Den står där ...

.. i ett hörn och tjänar sitt syfte. Inklämd mellan datorbordet, väggen och elementet under fönstret. Sakta fylls den med diverse skräp, mest papper eller en och annan vissen växtdel, eftersom den också ligger närmast till från balkongen.

Idag var det dags att tömma den. Jag lyfter upp den. Det är lite krångligt, för den är verkligen "inklämd". Tar upp plastpåsen, som av bekvämlighetsskäl inreder korgen. Knyter igen och ställer vid dörren. Iväg till soporna.

Sätter ny påse i korgen. Då får jag plötsligt syn på den med lite annorlunda ögon.
 - Men ... Den är ju riktigt läcker, tänker jag.
Den där korgen. Ärvd från barndomshemmet. Den har alltid funnits, och jag menar verkligen alltid. Varit med i alla flyttar. Boden, Kiruna, Luleå, Kiruna igen, Luleå igen. Den har stått där vid pappas mörka skrivbord, där han ställde sin skrivmaskin när han jobbade hemifrån (Jo, sån't hände redan då.).

Jag tar upp den nya påsen igen. Måste fotografera. Se bara den eleganta rotslöjden som bildar kant. Se flätverket i korgen, av odefinierbart material. Snygg!

Man kanske skulle ta och ställa fram den någonstans. Använda den till något annat.
 - Där i hörnet kunde man ju ha en i plast. Den syns ju ändå aldrig.

Tips välkomna!

*****