I mål

Under flera veckor har jag följt en norsk serie på SVT2. Den har handlat om ett gäng ungdomar, som under en tid gjort strandhugg i Sognefjorden för att utöva extremsporter av olika slag. Mest skidåkning i hisnande vackra sluttningar, dit inga liftar når.

Eftersom jag själv är utförsåkningsfrälst (även om den här säsongen går till historien som den sämsta hittills), har jag imponerats av modet och entusiasmen hos deltagarna.

Idag gick serien mot sitt slut.

Kvällens avsnitt handlade om Karina. En tjej som tidigare ägnat sig åt så kallad base jump. Det betyder hopp från höga berg med fallskärm. För några år sedan trasslade skärmen ihop sig och hon krossade i stort sett hela underkroppen. Ett ben bröts på tre ställen. Det andra på 27, och hon fick veta att hon aldrig mer skulle kunna gå.

Idag fick jag se hur hon åker skidor på en extremt brant fjällsida. I stora, lyckliga, svepande svängar, med lössnön sprutande kring skidorna. Med tårar av glädje, med beundran från gråtande kompisar.

Så livsbejakande.

Så imponerande.


*****
Har du missat serien? Den finns här. Heja SVT!