tisdag, oktober 24, 2017

På stamstället ...

.. fick jag vara smakråd.
- Bert. Ska jag köpa in det där, eller det där vinglaset?
Där fick jag stå och väga för och emot. Det gällde rödvinsglas. Rakt eller kupat.
- Känn här. Hur är de att hålla i.
Värdinnan fyllde glasen med vatten (tro inget annat) och lät mig låtsasdricka.
- Eller ska jag ta det här större.
-Men risken är då att det ser så lite ut, när du serverar en "normalportion", sa jag.
- Det har du rätt i. Det får bli det mindre.

Till slut är vi överens och jag får ägna mig åt den goda laxlasagnen.

Kompis A ansluter och två andra bekanta hamnar vid bordet intill. Länge blir vi sittande och pratar.

Skönt att inte ha tider att passa.

*****

2 kommentarer:

Elisabet. sa...

Det är just sånt där jag ser fram emot. Det här med att inte behöva passa tider, alltså.

Bert Bodin sa...

@Elisabet.
Det är skönt. Jag lovar.