En skruvdragare ...

.. har jag köpt.  En ny, eftersom den gamla gett upp. Men det var efter att jag ätit vårens sista så kallade Nymanslunch. Vi, som jobbade på Nyman & Schultz (senare  American Express) har en facebookgrupp, där vi ibland samlar ihop oss för att gå på lunch tillsammans. Om alla skulle komma så blev det ett bord för 20 personer, men många är spridda för vinden. Någon jobbar i Piteå, en annan i Boden eller Stockholm, och en tredje hittar man ibland i HongKong, eller i Los Angeles. Så att samla alla är fysiskt omöjligt. Idag blev vi ändå 9 personer, vilket är bra.

Att tiden går märks på att tre av oss nu nått paradiset, det vill säga pensionärstillvaron. Men det märk också på att krämporna avhandlas först av allt. En bruten axel, ett par rossliga stämband, en inflammerad axelsena, lite hjärklaffar och förmaksflimmer hann vi med. Allt det redovisas för övriga medlemmar, som inte är närvarande i gruppen. Men sen ... Vi försöker ju få fler att komma, så vi lägger ut en och annan klipphängare, t.ex. "...en hel del annat, som stannar inom gruppen. (Ni skulle bara veta!)"

Trevligt är det. Mätta blev vi på Thailändsk kycklinggryta eller panerad strömming. Några av oss blev kvar lite extra tid, eftersom inget jobb knackade på axeln.

Den brutna axeln var sjukskriven, en var ledig och sedan vi panchos förstås.

*****