Denna blåsiga dag kändes det bäst att hålla sig i skogen. Vi gjorde en runda för att kolla om "vårt" fiskgjusepar kommit tillrätta på sin boplats. Det borde väl vara dags för det. I fjol kom den redan den 24 april, och året innan dess den 09 maj.
Vi travade iväg längs den stig som leder till boplatsträdet. Förbi den lilla tranbärsmyren, som så här års är en liten sjö. Där simmade bläsänder. En liten mörk vadare blev också upprörd över "intrånget", men jag hann inte se vad det var.
Snart kom vi ut på hygget och fick fri sikt mot fiskgjusens träd.
Men där fanns inget liv. Boet var trasigt, ja nästan obefintligt. Vi stannade en stund för att se om någon nybyggnad var på gång, men där fick vi tji. Ingen gjuse.
Förhoppningsvis är den sen. Våren har ju varit osedvanligt kall och trist och gjusens fiskevatten har ju varit istäckt till den här senaste veckan.
Ny expedition följer under nästa helg.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Natur, Fåglar, Miljö, Norrbotten
Spännande med fiskgjuseboet. Hanen kan ju vara i närheten inväntande honan som anländer sent. Normalt håller paret ihop hela livstiden (20-25 år).
SvaraRaderaVadaren där: kanske skogssnäppa? Flyger alltid upp med ett vittljudande trestavigt visslande läte.
Här kan du hälsa på i fiskgjuseland! Åbo skärgård.
baltic sea osprey nest
fast litet dålig skärpa nu i skymningsljus, annars målar webbkameran upp en hisnande vidsträckt utsikt.
thord wiman: Så kan det förstås vara.
RaderaTack för länktips.
Skogssnäppa var det inte. Den var mörk, men hade tydlig vingteckningar i vitt. Jag hann bara se den bråkdelen av en sekund, flygande.