Sverige ligger mer eller mindre lamslaget under ett tjockt och vackert snötäcke. Åtminstone låter det så i media. Tåg ställs in. Pendlare tar sig inte till jobbet. Det är kris, kris, kris. Och framförallt KAOS!
Det yttrar sig bland annat i vissa fullständigt huvudlösa mänskliga reaktioner, där man ger sig på servicepersonal av olika slag. Om inte fysiskt, så verbalt. Ut med vreden bara, hur fruktlöst det än är. Kanske är det mänskligt.
I veckan kom en undersökning, som visar att svensken har fjärmat sig från naturen. Man har ingen "vardaglig kontakt med skog och mark" som Anders Tapper, chefredaktör för tidningen Turist, skriver i sin senaste ledare.
Egentligen verkar svensken ha tappat kontakten med det mesta som ligger utanför stadens inglasningar, uppvärmda trottoarer, eller bilens skyddande bubbla.
Att väder kan ställa till det, utan att någon människa kan rå för, eller påverka, tycks glömt. Det har vi sett denna vinter, som påtagligt visat hur oförberedda vi är. Hur okunniga, hur sårbara. Stormarna Gudrun och Per blottade också brister. Inte bara i infrastruktur utan också hur människor togs på sängen. Jag minns tydligt det unga par, som byggt ett hus långt ute i den Småländska skogen utan någon alternativ möjlighet till uppvärmning. Man hade bara eluppvärmning, och höll alltså på att "frysa ihjäl" därute ödemarken.
Jag har en idé. Skicka svenska folket på tvåveckors obligatorisk utbildning i överlevnad. Då tänker jag inte på att man ska bo i tält i snön och äta lavar och tallbarr. Nej, jag tror att många skulle må bra av att få en orientering i hur man klär sig i kyla, att ha ett extra gaskök hemma, eller en så enkel sak som att laga mat av riktiga råvaror. Att acceptera nuet kunde de få hjälp med, av en terapeut.
Det kunde bli en utmärkt uppgift att ge till försvaret.
Glöm värnplikten.
Inrätta krisplikten.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.