Nordanstigs kommunpolitiker har röstat igenom ett förslag som ska göra deras härad till vargfri kommun. Jag häpnar och skrattar hejdlöst. Det är tydligt att kork har en väldig flytförmåga. Obesvärade av fakta och det levande livet, seglar gubbarna på dumhetens hav och det vore en välgärning om de gick på närmaste grund. Utan möjlighet att bogseras därifrån.
Det är tydligt att fullmäktige, som leds av en socialdemokratisk politiker, har inspirerats av alliansregeringens förvrängda uppfattning av hur natur ska skötas och förvaltas. Bara det är en kullerbytta värd att uppmärksamma.
Att sedan inte begripa att natur inte kan, och framförallt inte ska styras, vittnar om en teknokratisk hjärnas begränsade förmåga att se de stora sammanhangen.
Det som behövs är en övergripande miljö- och natuvårdspolitik, som inte begränsas till kommuner. Inte heller till län eller ens landsgränser. De nordiska länderna, utom möjligen Danmark utgör en naturgeografisk och biologisk enhet, som gemensamt bör se över och vårda sin natur och miljö.
Det är inget för småpåvar i Nordanstig.
Det är inte ens något för Gud.
*****
Läs även DN.
Förutom artikeln i DN har Hanne Kjöller en alldeles briljant liten kommentar på ledarsidan:
Att slåss mot demoner
Det finns inga kända vargrevir i Nordanstig. Kommunen har aldrig haft problem med vargar som korsat länsgränsen eller angripit boskap. Icke desto mindre beslutade fullmäktige i veckan efter en motion av Sven-Erik Sjölund (S) att Nordanstig ska bli landets första officiellt vargfria kommun. Ska man skratta eller gråta? Rovdjurspolitiken ligger inte på kommunal nivå. Lika lite som Nordanstig kan avskaffa myggen eller monarkin kan den bestämma över vargstammen. Och hur hade fullmäktige tänkt upprätthålla beslutet? Med bemannade gränsposteringar? Eller kanske vallgravar?
Läs om Nordanstigs kommun.
Andra bloggar om: Nordanstigs kommun, Rovdjurspolitik, Varg, Jägare, Dumhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar