Genom köksfönstret får jag syn på en hare, som fridfullt håller på att putsa sig inför kvällen. Beslutar mig för att smyga ut och fånga det hela på bild.
Sakta närmar jag mig. Den sitter ungefär tio meter ifrån mig, när jag kommer runt husknuten, och verkar lugn och fullt koncentrerad på sin syssla. Jag tar några bilder i det relativt svaga ljuset och går sakta närmare.
Fem, sex meter. Där går gränsen. Haren stannar upp i sitt putsande, tittar på mig, och vänder på klacken.
*****
Snygga bilder. Byter de alltid färg från huvudet mot svansen?
SvaraRaderaLasse Strömberg: Jepp. Så är det. Och frambenen och öronspetsarna sist.
RaderaVilken fin bildsvit. Jag kände det som om jag var med och smög.
SvaraRaderaEva i Tyresö: Tack. Då fick du ju en bra upplevelse.
Radera