Fredagkväll i stugan betyder lugn och ro. Denna gång visserligen kryddat med tre härliga tjejer. Cookies'n'Beans sjöng brallorna av svenska folket i Så ska det låta. Tja, grabbarna grus var väl inte så dåliga heller, förstås. Fast mer smör.
Stugan innebär också handdisk. En stunds långsam terapi, med händerna i varmvatten. Tankarna flyger som såpbubblor. Det blir rent meditativt. Vem behöver yoga? Vem behöver kurser i "närvaro i nuet"? Här står jag och drömmer, eller tänker, eller inget av det.
Fem meter ifrån mig, under fågelbordet i ljuskäglan utanför fönstret, sitter traktens största hare. Vi har ögonkontakt, där han lugnt sitter och mumsar nedfallna solrosfrön. Stannar upp i tuggandet och slänger ett öra åt mitt håll, om jag råkar slamra.
Han tänker förmodligen som jag.
På allt och inget.
Det finns bara nu.
När jag släpper iväg diskvattnet kommer jag tillbaka till världen.
Och haren drar till skogs över den nyfallna snön. In i mörkret.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.