Vi hamnar i mitten av det långa fartyget. Det svänger och har sig där det slingrar iväg upp för floden och svänger in till flera orter efter vägen. Det spelar ingen roll var vi sitter. Det blir som det blir.
Trafiken på floden är intensiv. Mest fraktpråmar, förstås. Men också många passagerarbåtar. Hiskeligt stora och långa lyxkryssare med "långresenärer" ombord. De ser ut som hyreshus på vatten. Hyreshus som rymmer både restaurangterasser och enskilda hytter med balkong.
På vårt fartyg bjuds allt från kaffe till vin, smörgåsar och bullar. Men vi är storbjudna. Vi har ju rätt nyligen stoppat i oss en rejäl frukost.
Efter några timmar når vi St. Goar där vi ska byta färdmedel. Nu blir det buss genom byar och vindistrikt, förbi borgar och slott, som sätter fantasin i rörelse. Mot Koblenz. Den stan verkar lite tråkig. Men det ändrar sig när vi kommer till Deutsches eck, som är platsen där floden Mosel ansluter till Rhen. Det ligger i Altstadt, som är en mysigare del av stan. Vi strosar omkring lite planlöst, äter en lätt lunch i en park. Jag imponeras över den kabinbana som förbinder stan med en stadsdel på andra sidan floden. Det har även diskuterats hemma i Luleå, där nya stadsdelen Kronan skulle kunna länkas till centrala stan via kabinbana över Skurholmsfjärden på ett spektakulärt sätt. Kollektivtrafik 2.0, så att säga.
På eftermiddagen bär det hemåt igen. Vilopaus. Middag så småningom, och därefter besök på exklusivt vinhus för provning.
 |
| Nästan spegelblankt, när vi lägger ut |
 |
| Något för Luleå, månne? |
 |
| Som sagan om ringen, eller nå't |
 |
| Någon finner lugnet. |
 |
| Gigantiskt monument över Kaiser Wilhelm, precis där floderna möts |
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.