.. i vinden. Det ser ut att ha väldigt kul. Gråväder. Vita gäss på fjärden. En och annan regnskur. Men det är varmt.
Lat och sen frukost. Hare på gräsmattan. Gökunge på stenen vid infarten. Sädesärlor på terassen. Liten tonårsbofink får lära sig att man inte kan flyga genom hus. Klarar sig med enbart förvåning, efter att ha lugnat ner sig lite. Akutlådan åkte fram, men behövdes inte.
Här händer inget. Och massor.
Nu går jag ut och klyver ved.
*****
Jamen, gökunge på stenen vid infarten? Såg du rätt? Har du en årsunge på tomten? Kan det vara sädesärlan som varit/är flitig matvärd tro? Gökar brukar ju normalt inte sitta på stenar vid infarter skygga och undangömda som de är utanför häcktiden men en gökunge i väntan på mattransport skulle kunna göra det. Det vore en syn för gudar. Såg du ungfågelns karaktäristiskt vita hjäss/nackfläck?
SvaraRaderaPå bilden nedan matar med stjärten rakt upp en liten gärdsmyg.
Roligt ord.- Tonårsbofink-.
SvaraRaderaJag har verkligen aldrig lyckats se en gökunge. Tror jag. Jösses. Kan du inte hinna ta en bild om du ser den igen.
Har aldrig sett en gök heller. På riktigt. De är ju skygga. Härmar man göken så tystnar den.
Korpar är vackre. Förr så sade man om dem: Korpar om man såg dem var varsel om olycka och död. Därav namnet- olyckskorparna kraxar-. Ju. krakra, Människor som fått de namnen.
Gamla skrönor. När jag var liten var jag rädd för de skrönorna. Ville blunda när jag såg koparna över berget.
Ha en bra lördagskväll
Kram
/Susanne
thord wiman: Jo, jag såg rätt. Det var en ungfågel med sin typiska bruna färg på vingarnarna istället för mer gråaktig. Det satt på ett klippblock som vi har vid infarten en stund. Sedan flög den upp och parkerade på en luftledning.Det var alltså en ungfågel, som klarade sig själv. Såg ingen fågel som passade upp på den.
SvaraRadera