Funderar ibland över tappade förtroenden. Hur man genom åren ibland helst velat avsäga sig all kontakt. Med näringslivet, med politikerna, med försäkringsbolag, med affären si och så... (Skräpmedia, i form av Aftonslasket och Träckspressen, har ju försvunnit ur mitt medvetande sedan ett 30-tal år, så dom hade jag ju inte behövt nämna här. Fast nu gjorde jag det i alla fall.)
Nu är läkarskrået lite på gång att halka dit på min utförslista. Vill inte generalisera, det finns förstås både svarta och vita i mängden. Men nog blir man lite betänksam.
1.
De har under oktober månad skrivit ut receptbelagd medicin motsvarande en 2-årsförbrukning för en sjukdom, som inte existerar i Sverige. Jag trodde att man endast kunde få receptbelagd medicin utskriven åt sig, om man var sjuk. Men så är det tydligen inte. Lättövertalade läkare finns tydligen. Och lättåtkomliga verkar dom också vara, trots de klagomål man ständigt hör om hur svårt det är att få träffa en.
Jag talar om Tamiflu. Som är virushämmande, men som måste doseras noggrannt för att ha rätt verkan. Det har redan konstaterats resistens, dvs virus bygger om sig och blir okänsliga för medicinen. I Japan har två dödsfall konstaterats, där man misstänker att medlet spelar in. Det har varit personer som helt plötsligt börjat bete sig underligt och förvirrat. En hoppade framför ett tåg, den andre tog livet av sig på annat sätt.
2.
De åsidosätter patientsäkerhet genom att jobba alldeles för mycket övertid. En läkare i Kalmar (tror jag det var) hade övertid som motsvarade en halvtidstjänst! Men hallå... Jo, man tjänar förstås en massa extrapengar på det sättet.
---------
Jag får det inte att gå ihop. Vi har aldrig haft så många läkare i landet som vi har nu. Vi har aldrig haft så många klagomål på att det är svårt att få vård. Och vi har aldrig upplevt maken till övertidsuttag bland läkarna.
Sitter dom bara och skriver recept?
Skrota landstingen och börja om!
Uppdatering: Hörde en taleskvinna för Läkarförbundet som blev konfronterad med problemet med förskrivningen av Tamiflu.
Hon svarade något i stil med "Ja, är det ett problem, så får väl socialstyrelsen titta på frågan." Att hennes förbunds medlemmar skulle ta något eget ansvar verkade det inte tal om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar