Ebb och flod

Vår kust drabbas normalt inte av märkligare naturfenomen än 1cm landhöjning per år. Lugnt och städat alltså. Stugägare och andra med sjötomt har kunnat anordna egen brygga, som stått där år efter år efter år.

Men inte nuförtiden. Härom veckan hade vi ett vattenstånd som låg 122 centimeter över det normala. Någon vecka senare var samma vattenstånd 80 cm under. Du kan ju själv räkna ut att en havsis har det knepigt då.
 - Hur ska du ha det, hav? Jag får ju aldrig lägga mig tillrätta.

Befogad fråga. Havsnivån ändrades alltså mer än 2 meter på de där dagarna. Inte undra på att det ser ut som det gör längs stränderna här i stan, trots att det är en innerfjärd, som fylls på av älvens vatten.

Och några fasta bryggor är det inte tal om nuförtiden. Det funkar inte.

Det här måste vara ett klart synligt tecken på klimatförändring. Så det är väl bara att vi anpassar oss.

Upp och ner. Det är inga små tunna isflak som slipar stränderna här till oigenkännlighet.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Klimat, Miljö, Luleå, Norrbotten, Havsnivå

Bara en bild

En plats i solen.

*****

Jag är väl töntig ...

.. men jag ser gärna Så ska det låta. Så det vill jag se ikväll.

Men sedan undrar jag hur SVT:s programplanerare tänker när de sedan fortsätter med inte mindre än två seriestarter. Dessutom intressanta. Till yttermera visso är båda något i "spiongenren" (Ja, sisådär i alla fall.)

Och jag vill se båda.

Det har fått mig att inse att programtablån sätts ihop av robotar, som funkar ungefär som de där som kollar in vad du googlar på, och sätter ihop riktade reklambudskap åt dig på t.ex. de sociala medier du frekventerar.

Eller är det bara obetänksamhet?

Det  blir en lång TV-kväll.

(Och ... Jo, jag vet att SVT Play finns.)

*****

Av någon anledning ...

.. har detta inlägg från 2007 blivit mycket populärt. Den senaste veckan har minst 15 pers sökt igen det via Google.

Varför!?

Det kan man undra.
Men kul!

*****

Oj, vad det blir ...

.. mycket teve, sådana här dagar. Och glada blir vi också över längdskidtjejerna och slalomkillarna. Men vi hinner också ut i kylan, som kommit tillbaka efter några dagar med sju-åtta minus, bara.

Det har snöat igårkväll. Hör och häpna. En decimeter, kanske. Det är verkligen på tiden. Och snöröjarna som inte haft mycket att göra, får plötsligt mani. Allt ska bort. Till varje pris. Annars tjänar vi inga pengar, verkar de tänka. Det skrapas och plogas. Asfalten ska fram, liksom stenläggningarna. Helt i onödan. Det som händer är att de skrapar fram isen, som ligger underst efter alla blidväder och regn vi haft i december och början av januari. Men jag förstår dem. Traktorförare är nog aldrig ute och går. De har ingen erfarenhet av apostlahästtrafik.

Vi går vår vanliga runda. Det är enklast så, för då vet vi vilken tid det tar och missar inte andra åket i damernas och herrarnas tävling.

Med kaffe och nybakt kaka.

*****

Vi fortsätter ...

.. med ugnsbakad hälleflundra, ostgratinerad stomp och sallad, efter sydafrikanskt bubbel (som fick bli genomgående) med löjromskex och Skabramost.

Gott!

Årets fattigaste ...

.. helg, sägs det vara. Just denna. En vecka innan januarilönerna dimper ner på kontot; jul- och nyårshelgerna krävt sin tribut, och reorna inte har något kvar att sälja.

Men jag tycker det är i stort sett samma fläng på stan som vanligt. Rulltrapporna stånkar under trycket av människomassorna som vill upp, upp, upp till shoppingens paradishimlar. Tulpanerna hade tagit slut, när jag vaknat till och konstaterat att den blommans dag var igår.  Möter kolleger med händerna fulla av shoppingkassar, och min systersonson, systersonsonsfru och systersonsonson vid kaffebutiken.
 - Ja, det är ju helg, så vi vill ha nå't lite lyxigare, som jag mal själv, säger han.

Inte går det någon nöd på mig heller.

Som får pensionen på måndag.

Traskar hem, efter att ha kollat in helgens program på Kulturhus Ebeneser. Det var inget som klickade där. Går förbi Köpmantorget och älgen där. Igår döptes den till Mooses. Vitsigt, måste jag säga. Jag hade ju förstås röstat på Älgbert, eller någon annat passande.

Det småsnöar.







*****
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, Januari, Lön

Ettårsrepris

Mitt byte från gårdagens julavslutning passar utmärkt till en köksutensil som hamnade i vårt hem just denna dag i fjol.

Det är inte utan, att jag nu måste kolla bruksanvisningen till gårdagens kap lite extra.

Återkommer med rapport.

*****

Jag fick ...

.. krusetterna. Hurra!

Kvällens "Efterjulfest" blev som vanligt succé. Den grupp jag ingick i vann förstås "På spårettävlingen" överlägset.

God mat hade kollegerna på Aurorumkontoret fixat. Skratt och glam rådde hela kvällen.

Julklappsspelet var spännande och jag gick ur striden med de fyra "krusetterna" som var hett eftertraktade. De kommer till användning, det är ett som är säkert.

Personalfesterna hos oss kan ni andra bara drömma om.

Bara så du vet.

*****

Sparkar bakut ...

.. på älvens is, i ett fantastiskt vinterväder. Såhär ska det vara på vintern. Tar en lånespark och drar iväg. Det är bara att ta första lediga på sparkparkeringen. Lämnas tillbaka på valfri annan parkering. Det är ett ingenjörsföretag i stan som sponsrar. Varje spark är döpt efter öarna i skärgården och man kan också fototävla och få fina priser, om man hänvisar till sin spark.

Tyvärr kände jag inte till att sparkstöttingarna var utplacerade redan. I fjol dröjde det lite längre innan de fanns på plats. Det blev därför till en liten utmaning att försöka få fart på medarna, eftersom jag inte utrustat mig med broddar. Men det funkade rätt fint ändå, och det blev en fin tur. Nästa gång drar jag nog ut till närmaste ön, Gråsjälören.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, Vinter, Sparkstötting

Idag hände ...

.. ingenting, förutom att jag jobbade, hade ett rehabmöte, käkade lunch (Wallenbergare) med goda vänner, jobbade över lite och gick sedan på jakt efter en julklapp, köpte den och gick hem, bara för att inse att den passade bättre hemma, än att ges bort i fredagskvällens förlustelser med kolleger, vilket fick till följd att jag efter halvtrefikat hemma, gick ut igen, mest för att få lite luft och motion, men också fortsätta jakten på klappen, efter att jag strävat fram i kall, kall motvind runt halva stan, innan jag vände åter och passade på att gå in på Hägglunds för att köpa nya kängsnören, eftersom de gamla hade börjat visa svaghetstecken, och Sara hjälpte mig så att jag fick den rätta längden, varefter jag betalade och traskade iväg vidare hemåt via Cl*s Ohl**n, där jag till slut fann en mycket bra julklapp, som säkert kommer att glädja den som råkar få den till slut, tänker jag där jag sitter och äter middag och fortsätter med TV, som ikväll bjuder på en hel del bra program, där huvudnumret var Fredrik Önnevalls Fosterland, följt av en dokumentär som handlade om återvändare, alltså sådana asylsökande som ger upp och reser tillbaka till sitt kaos av olika skäl, och jag sätter mig sedan och härmar Jonas Hassen Khemiris teknik, som jag uppmärksammade i söndagens (var det väl) DN, där han skrev en låååååång novell sida upp och sida ner med bara en mening, utan att jag förstod meningen med det, vilket kanske inte var meningen.

*****

Årets andra ...

.. "julgransplundring" genomförd ikväll. Den första hemma igår, då våra ytterst sparsmakade pyntningar fördes till förrådet.

Den ikväll hos A var mera en "Knutfirning" med glögg och fika. Och en del trevligt umgänge förstås. Julgrejerna fanns då kvar när vi tackade för oss och traskade hemåt tillsammans med Rubens och hans matte. Men glöggförrådet var tömt och det var väl det som var plundringen.

Nu återstår blott en jultradition. After x-mas (Engelska(??!), undrar du, fullt medveten om att jag försöker undvika sådana påhitt. Men här allittererar det på begreppet After work.) på vårt andra kontor här i stan. Fredag kväll. Mat och dryck och julklappslek. Frågesport brukar också ingå. Vi får väl se hur det blir med det.

Så var det slut för denna gång.
Nu väntar vi på påsken.

*****

Jag säger bara ...

.. heja Margot Wallström!
 
*****

Ett kvinnomysterium - och lite mansdito

Här inne är det vindstilla. Tror jag.

Jag har tagit upp detta förr, men jag gör det igen efter dagens observationsrunda i stan. På med täckbyxor halsduk, dubbel mössa, dunjacka (Två faktiskt; en tunn underst och en tjockare utanpå. Lager på lager, alltså.) och förstås varma skor.

Temperaturen ligger på 20-strecket under noll, och är väl inte värst. Som i en frysbox, alltså. Men så har vi det där med "upplevd temperatur", eller köldfaktor som det också kallas.

Det är nämligen så, att det blåser lite småfriskt. Uppemot 10 meter per sekund. Tillgängliga hjälpmedel i form av tabeller visar då att den temperatur som upplevs ligger på -34. Vill du räkna ut det där själv, använder du bara formeln ...

 ..  där T_a är temperatur och v är vindhastighet.


Nåväl. Det som förundrar är hur jag då kan möta tjejer och unga kvinnor, utan mössa, utan halsduk, jackan lite nonchalant öppen i halsen, inga vantar/handskar och t.ex. bärande på en mobiltelefon i ena handen? I motvind. Hur gör ni?

Till saken hör också att min erfarenhet av kvinnor dessutom sitter och fryser på jobbet om tempen går under 22 grader. Plus, alltså.

Till saken hör också att jag ser en del tunnklädda killar av ung natur också. Men de ser åtminstone ut att frysa och går och håller sig för sina bara röda öron. Ty någon mössa har de inte. Den föredrar de att istället ha på inomhus.(???!)

Jag önskar alltså svar på ovanstående fysikaliska frågeställningar, från min erfarna läsekrets.

(Och jag vill inte höra påpekanden om att "2 plusgrader i Göteborg är myyyyycket värre än 30 minusgrader i Norrland".
Det är en myt! Punkt.)

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Temperatur, Köld, Termometer, Vindavkylning, Köldfaktor, Mysterium

Luleå, vinterkväll. Minus 20, snålblåst.

*****

Från klockan 22 ikväll ...

.. ratta in SVT1 (Fast man rattar kanske inte in längre) så får du se en ny tysk serie, som fått många lovord. Kul med variation mot allt engelskspråkigt. Deutschland 83. Spiondrama.

Efter den blir det balett. Äntligen får vi se hur det gick för projektet med de tornedalska männen som ska framföra sin Bastubalett. Förberedelserna kunde vi följa för ett bra tag sedan.

Spännande TV-kväll.

*****

Räddning

Den där golvvärmen, som vägrade utföra sin uppgift, är troligen inte något större problem. Vi fick tag i "vår" elektriker Lars-Olav, som gjort all installation när vi byggde stugan.
 - Å, det låter som att termostatkontrollen har pajat, sa han. Det har hänt någon gång. Men jag kan komma och byta ut den när jag är i närheten. Det är en snabb operation.

Han bor inte i Luleå, eller ens trakterna däromkring, men gör ibland jobb här i närheten. Vi sa att det inte är akut.

Vi räddades tillsvidare av en värmefläkt från Cl*s Ohl**n. Den får duga medan vi väntar.


Skönt att det troligen inte är något som kräver att vi river upp hela golvet, för att gjuta om det med nytt golvvärmenät. Det hade varit jobbigt.

*****

Tiden ...

.. med riktigt stora isdjur i vår stadspark är förbi. För första gången blev vi utan skulptur i år. Det beror på att skaparen slutat jobba med verken på grund av hälsa och ålder. Det är lätt att dra på sig ledproblem, när man jobbar i kalla miljöer med kallt material, förstås.

Men en och annan mindre grej, till exempel en skylt i is, har dykt upp utanför stadshuset. Det är för att vi ska bli medvetna om vårt fina världsarv Gammelstad, en mil norrut. (Det ser ut som det står Sammelstad, med det är bara inbillning.) Världsarvet fyller 20 i år. Mysigt ställe, om du har vägarna hitåt någon gång. Bäst på sommaren tycker jag.
















 *****
Här hittar du några av de trettio årens isdjur i Stadsparken.

Och här hittar du mer om världsarvet Gammelstad

Blåmåndag - Nej, jag menar grå

Det har varnats för snö. Halvmetervis i södra delarna av Norrland. Här "snö sporadiskt". Vi som skulle behöva en rejäl dos, blir väl utan, verkar det som

Grått är det. Precis som igår. Precis som i lördags.

Vi beslutar åka till stan. I bilradion pratas om någon ny frälsningslära; kommunikologi. Låter som en sekt, där beslutsfattare ska bli bättre sådana genom att krypa på golvet i kursmiljön. På så sätt ska de lära sig kommunicera bättre. Norrköpings kommun har köpt kurs för miljontals kronor för stadsbyggnadskontorets räkning. Fackförbundet Unionen likaså.

Tramset bygger inte på någon vetenskapligt bevisad teori, eller teorier.

Kommunik-ologi, är kanske en bättre benämning.

Till David Bowie har jag ingen större knytning. Har inte haft honom eller hans musik som favorit, egentligen. Jag har väl bara gillat enstaka alster ur hans produktion, men förstår ändå hans betydelse för populärmusiken. Han har inspirerat många.

Må han vila i frid.

Och jag tror att den mediakarusell som nu sätter igång kommer att snurra ännu snabbare än för den för någon tid sedan avlidne Lemmy, (i bandet Metallica Motörhead), som jag inte hade något förhållande till överhuvudtaget. Visste inte vem han var. Kände bara till bandets namn, inte produktion.

Orrarna börjar tydligen få vårkänslor. Igår samlade i stor tropp på isen ute på fjärden. Idag i upphöjt lugn ovanför en korsning på vår skogsväg. De bryr sig förmodligen varken om Bowie eller Metallica. Och kommunikologin struntar de också i. Det funkar ändå.

Där har utbildningsinköpare uppenbarligen något att lära.

Bilden tagen genom vindrutan. Därav snöblafforna. Hade jag gått ut för att ta bilden, hade du aldrig fått se annat än träd.

*****

Jag hade en gång ...

.. en önskan om att kanske besöka Polen.
Krakow lär vara intressant. Warszawa likaså.

Men jag tror det får vara. Vill inte bidra till deras ekonomi.

*****