Några sketna plusgrader (Vi hade ofta fler i januari, februari och mars.) hindrar oss förstås inte från en tur med apostlahästarna. Det blåser isvindar, så det är både mössa och vantar på.
Men solen skiner så pass att den väckt en stor vacker fjäril. Sorgmanteln fladdrar upp från vägkanten och flyger över snön. Den brukar vara tidig. I fjol såg vi den i början av april.
Vi går vidare längs en enskild väg ner mot tranbärsmyren, där roslingen bör blomma om någon månad, liksom vattenklöver och, just tranbären. Myren är sig inte lik. Den ser ut som en sjö. Har aldrig sett den så förr om åren. Men varför skulle den se "normal" ut? Inget annat gör ju det denna vår. Den väg vi går på är också helt översvämmad på ett ställe. Vi kommer förbi ändå. Det verkar vara en vägtrumma som korkats igen av is. Precis som vid vår infart.
Nu tycker jag det är dags att våren styrslar till sig.
Imorgon ska det snöa.
En sjö???! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.