fredag, juli 26, 2024

Långfredag


Tio över sju sitter vi i bilen
 och kör iväg mot öster, närmare bestämt Juoksengi. 22 mil ligger framför oss. Hämtar upp M-L i Nikkala och T i Mattila.

Vi är på väg för att jordfästa Benkes bror Bror, som oväntat somnade in i sitt hem i början av månaden. 

Väl framme efter tre timmar, träffar vi många släktingar som vi inte sett på länge. Det blir stort kramkalas. Vemodiga omfamningar.

En fin ceremoni med musik av Brors son, som är kantor. Sång av Brors måg berör.

Benke står redo att bära.


Jordfästning sker i
den vackra byn Svanstein, som ligger 1 mil norrut. 

Sedan tillbaka i Juoksengi för minnesstund, och här lättar stämningen, som det är tänkt med minnesstunder. Vi sjunger. Det berättas om Bror, och det serveras en god lunch.


Så småningom blir det 22 mil hemåt igen. Vi går ut och äter middag i den ljumma kvällen.

En lång fredag går mot sitt slut.


*****

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Så vackert med alla männen runt kistan. Högtidligt och värdigt. Och så viktigt med minnesstund efteråt. En vän till oss tog sitt liv och inga tal fick hållas vid minnesstunden .., (sade h:s äkta hälft) och så hemskt .., alla som ville berätta om hur fin den här kvinnan var och vad hon hade betytt. Nu var det som om allt gömdes undan.

Bert Bodin sa...

Två söner, två bröder, två mågar till Bror, var de som bar kistan.

thord wiman sa...

Har precis lyssnat på Tornedalssången, som ju är verkligt norrbottnisk/lappländsk - ja, omkringgripande, genomsyrande allt fint däruppe i det allra nordligaste. Tjusig och tjusande, tycker jag, ståtlig i både text, rytm och musik.
Gäller bara att välja rätt video på youtube, bland de många alternativen.
Jag googlade på (Tornedalssången youtube) och fastnade för alternativ två på uppkommen sida (Obs! Tid 3:13).

(Tack förresten för en inblick i en jordfästning i Svanstein. Tror mig passerat byn vid något tillfälle på 80-90 talet då jag gjorde mig många ärenden (flugfiske) norröver, hamnade ibland vid Vittangiälven, där det blev ett par minnesvärda äventyr, fast mest ändå på fiske mera västerut/nordväst.
Upplever alltid en djupt anslagen ton av lycka och stämning i landskapet däruppe i norr där himmelens moln glider fram så lågt, nästan nuddbara. En förnimbar, förtrollad känsla jag inte, inte alls kunnat återfinna söder om Sundsvall.

Bert Bodin sa...

@Thord Wiman

Tack för fina ord och tankar. Tornedalen är speciell på många sätt.