Blomsterkoll XVII vållade inga svårigheter. Snabb som ögat var ellem där och klämde i med rätt svar.
Och Babsan höll med.
Jag skrev ju också att jag skulle gå ut lite löst och med en ledtråd som uppmanade till att inte vara så sipp.
Enkelt, som sagt.
Jag hade nästan gett upp hoppet om att få se fjällsippan i blom i år. Överallt, även på höjder över 1000-metersnivån fanns stora bestånd. Men alla var utblommade. De stod där bara med sina fröpenslar. En och annan maläten blomma kunde vi se.
Men så en kväll på en liten extra promenad råkade vi komma på en liten kulle mitt i ett helt platt gräsfält, som var alldeles översållad med blommande fjällsippor i hundratal. Märkligt, eftersom den kullen fanns på bara dryga 800 m och helt logiskt borde vara tidigare i utvecklingen än de högre belägna.
Ny blomsterkoll inom kort.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar