Tänk vad lite förutseende kan göra. De flesta av mina julförberedelser är klara och jag kunde gå ut på stan i lördagsrusningen bara för att strosa. Och lugnt konstatera att jag aldrig skulle klara av de bedrifter som många av mina medmänniskor ägnar sina decemberdagar åt.
Fruktansvärda horder svepte fram, köade, trängdes, sprang. I allmänhet såg de sjukligt utleda ut, även om jag råkade på några av mina bekanta, som stannade för en pratstund. Jag hade bara ett ärende. Hämtade ut mina nyombyggda skidor, som anpassats för de nya slalompjäxorna.
Sen gick jag hem och tog en kaffe.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar