Från frukostbordet ser vi oro. Oro bland fåglarna. Nötskrikor, som i och för sig alltid är extremt skygga, flyger omkring lite mer än vanligt.
Plötsligt ser jag en minimal rörelse över snön. Bara i ögonvrån, sådär att jag nästan tror att jag inbillar mig.
- Där, säger Benke. Där ... där!
Och nu får också jag syn på den lilla fina kritvita hermelinen. Så kvick på snön. Den svarta svanstippen gör att man kan lokalisera den, där den pilar omkring. Ner under snön, upp och förbi fågelmatningen och ner under ladan. Kvickt, kvickt, kvickt.
Och nu får också jag syn på den lilla fina kritvita hermelinen. Så kvick på snön. Den svarta svanstippen gör att man kan lokalisera den, där den pilar omkring. Ner under snön, upp och förbi fågelmatningen och ner under ladan. Kvickt, kvickt, kvickt.
Där .... |
.. nej där, eller ...... |
.. därborta.. nej ..... .. |
.. dääääär! Äsch. |
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.