Nu gick det ju bra i Frankrike igår. Återstår en hel del arbete för den nyvalde presidenten, förstås. Att bygga upp sitt parti En marche borde väl vara prio 1.
Det har varit många analyser av resultatet. Varför gick det som det gick? Varför avstod så många från att rösta överhuvudtaget?
Den där sista frågan har jag inget svar på. Inte heller har jag någon förståelse för att man avstår sin demokratiska rätt att påverka, bara för att man inte tycker att något av alternativen är bra. Man måste väl ändå ha en åsikt om vilket av två alternativ som är minst dåligt. Det som annars händer är ju att någon annan bestämmer. Hur nöjd blir man då?
Jag kan förstå att man vid val mellan partier i ett parlamentsval kan ha svårt att bestämma sig. En del försvarar sig med "jag är inte så insatt", vilket är ett uselt argument. Själv kan jag erkänna att det inte finns något parti som till 100 procent på alla sätt jobbar på "rätt sätt" med alla frågor. Men nog har jag en grundinriktning som jag följer. Det tycker jag är en skyldighet för var och en som är röstberättigad.
Plugga!
Skolkare är ingen eftersträvansvärd titel.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.