En av världens värsta diktaturer har bjudit in hela världen i augusti. Olympiska Spelen i Beijing lär bli en välregisserad propagandashow.
Röster höjs, som kräver bojkott. Själv har jag varit rätt kluven. Visst vore det en näsbränna om arrangörerna fick stå där med tomma idrottsanläggningar. Men säkert blir det istället så att Kina under spelen visar upp en fläckfri fasad för hela världen. En kuliss, som döljer brist på mänskliga rättigheter, förtryck, övertramp, miljöproblem med mera.
Frågan är vad som är bäst. Näsbränna, eller lupp. Nu kommer ju världens chans för journalister, att gräva lite vid sidan om. Tillresta turister är utrustade med digitalkameror och mobiler. Bilder och text kan spridas snabbt och lätt runt hela jorden. Givetvis kommer kinesiska myndigheter att stå på tå för att fasaden inte skall krackelera.
Att spelen i Beijing skulle bli en parallell till tävlingarna i Berlin 1936, tror jag inte. Det är annars en vanlig invändning för att mana till bojkott. Men något borde vi ha lärt oss.
Å andra sidan finns de som hävdar att idrott och politik inte hör ihop. Vi skall inte ens bry oss, utan bara ställa upp utan reflektion eller eftertanke. Men det är en rätt korkad inställning. Alla mellanfolkliga aktiviteter bygger i någon mån på politik, på inställningar och idébrytningar. Det är mänskligt.
Sätt Kina under lupp.
Den politiska ledningen där bör få veta att vi vet. De bör få känna sig iakttagna och analyserade. Landet förväntas snart bli en ekonomi som ställer USA i skuggan. Det blir mäktigt. För mäktigt för att få sätta sin egen agenda.
*****
Andra bloggar om: Kina, Olympiska spelen, Idrott, Politik, OS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.