddagskaffe och titta på havet. Lyssnade till en idog taltrast, som nästan lät komisk. De kan ju det, taltrastarna; tjatar om samma sak minst två gånger.

Och på vägen ut stannade vi till mot "vår" vägkant för att kolla att den skött sig, och att den inte blivit skött. Det är den vägkant som jag för några år sedan anmälde väghållaren för att ha gjort sig skyldig till ett artbrott när de skalade av hela rasket "för att det alltid har gjorts". Växter får ju inte sticka upp mer än någon decimeter, för att inte skymma sikten i krökarna. (Jag raljerar lite, men det ligger något i det.) Nu verkar det vara andra bullar och vägkanterna klipps först senare under sommaren. Dock inte vår vägkant, som nu skyltas som artrik. Den får inte röras, särskilt som det är massor av orkidéer där.

Någon ordning får det vara!

Orkidéer i mängder på en sträcka av nära 100 meter längs vägkanten. Rör ej!

Här kan du läsa hela historien. Det blev polisanmälan, tidningsintervju m.m.

*****

Sitta ute i varm (24 grader) ...

.. kväll på patio syd, med ett svårt korsord och taltrastsång i den totalt vindstilla luften, är inte dumt alls.

*****

Varför ...

.. hålla på och envisas med att klippa gräset stup i kvarten, när man kan ha en ögontröstveronikamatta istället?

*****

Så fick vi besök ...

.. inte mindre än fyra amiralfjärilar, som festade loss i vår syren en stor del av dagen. Varför den heter Amiral har jag ingen aning om.

Amiralen överlever mycket sällan vintern i Sverige, utan migrerar varje år från länder söder om alperna. Antingen kommer de direkt och dyker upp här i juni. Men ibland stannar de och producerar en ny generation i Mellaneuropa. Den generationen fortsätter hit under senare delen av sommaren. Till glädje för oss. Synd att den går döden till mötes i höst.

Amiral. Vanessa atalanta på latin.

*****

Sparka ut ...

.. Turkiet ur NATO! 

Erdogan och Putte är ju kompisar. Kanske är det Putte som indirekt ställer krav på att hindra Sveriges medlemsskap?

Där kom jag på nå't ...?

*****

Efter gårdagskvällens ...

.. skärgårdskryssning, med påföljande övernattning i stan, inser jag att dagens frukost nog blir av det enklare slaget.

*****

Har man inget annat för sig ...

.. en vacker sommarkväll i Luleå kan man ju alltid ta en kryssning ut i skärgården. Vi valde Kulturbåten. Där fick vi lyssna till en ... ja, vad ska man kalla honom ... en kul kille som gör musik. Kupletter kallar han en del av dem. Roliga och underfundiga texter. Bo Selinder heter han. 

I några timmar var vi ute på älven och havet. God stämning. Gott vin. Fantastiskt väder.

Älven, stor och vid. Viskan, Ätran, Nissan och Lagan sammanslagna.

Båten Laponia. Mysig och intim stämning. Baren var populär.

Snart var vi ute på havet.

Och några timmar senare stävar vi in mot Teaterkajen igen.

Trevlig sommarkväll.

*****

Växtkraft

Trots att jag upplever det  varje år,  kan jag inte låta bli att fascineras. Här två bilder tagna med en månads mellanrum

Det gäller liljor. Från knappa decimetern till dryga metern på ca fyra veckor. Ännu inte utslagna, men ändå.

24 maj

24 juni

*****

Orolig frukost

Jag hann inte mer än att hälla müslin i filen, förrän Benke sa att det är en stor, mönstrad fjäril högst uppe i syrenen.

En makaonfjäril. Jag tänkte förstås fota och gick raskt efter kameran. (I praktiken mobilen, som låg på laddning.) När jag kom ut på terrassen så hade den fladdrat bort.

Men samtidigt hade jag fått syn på inte mindre än två brunsprötad skymningssvärmare i samma buske, så jakten fortsatte. Det gick sådär. Inte samarbetsvilliga, om man så säger. Just den arten tillhör favoriterna. Som små kolibrier svävar de rundnätta fjärilarna omkring och sticker in sina sugrör i blommorna. Sätta sig stilla - nä'du - inte en chans.

Det var bara att återgå till frukostbordet och vänta på nästa chans.

Suddig brunsprötad skymningssvärmare. 

*****

Härifrån ...

.. till evigheten.

*****

Räddad

I ögonvrån ser jag en liten skogsmus i hög hastighet springande över vår största altan. Det har jag sldrig sett förr. Skogsmöss brukar inte ge sig ut på öppna ytor.

Den här lilla stackaren skrämdes förstås av att jag närmade mig. Den kurade ihop sig i ett hörn vid husknuten. Förmodligen trodde den att jag inte såg den.

Men plötsligt beslutade den att jaga vidare, när jag försökte hänvisa den ut i skogen. Då råkade den få syn på vår altandörr och flydde in i huset.

- Jäklar! Vad gör vi nu?

Korta glimtar av den lilla snabbspringaren, som i 120 sprang längs väggarna. Jag försökte hålla koll. In i gästrummet. Där gömde den sig under en hylla i en öppen "garderob", där vi stuvat in några tomma väskor. 

Lång historia kort; i garderoben fick jag inte tag i den. Men till slut lyckades jag tränga fast den vid en vägglist, och med handskbeklädda händer kunde jag få fast den. Jag kände hur den försökte komma loss. Ute på gården släppte jag greppet. Förvånad satt den kvar i handen, till synes lugn.

Men så ... till skogs i rasande fart över vår gräsmatta. Som sagt: Öppna ytor är inte bra för skogsmöss.

*****

Kvällen avslutas ...

.. med en stilla stund på förstukvisten. Från andra stugor hörs samtal, stoj och musik. 

Två gånger patrullerar morkullan förbi. En koltrast sjunger.

Midsommarkväll.

*****

Premiär

Första "tidningspromenaden" avklarad i strålande väder. Det blir en bra start på dagen. 4 km t.o.r. innan frukost.

Fågelsång och annat hör och ser man. Träffade en skogsnätfjäril och nyutslagna nattvioler. Det är ganska orkidérikt här i trakten. (Det är inte bara Gotland.)

Träffar faktiskt också människor. De brukar vara rätt sällsynta här på skogsvägarna. Men idag såg vi 5 exemplar. De vågade jag däremot inte smyga mig på med kameran.

*****

Och tänk att jag, ...

.. just jag, idag lyckades montera ihop och sätta fast laddningsstation och upphängning till vår nyinköpta, sladdlösa skaftdammsugare!

Den gamla E-luxen ergo rapido var ju jättedålig redan från början. Det var nog ett felköp, helt enkelt. 

Den här är det en helt annan kraft i. Nu hänger den där, bakom en gardin, men ändå lätt åtkomlig. Bor man i skogen får man räkna med att en hel del av den gärna smiter med in, när man kommer utifrån.

För att inte tala om chipssmulorna vid fredagsdrinken.

*****