Jag vet att kameran ...

.. inte kommer att räcka till i det svaga, svaga morgonljuset. Men jag tassar ut på terrassen i tofflor och morgonrock ändå, för att försöka få en bild.

Av de två älgarna som nyss passerade bara tio meter från huset, är det bara en som är kvar. Den lilla älgen skrämdes snabbt på flykt av något. Kanske var det av hundskall som hördes på avstånd. Den större älgen, däremot, stod lugnt kvar och betraktade mig en stund, medan jag försökte hålla kameran stilla och zooma in den där den nu stod ungefär hundra meter upp mot skogen.

I trettio sekunder stod vi där och iakttog varandra innan älgkon satte av i sporrsträck.

Bilderna blev som de blev.

*****