måndag, februari 26, 2018

Bra ledare

Dagens nyheter skriver idag om nätdoktorer. Det är inte alltid jag håller med ledarskribenterna på den tidningen. Men idag kan jag göra det.

Visst skulle jag kanske uppskatta att kunna rådfråga vården om någon liten åkomma. Men inte skulle jag ju lita på att den läkare som eventuellt frågar mig och svarar och kanske till och med skriver ut receptbelagd medicin.

De jag möjligen konsulterar är de som finns på sajten 1177.se. Där blir jag så att säga uppknuten till min ordinarie vårdgivare, som kan se till att jag får hjälp med att träffa en läkare om  det skulle behövas.

Det här "nätläkeriet" ger jag inte mycket för, även om jag aldrig provat. Men någon tjänar förstås pengar på det. Annars skulle det inte finnas. Frågan är om det blir billigare för samhället. Eller som i parallellfallet apoteken. Det skulle ju bli så fint och bra att ha apotek i varenda gathörn, precis som pubar i England. Vi har ju blivit så rasande friska det senaste decenniet. Eller hur?

Och medicinen blev dessutom billigare ... eller hur var det nu ... hm? Om det har jag skrivit tidigare.

Nätläkarna har skapat en livsfarlig vårdmagnet

MÅNDAG 26 FEBRUARI 2018
Medicinprofessorn Erik Allander varnade redan för 50 år sedan för fenomenet ”vårdmagneter”. Han kunde visa att ju närmare man bor ett sjukhus, desto oftare skrivs man in. Vi tenderar att använda den vård som finns nära men inte nödvändigtvis den vård vi behöver.
Efterfrågan är omättlig, resurserna förblir ändliga. Det är den stora utmaningen för vår offentliga sjukvård.
De nya digitala vårdcentralerna är därför en allandersk mardröm: Läkar­besök ett app-tryck bort, dygnets alla timmar, helt kostnadsfritt för barn och unga. Ett av nätläkarföretagen har lyckats komma runt egenavgifterna helt och erbjuder ”gratis” vård även för vuxna. Räkningen skickas naturligtvis till landstingen.
Marknadsföringen är offensiv. Prova på! Logga in och bli sjukskriven! Få din diagnos direkt, när du vill och var du vill! Nätläkarbesöken räknas nu i hundratusentals per år, och trenden pekar rakt uppåt. Magneteffekten är stark.
I en intervju med Veckans Affärer hävdade e-hälsoentreprenören Johannes Schildt nyligen att nio av tio vårdcentralbesök kan ske genom mobilen redan i dag: ”Jag tror att läkarkåren har insett att den har mer att förlora på att sätta sig emot utvecklingen.”
Schildt har fel. Förhoppningsvis har han också gjort en total felbedömning av den sunda skepsis som vårdprofessionerna har visat.
Det finns inga belägg för att svensk primärvård kan bli virtuell inom kort. Vetenskapen inom detta fält är visserligen i sin linda, den tekniska utvecklingen går samtidigt snabbt. Men än så länge kommer man inte runt det faktum att doktorn måste undersöka sin patient för att kunna göra sitt jobb.
Läkarkårens motvilja är alltså begriplig. God vård är att titta, känna, klämma, lyssna, ta prover. Det finns också åtskilliga exempel på hur den virtuella vården inte fungerar. Samverkansnätverket mot antibiotikaresistens, Strama, har allvarliga invändningar mot hur antibiotika förskrivs.
Ett fall hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, illustrerar problemet. Det var en patient med smärtor i fotleden som sökte hjälp. Hur man undersöker en ömmande fot genom mobilen är dock ett mysterium. Kanske var det en skada på hälsenan? Patienten erbjöds en gissning i stället för rådgivning, blev tvungen att själv hitta en ortoped och skicka dit den undermåliga remiss som skrivits av nätläkarföretaget. Nej, professionell vård kan det ju knappast kallas.
Läkare och forskare skrev i veckan på SvD Debatt (23/2) om dilemmat. Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig: ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.” Det är den principen som de virtuella vårdcentralerna sätter ur spel. Efterfrågan tillåts styra. Och även om landstingen har lyckats sänka ersättningen till företagen riskerar denna nya bransch att bli en gökunge.
Ny teknik är helt nödvändig för att vi ska klara att ge en åldrande befolkning bra sjukvård. Men nätläkarna erbjuder helt fel lösning på ett viktigt problem. De virtuella inslagen måste passas in i vårdkedjan i stället för att slita i den.
Den offentliga sjukvården styrs av en speciell logik. Tillgänglighet är ett viktigt värde. Men insatserna måste prioriteras, resurserna ransoneras. Här är dessutom en annan viktig princip: Vård ska bedrivas ”i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Det borde betyda att både regeringen och landstingen nu tar ett ordentligt grepp om den digitala läkekonsten. Opportunister har fått styra. Och de har skapat en farlig vårdmagnet.
DN 26 feb 2018

*****

4 kommentarer: