438 dagar

Boken, som berättade om Martin Schibbyes och Johan Perssons upplevelser i Etiopiskt fängelse, läste jag så fort den kom ut. Skräck, mer eller mindre.

Ikväll såg jag filmen. Den var en bra repetition. Visst - jag saknade lite mer om "vardagen" i fängelset. Här blev det lite komprimerat, för att på de två timmarna få med all dramatik, från ankomsten till Etiopien och Ogaden, till återkomsten till Sverige, efter alla turer med tyst diplomati och något underliga turer med Carl Bildt och hans inblandning i Lundin Oil.

Klart sevärd. Imponerande masscener som jag undrar hur de kunde få till. Krypande otäck ibland. Klaustrofobiskt. Hopplöshet i många stycken. Hotet om 35 års fängelse, som sedan blev 11.

Men man står ut, för man vet ju hur det gick.

*****

Vad är det som står på

Härom dagen blev Luleås kommundirektör avskedad på grått papper, sedan han (kanske omedvetet) hade lyckats gå förbi normala upphandlingsrutiner av konsulttjänster. Det blev förstås skandal. Han borde ha vetat hur rutinerna ska skötas.

Igår fick vi veta att chefen för kommunens kultur- och fritidsförvaltning, som suttit på sin plats i bara ett år, avgår med omedelbar verkan. Samarbetssvårigheter, sägs det.

Idag braskar nyheten som kom bara för några timmar sedan: Det ena av två kommunalråd avgår. På grund av akut stress. Det sägs att det eventuellt hänger ihop med kommundirektörens avskedande.

Man undrar ju vad det är som står på i kommunen. Och jag blir ofta förvånad över hur höga tjänstemän ibland verkar "okunniga" och saknar sunt förnuft i vissa sammanhang. Tror man sig vara högt över alla, mer eller mindre naturlagar som gäller, eller har man stigit för snabbt i graderna för att hinna lära sig elementa?

Hm!??

Tre toppbefattningar är nu lediga. Sök! 

*****

Så har vi då fått ...

.. inte bara en, utan två Nobelpristagare i litteratur. Olga Tokarczuk för 2018 och Peter Handke för 2019.

Ingen av dem har jag läst, även om Peter Handkes namn varit känt hos mig. Olga Tokarczuk känns som den mer angelägna av de två att lära känna. Polska som tydligen sätter fingret på den skrämmande utveckling som det landet för närvarande går igenom. Läste en lång artikel om henne i lördagens (05 okt.) DN. Jag ska nog botanisera vidare i hennes bibliografi.

Läste igenom Peter Handkes bibliografi också. Mest för att kontrollera om något verkade bekant. Jag vet inte - men jag har precis för mig att jag läst något av honom. Men inget i listan klickade.

Vi får se hur det blir.

*****

Jag förundras ...

Dagens fynd

.. inte alltför sällan över människans förmåga att lämna avtryck efter sig. Ett vanligt sätt är att "tappa" saker. Mitt i stan är skor litet förvånande  att finna övergivna. Hur tog man sig vidare?

Ute i naturen kan man också hitta en del märkliga saker. Ett parasoll. En kontorsstol, eller ett skåp ... Ja, intelligensen följde nog med till skogs vid samma tillfälle.

Som sagt; jag förundras ofta.

*****

Bilen ...

.. till service, och promenad hem i tidig förmiddag. Vi är noga med att "serva enligt boken". Det känns tryggt.

Lätt, mycket lätt snöfall i det nollgradiga vädret.

Det är rätt lugnt i stan, efter att morgonrusningen dämpats. Vi blev inte påkörda en enda gång under den tre kvart långa vägen hem till kaffet.

Sedan ska ju bilen hämtas också. Det blir nog full pott på stegräknaren idag.

*****

Jag bara undrar

Idag har världen gått vidare utan att jag tagit notis om den. Ibland blir det bara så. Kanske är det för att jag försöker avskärma mig ifrån den. För den är ju inte särskilt sympatisk just nu. Krigsrisk i de kurdiska områdena i Syrien. De vanliga galenskaperna i USA. Brexit. Till slut bryr jag mig inte. Det får bli som det blir.

Tack och lov är det egentligen inte den typ av människa jag vill vara. Jag vill bry mig, även om jag inte kan påverka särskilt mycket. Galenskaper kommer förmodligen alltid att finnas. Hoppas bara att jag inte faller in i det mönstret.

Nåväl - dagen gick med träning på morgonen, lunch med goda vänner på bistron, besök hos mina kolleger, bara för att titta till dem, och en del vanliga vardagliga sysslor. Jo, jag fick förklara mig för banken också.
 - Varför har du så mycket pengar och var får du dem ifrån?
Det gick det hela ut på i den enkät som mejlades till mig. Det fanns ett hot i bakgrunden.
 - Svarar du inte efter tre påstötningar från oss, stänger vi av din tillgång till appen.
Tycker det vittnar om god service och trevligt bemötande, eller hur?

Nu är det ju så att jag inte har så himla mycket pengar. Jag har min pension, som i och för sig är bra. Men det beror till rätt stor del på att jag sparat rätt duktigt sedan 35-årsåldern. Det är alltså pengar som jag tjänat.

Är det skumt?

Jag bara undrar.

*****

Gamla bekanta

För nästan exakt två år sedan, lovade jag att hålla koll på en sak. Så då måste man ju. Och det är sig likt. År efter år, tydligen. Den här bilden tog jag idag.

Två rönnar. Lika men olika.

Då får vi se hur det blir under resten av säsongen. 2017 blev det såhär.

*****

Gissa staden

Ja, det är inte Sölvesborg! Bara så'ru vet.

*****

Sportfånar

Något fel måste det vara på sportfånar. Ja bara benämningen på denna mansgrupp säger ju en del förstås. Men vad har de för diagnos?

Nu har de utmärkt sig i sin "prydno" på en fotbollsmatch, genom att veckla ut en banderoll, som i sin mening mer eller mindre uppmanar till att ta ihjäl poliser med ett par skott i pannbenet.

Jag tycker de ska rannsaka sig själva först och tänka med det som finns innanför deras egna pannben.
Om de nu har något.

Jag börjar tvivla.

*****

En första skörd

Fem mogna frukter kunde jag idag hämta på balkongen i stan. Goda som de är, eller skivade i en fräsch sallad. Duger även i desserter. Skalet är väldigt aromatiskt; kan kännas lite beskt först, men sedan upptäcker man en härlig sötma.

Mmmmmm ......

Synd bara att skörden i år blev rekordliten. Det finns en del kvar, men hoppas på rikligare blomning nästa vår och stor skörd 2021. Man får ha tålamod när man odlar kumquat.

*****

Bara en bild

Ginnalalönn i höstprakt.

*****

Oj, så ödsligt ...

.. det blev på patio väst, när vi plockade bort utemöblerna för säsongen.

Som tur är har vi ju patio syd kvar, med en mindre sittgrupp. Och givetvis patio syd öfre, där solen skiner gott in i november. Där kan vi börja sitta redan i februari, bara för att i mars ta patio väst i besittning igen.

Man är ju flexibel.

Patio väst i marssol

*****

Hårda livsvillkor

Nya säsongen av serien Solsidan, producerad av TV4, planerades att få sin premiär idag på C More.

Men risken för att avsnitten ska delas illegalt innan premiären på TV4, som sker på söndag, har nu fått till resultat att båda kanalerna ska sända serien samtidigt.

C Mores kunder rasar över beslutet. Ibland är livet hårt.

 - Men snälla nån! ... suckar jag.

*****

Scenbyte

Inte på tolv dagar har vi varit i stugan i skogen vid havet. Så brukar det ibland bli såhär på hösten.

Men nu svischar vi ut i flammande höstfärger. Tror inte jag upplevt dem så intensiva här vid kusten förr. Mest förvånad kanske jag är, över att löven ännu sitter kvar. Vi har haft en kulingperiod de senaste dagarna.

Väl framme blir det förstås aktiviteter med uppackning, brasa tänds, elementen vrids upp, fåglarna får mat och flaggan hängs ut. Det är nio grader i huset när vi anländer, fyra grader utomhus och nu till elvakaffet klockan 12.30 har vi fått upp värmen till 14 grader. Ja, inomhus alltså.

Besök har vi haft. Ett femtontal fjärilar av arten mindre frostfjäril har ockuperat öster- och västerfasadernas fönster. Vi har en del utebelysning tänd nattetid.

Helgen kan börja.

*****

Sovmorgon

Hoppsan!

Vaknar till och tittar på klockan. Fem i sex. Ja, men då så. Jag tänker att om en halvtimme kan jag börja vakna på allvar.

Jodå - det funkar.

Fast det blev en och en halv timme! Va? Vaknar alltså närmare halv åtta. Omoraliskt och märkligt.

Vi sover med dörren öppen mot balkongen för att få svalt i rummet. Mitt i centralaste Luleå brukar man höra en del trafik. Unga män med mindervärdeskomplex som gärna gasar på för att märkas; varutransportbilar på morgonsidan; gatsopningsmaskiner som nästan dagligen städar.

Inget av det där existerade under kvällen, eller morgonen.

Är det lågkonjunktur på gång, eller?

*****

Hör och häpna

För första gången, är jag överens med KD!!! Det känns nästan skrämmande.

Det gäller utbyggnad av snabbtågsbanor i södra Sverige. Med ett skraltigt järnvägsnät, och med ett uttalat mål om att vi ska vara fossilfria i framtiden, tycker jag att vi också ska lugna ner oss lite. Varför så bråttom?

Det tar några timmar med nuvarande trafik, att åka från Stockholm till Göteborg. En stunds stilla eftertanke, lite meditation, en god måltid i restaurangvagnen. Det vore väl något. Varför ska vi satsa en massa slantar på att det bara ska ta 1½ timme? Är det för att vi ska stressa lite mer.

Nej - rusta järnvägsnätet istället för de där miljarderna (230 stycken, sägs det) över hela landet, så att vi alla får en standard som duger.

Här uppe i norr väntar vi på Norrbotniabanan sedan några decennium. Den får aldrig komma till skott. Det kommer heller inte att bli någon snabbtågsbana, och skulle man resonera som man gör i sydsverige, så vore det väl mer på sin plats här, där vi har avstånd att överbrygga.

Heja KD! (Usch! Det svider.)

*****

Så firade vi ...

.. ett födelsedagsbarn med god middag på Bistron i Norra hamn.

För min del blev det hälleflundra mizo, med shiitake och kantarelldumplings. Och sedan en god dessert förstås. En Yuzukladdkaka, med fermenterade blåbär, blåbärssorbet, brynt smör och dillmaräng.

Slå det, den som kan.

Ett gott sancerrevin satt bra till huvudrätten. Kaffe till desserten.

*****

Historia

Klarar vi oss utan antiken? Det har uppstått debatt i och med att Skolverket gått ut med ett förslag att ta bort hela grekiska och romerska antiken ur historieundervisningen.

Först kom jag inte ihåg vad jag sjäv kan om den tidsperioden och om vi läste något om det. Men ur hjärnvindlingarna dök så småningom upp alla möjliga historier, som handlar om antikens tidsålder. Spännande historier. Iliaden och Odyssén och de romerska sägnerna om Romulus och Remus, är några av hågkomsterna. Egyptens faraoner var också spännande.

Allt det där läste vi i skolan. Till vilken nytta, kanske man kan undra. Jo, den västerländska kulturen byggdes vidare på antikens grunder. Det kan nog vara bra att ha ett hum om den delen av historien. Eller?

Jag vet i och för sig väldigt lite om europeisk 1900-talshistoria. Det slår mig gång efter annan. Första och andra världskriget har jag dåligt hum om. För dit hann vi aldrig. Eller också var det kanske för kontroversiellt ännu på femtio- och sextiotalen, när jag gick i skolan. Jag vet inte.

Dessutom vet jag alldeles för lite om min hembygds historia. Det har jag fått läsa på,och hitta korn om, i vuxen ålder. För Sveriges historia var sydsveriges. Så var det bara. Fredsfördraget i Månsbyn (i Kalixtrakten) med ryssarna. Att Luleå var Sveriges största skeppsvarvsstad en gång. Det fick vi aldrig lära oss. Naturligtvis fick vi heller aldrig höra om tyskarnas stora förråd här utanför stan under andra världskriget. De så kallade Tyskmagasinen. Eftergifter mot tyskarna i neutralitetens namn. För, som sagt, till 1900-talet hann vi aldrig.

Men nog hade det hunnits med. Förutsättningen hade förstås varit att man inte, så att säga började om i historieundervisningen vid varje skifte i skolan. Vi läste historia upp till sjätte klass. Sedan kom realskolan (motsv. högstadiet), då vi backade och började liksom om, vilket också upprepades i gymnasiet. Vi backade inte helt och hållet vid varje stadium, men avstampet gjordes från en punkt som överlappade det tidigare skolstadiets undervisning.

Så fixa till kontinuiteten, Skolverket, så hinns det nog med! Sedan finns det nog mindre viktiga "mellanperioder" i historien, som kan kortas också.

*****

En blick åt vänster ...

.. och genom fönstret från bloggarbordet, ut mot balkongen, visar höstfärger i hortensian, rikligt blommande streptocarpus, en likgiltig orkidé och änder som blickar söderut.

*****

Alltså ...

.. det här verkar bli en så'n där dag, då inget särskilt berättansvärt händer.

Så'nt händer.

*****