Att gå ut med soporna innebär för oss att soppåsen ställs i bilens bagageutrymme i väntan på att vi ska åka någonstans från stugan. Idag tog vi ett annat beslut, eftersom vi behövde röra på oss och vädret var rimligt för en långpromenad. Mulet med solgenombrott då och då. Visserligen kall nordlig vind och ynkliga 12-13 grader, men det finns ju kläder.
Sagt och ... nej inte gjort, eftersom vi möttes av de första regndropparna på brostenen precis när vi klev ut genom dörren. Grrrr!
Men vi surade inte ihop.
- Vi går, sa jag. Blir det mycket så vänder vi.
Det blev småskvitter mest hela vägen. Vår närmsta soptunna finns i byn, 2,5 km från oss, så det blir en halvmil med soporna.
En liten rörelse framför våra fötter mitt på vägen. Ett litet grodbarn på farlig stråt, får oss att stanna. Fotografering förstås. Och hjälp till tryggare omgivning. Det är ju en väg där det emellanåt kör bilar.
Dagens goda gärning gjord.
En liten dos motion.
Och soporna på rätt ställe.
Lite sand på ryggen försvann med hjälp av ett grässtrå i vägkanten. Inget som en groda ska gå och bära på. |
*****
Vilken fin groda. har faktiskt sett en del på torpet trots torkan.
SvaraRaderaVi har numer egen soptunna på torpet drygt en halv km bort. Förut hade vi ingen alls och det var besvärligt. Sopor får man ju inte frakta över kommungränsen så egentligen kunde vi inte ta hem dem till stan även om så skedde. Undantagsvis naturligtvis. Men nu är det rena lyxen med egen tunna.
För oss gäller kollektiv soptunna 2,5 km bort, som sagt. Men egentligen är det den vi använder minst. Vi komposterar allt matavfall och sorterar sedan det mesta som körs till återvinningen inne i samhället. Noga är vi. 😇
Radera