Dags för ...

.. en ny bok. Du känner förmodligen till Harry Hole sedan länge. Men jag har aldrig tagit kontakt förut. Nu blir det av i alla fall. 

Boken Törst blir först. En tjock rackare. Nästan 600 sidor. 

Vi får se hur det går.

*****

Förskjutning

Lyssnade i morse på Tankar för dagen. Det gör jag nästan varje dag. Lite vardagsfilosofi mår man bra av. 

I morse var det Birgitta Hübinett, som jobbar inom polisen, som fascinerades av den stjärnhimmel hon rätt slumpmässigt kom att beundra. Det pratades om stjärnor och planeter; om vår omvärld helt enkelt. 

Omvärlden kan gestaltas på många sätt. I hennes fall "hängdes en mobil upp" i något rum, för att åskådliggöra våra närmaste planeter. 

 - En mobil, hann jag tänka, och föreställa mig en bild av, innan jag insåg vad som avsågs. 

 

Till och med jag. 

Hur många barn och unga tänker rätt, om de hör detta?

*****

Här ägnar vi oss ...

.. i dagarna tre åt gästfrihet, vilket gör att det blir rätt tomt här. 

Jag har knappt varit utanför dörren. Jo - en promenad blev det, trots allt. Men bara dryga 5000 steg på stegräknaren.

Så kan det bli ibland.

*****

Nä

Äntligen tog den slut! Den var ingen succé. Men jag höll ändå ut till slutet och alla de 425 tätskrivna sidorna i boken Fjällgraven. 

Alldeles för mycket folk, alldeles för många sidospår, alldeles för rörigt, och tillslut alldeles för oförståeligt. Egentligen vet jag inte vad som hände, eller vad som hade hänt, och varför, mer än att någon hittat lämningar av fyra människor, två vuxna och två barn, i en fjälldal. Lämningar som var gamla.

En amerikansk agent med dunkla motiv var inblandad, men fick också möta döden i sin bil, som brann upp för .... var det 13 år sedan? 

Och hur skulle det gå för Vanja, vars pappa häktades. Vad hade han med historien att göra? Vanja är ju polis, så hon visste heller inte hur hon skulle förhålla sig. Hon var ju inblandad i fjällgravsmysteriet också. Och sen var det Billy, Sebastian, Torkel, gubben som hittade den amerikanska agenten och plundrade hennes bil på två ryggsäckar, som inte brunnit upp, och  ....... Nä, jag orkar inte mer. 

*****

Här pågår ...

.. bakning, efter en förmiddag fylld av städning. Till och med under badkaret har det blivit så prydligt och fint. Man blir alltid förvånad över vad man kan hitta där. Någonting rasslade in i dammsugaren. Vet inte vad. Men skönt att få det gjort. Badkarsfronten är inte den enklaste att demontera och montera igen. 

I tvättstugan snurras det, och äntligen kom jag iväg ner till soprummet med månadens gamla dagstidningar. Där träffar jag Lennart som var så glad över att Frida Karlsson knäckte "sur-Johaug," som han uttryckte det. 

Livet går vidare. Imorgon får vi en gäst. 

*****

Boom

För ca 10 år sedan köpte vi en dieselbil. Den har nu gått ca 12000 mil. De första fem åren var den skattebefriad, eftersom den betraktades som miljöbil. 

Den drar väldigt lite bränsle; 0,47 l per mil i snitt. Nu är den plötsligt "miljöbov". Jag undrar om inte elbilsboomen kommer att få samma utveckling. Batterier är inga miljövänner. Långtifrån. De kostar på miljön där sällsynta metaller ska brytas. Och ingen, absolut ingen, vill ju ha en gruva i närheten av bostaden. De måste alltså importeras. Från Kina, kanske, som ju är en sådan trevlig partner. Hm!?

Dyra är de också. Och att köpa begagnad elbil kanske innebär batteribyte. De verkar vara i prislägen uppåt 200000 kronor. 

Det finns alltså flera sidor av saken. Titta gärna från alla håll.

*****

En vanlig man ställer också berättigade frågor om detta.

Spänning

Idag lär elpriset nå rekordnivå. Här i norr stiger det med 179 procent sedan igår.(!!!)

Detta intervjuas en ansvarig i Vattenfall om i nyhetssändningar på morgonen. 

En sak som jag rätt ofta förvånas över, är reportrars brist på reflektion över det som sägs. 

Anledningen till prishöjningen beror på på att isläggning pågår i älvarna. Så säger Vattenfall.

 - Men ... det sker väl varje år?

Så hade jag reagerat på det svaret om jag hade varit reporter. Helt naturligt.

När intervjuoffret får frågan om hur länge priset ska vara så högt, blir svaret att det handlar om dagar, snarare än veckor.

 - Det  beror på vädret.

 - Jaha, tänkte jag. Men inte varierar väl isen med vädret, när den väl har lagt sig.

Det handlar nog delvis om vinstintressen (finare ord för girighet), tror jag.

*****

Var sjätte vecka ...

.. besöker jag frisören. Man vill ju vara snygg.

Idag var det dags, och det förlöpte som vanligt med många goda historier och glada skratt. Siw, som min frisör heter, har klippt mig sedan mitten av 70-talet. Två år hade jag dock en annan frisör, när jag veckopendlade till Stockholm -86 och -87. En riktig innefrisör som man bara fick komma till på rekommendationer. 

Siw och jag känner alltså varandra rätt väl. Så det finns mycket att snacka om. Vi ses ju bara med sex veckors mellanrum, om vi inte råkar på varandra i vimlet, vilket händer.

Så nu är det gjort, för denna gång. Nöjd går jag därifrån. En putsning före jul blir det också. Man vill ju, som sagt vara snygg. Särskilt till nyårshelgen. 

*****

Vacker dag

Idag fick vi en riktig vinterdag. Fräsch, ljus och lite kallare än vad vi haft hittills i höst. 7 minusgrader, vindstilla och sol. Lite snö har vi också välsignats med. Cirka 4 centimeter att pulsa i.

Det blev en runda, förstås. Udden runt, då man följer södra fjärdens strand, fortsätter längs älven norrut och svänger av mot norra stadsfjärden. Silhuettleden brukar jag kalla den ibland. 

Vi går när solen står som högst, dvs lågt. Den ger ett varmt ljus om det finns lite dis i luften. Men ibland skiner det upp rejält. 

Ännu skulle jag inte ge mig ut på isarna. Verkligen inte! Men det finns andra som anser sig kunna lita på att det håller. Vi har ju trots allt inte haft några rejäla vintergrader ännu. 

Men vi får väl hoppas att det går bra.

Pimplare på Södra stadsfjärden

*****

Julafton IGEN

Minsann fanns det inte grejer i brevlådan idag också! Och nu kom tidningen Vi som jag väntade igår.

Men det fanns mer att hämta. Pengar, rent ut sagt. Två presentkort på COOP hade tydligen lottats ut av Postkodlotteriet. Fyllda med slantar. 

Inte så dumt.

 

*****

Svart krabba ...

.. är den enda bok av Jerker Virdborg som jag läst. En något sönderhackad repetition har det också blivit, då den sänts i P1 som följetong under hösten.

Men nu blir det kanske mer. Kontext är våra författarkvällar här i stan. Ikväll var Jerker Virdborg gäst. Han berättade att just den boken kommer som film på Netflix inom en snar framtid.

Men det finns redan nu flera romaner att ta till sig. Det vet vi efter denna trivsamma kväll.

*****

Alcatraz - nu åkte jag dit

Det kända amerikanska fängelset har av någon anledning gett namn åt ett nöjesetablissemang här i stan. Det är en anläggning för mat och aktiva nöjen. Har aldrig provat det själv. Det är nå't liknande Fångarna på slottet eller ett Gröna Lund inomhus. Här kan man köra Gokart, paintball, bowla, spa-a, äta och en hel del annat.

Nu åkte jag dit. Frivilligt. Det var nämligen dags för Covid- och influensavaccination. En fantastisk organisation gjorde besöket snabbt och enkelt, trots hundratals människor i köerna. Allt under kristallkronor. De passade väl sådär i den hangarliknande lokalen, men det fick gå.

Äldre mest, men även ungdomar och barn. Sistnämnda var väl där för första dosen, kan jag tro.

Två äldre sköterskor tog hand om mig i sitt bås. Skoj och skratt. Jag berömde dem för väl utfört arbete när vi var klara. De rodnade.

Skönt! Nu är det gjort.

*****

Julafton

För det mesta är brevlådan tom. Men när jag kom från gymet idag var det rena julaftonen.

Massor att plöja.

Och jag som bara väntade mig tidningen Vi.

*****

Vad vill hon egentligen

Läget i politiken är grumligt minst sagt. En ny statsminister ska förhoppningsvis tillträda på onsdag. Om röstningen om Magdalena Andersson går bra.

Men så har vi Nooshi Dadgostar som hotar att ställa saker och ting på ända. Hon ger utpressning ett ansikte och ställer krav, för att släppa fram den nya statsministern. Visst - hon är fri att göra så. Det kan inte förnekas. Men behöver vi mer röra än vad vi har i politiken för närvarande. 

Skulle nu inte omröstningen gå igenom ... Vad händer då? Ja, då går uppdraget till herr Kristersson att försöka bilda en ny regering. Skulle det lyckas, så får vi en borgerlig sådan. Är det vad Nooshi ser fram emot, undrar jag. 

Nej jag tycker att denna cirkus börjar likna just det mer och mer. Betänk också att vi har val om ett knappt år. Då kanske allt ska ställas på huvudet igen. 

Behöver vi det?

*****

Äntligen fick vi ...

.. idag lite snö igen. Och nu hoppas jag att den stannar. En runda i stan efter mörkrets inbrott, ger ett ljust intryck. Särskilt efter denna mörka och fuktiga höst. 

Vi går på vad man kanske skulle nämna som bakgator, förutom när vi vänder näsan hemåt och går längs huvudstråket, där gångbanorna är uppvärmda och alltså snöfria. Men "bakgatorna" är trots allt trevliga. Vi passerar huset i kvarteret intill vårt, där ett hus för några år sedan begåvades med en vacker ljusslinga. Det är ett vanligt hyreshus. 

Ser du det mänskliga?

Men vi drar också upp i Floras kulle. Den lilla parken med sina upplysta träd och sin fina älg, som nu har kommit tillbaka efter att ha varit försvunnen några veckor. Kanske på service. Det händer också att den lånas ut. Hörde att den hade fått resa till Umeå en gång. 

Träffar en amstaff. En unghund som fattar tycke för mig och gärna vill leka. Det gör vi en stund.

 - Han är så snäll och nyfiken. Särskilt med barn, säger matte.

 - Ja, jag är rätt barnslig.

Hon skrattar och vi går vidare på nya äventyr. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Månadens ...

.. vinprovningskväll i bostadsrättsföreningen ägnades helt åt glögg. 

Fyra sorter stod på bordet. 

Vi började med Blossas ekologiska och alkoholfria. Den fick oss att gå i barndom.

 - Det här är ju varm saft, sa Nina.

 - Jo, sa jag. Det här fick man när man hade åkt Ungdomens vinterspel på skidor i småskolan.

Glögg nummer två var en äppelglögg. Här dök alkohol upp. 11%. Frisk och inte så söt.

Trean blir Blossa 21 Valencia, den med årligen uppmärksammade flaskor. Mycket god vit glögg, med citruskaraktär.

Slutligen nummer fyra. Blossa Trestjärnig  Guld. Här har vi en riktig glöggchock, för att använda slasktidningsprosa. Ser ut som mörk choklad. Djup och intensiv smak. 

Till allt bjöds snittar, ädelost, smördegssnurror med mera.

Provningen kryddades förstås av trevliga samtal också. Grannar emellan. Och innan sessionens slut bjöds vi på skagenrörakrustader och ett glas Crémant, dvs. bubbel ur ett specialsortiment från Sven och Ninas vinkylare. Som slutkläm stod Lilian för egenkomponerad tacksång.

*****

Novent ...

.. gäller idag. Första advent är ju först nästa söndag, men då är vi inte här i stugan. Skulle vi sedan komma hit till andra advent så vill vi inte börja adventspyssla då. Det ska vara gjort!

Observera den äkta adventsljusstaken!

*****

Det är dom små ...

.. små detaljerna som gör'et sjöng Povel Ramel.

Så sant. I alla fall ibland, eller kanske alltid. Man tänker kanske inte alltid i de banorna när man strävar på i livet. Stressar lite, kanske. Eller så är man så intresserad av allt som händer i världen att man har fullt sjå med att ständigt kolla mobilen, Facebook, pushnotiser från nyhetsmedier eller poddar.

Jag var väl heller inte särskilt inställd på detaljer där jag gick på den nygrusade vägen mot "fiendeland" på min runda idag. Gick mest och tittade mot havsisen och solskenet mot öarna därute. 

Men vid något tillfälle sänkte jag blicken. Vi har ingen snö i våra trakter. 

Men frost.

Det är dom små små detaljerna som gör'et. I det här fallet en nygrusad skogsväg.

*****

Bara så du vet ...

.. så inträffar ikväll en penumbral månförmörkelse! Det lär inträffa ungefär tio minuter efter att den australiska serien Vendettan är färdigtittad i SVT1. Passa på! 

Allt om månförmörkelser kan du läsa här.

Men om du inte håller dig vaken till dess, kan du ju bara njuta av den måne som steg över den nyisade fjärden under eftermiddagen. Stor och mäktig.

Jo - det blir en helg i stugan i skogen vid havet. Hit kom vi vid lunchtid. Det är två veckor sedan sist. Det blir en del pyssel förstås. Det är ju första advent nästa söndag, då vi inte ska vara här. Då har vi annat för oss i stan. Så här åker stjärnan upp redan idag.

Fåglarna har varit flitiga och tömt sina fröresurser noggrant. Inte en smula kvar.

När jag står där och jobbar med att fylla på, blir jag nästan attackerad av två talltitor, som fladdrar till kring mina öron och stämmer upp med sina pri pri pri pri. Vet inte om det betyder tack tack tack, eller om det var en utskällning; - jaha, det passar att komma nu.

Snart har deras kompisar hittat hit också.

Helgen kan börja.

*****

Uppdatering: Det blev fiasko. Den tidsangivelse vi fått var felaktig. Och vi har inte kunnat få någon bekräftelse om när detta fenomen skulle inträffa, eller förmodligen redan har inträffat. Nästa chans uppstår i maj 2022.

Kvinnlig rösträtt ...

.. fyller 100 år. Emma Peters och Emma Molin har skrivit en hejdundrande hyllning till kvinnan - en slags revy.

Och jösses vilket hålligång. Musik, sång, skratt, och en del allvar, särskilt mot slutet av de två timmarna och 25 minuter som föreställningen varade. Helkväll, alltså.

Bilder från programbladet.

*****

Här finns SVT:s recension från Kulturnyheterna.