En sista måltid

Som om jag skulle flytta från stan. Gå upp i rök. Försvinna från jordens yta. Grabbarna på Roasters bjöd mig på lunch idag. Bara för att de visste att jag inte kommer att kunna käka där särskilt ofta i fortsättningen.

- Vi bjuder idag.
- Åh! Man tackar.

Kocken själv, Gustav, kommer ut med maten och snyftar.
- Vad är det jag hör. Tänker du lämna mig?
- Såja, såja...

Gott var det. Som vanligt.
Och visst kommer jag att sakna stamstället. För sin varma service. För alla vänner, som brukar dyka upp för en stunds skvaller, en stunds världsproblemlösande, eller en fullständig planering för nästa fest, resa, eller goda middag.

Men jag kommer tillbaka.
Var så säker.

*****

PS. Det blev cajungrillad kycklingfilé, med ångkokta rotsaker och honungsbalsamico.

Andra bloggar om: Luleå, Lunch