Ett elegant lyft från Kvikkjokks lilla helikopterflygplats, den förra lördagen, sjunde augusti. Tjugo minuter senare sätts vi lika elegant ner på Virihaures strand. Klockan visar då tjugo i sex på kvällen. Inte så mycket tid kvar av dagen alltså.
Men vi axlar våra bördor och ger oss iväg. En bit ska vi väl hinna i alla fall. Det går förvånansvärt bra med 23 kilo på ryggen och för att vara den första invänjningsperioden. Det blir nära tre timmars vandring. Vädret är underbart fint. Varmt, lite för varmt egentligen. Det tar på krafterna. En hel del uppförslut är det också. Det blir täta vattenstopp.
Slutligen finner vi en plats cirka 9 km från vår landningsplats. Invid Stálojåhkka, på en grästerrass. Vi fixar tält och mat.
Sedan sitter vi långt in i den ljusa kvällen och njuter av ljusspelet över himlen, speglingarna i vattnet, jåkkens brus och hägrande utsikter framåt i färdriktningen.
Nu har vi landat på allvar.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar