
Sakta närmar jag mig. Den sitter ungefär tio meter ifrån mig, när jag kommer runt husknuten, och verkar lugn och fullt koncentrerad på sin syssla. Jag tar några bilder i det relativt svaga ljuset och går sakta närmare.
Fem, sex meter. Där går gränsen. Haren stannar upp i sitt putsande, tittar på mig, och vänder på klacken.
*****
Snygga bilder. Byter de alltid färg från huvudet mot svansen?
SvaraRaderaLasse Strömberg: Jepp. Så är det. Och frambenen och öronspetsarna sist.
RaderaVilken fin bildsvit. Jag kände det som om jag var med och smög.
SvaraRaderaEva i Tyresö: Tack. Då fick du ju en bra upplevelse.
Radera