I allmänhetens tjänst

Det har gnytts en del över regeringens beslut tidigare i vintras. Jag tänker på TV-avgiften, som hittills varit upp till var och en att ansvara för. Och det har egentligen gått väldigt bra. Men medielandskapet förändras snabbt och det blir mer och mer tydligt att alla måste bidra. Därför blir den en specificerad skatt för alla som har inkomster. En skatt som inte ska gå in i den stora kassan staten, utan hållas utanför och enbart bekosta public service. 

Skatten blir lägre än vad TV-avgiften har varit. Men det blir förstås fler som betalar. 

 - Varför ska jag betala för något jag aaaaaaldrig tittar på, frågar SVT- och SR-hatarna som anser att det är statlig vänsterpropaganda som public service öser ut. (Vad var det för propaganda under borgerliga regeringar?) 

 - Lägg ner skiten, hör jag en del som säger. På allvar.

Diskussionen förvånar mig. För varför ska jag betala för något jag inte tittar på särskilt ofta. Nämligen de kommersiella kanalerna. För det mesta skräp, enligt min mening. Men betalar gör jag. Ofrivilligt. Det gör även du, och alla andra. Och då menar jag alla andra. 

Enligt Dagens analys och SCB använder svenska företag 92 - 100 miljarder kronor till marknadsföring varje år (2014-15). Vem betalar för det, om inte du och du och även du. Dvs konsumenterna. En del av dessa miljarder går förstås till de kommersiella kanalerna på TV. Annars skulle de inte finnas. 

Vi är 10 miljoner invånare. Alla räknade. Det blir alltså 9000 - 10000 kronor per huvud, oavsett ålder, som vi betalar till något vi kanske inte tittar på.

Så låt oss slippa gnäll och gny över de 110 kronor per månad, du råkar ut för att betala, för hög kvalitet, seriös samhällsinformation, nyheter på allvar och larmmeddelanden om att du ska gå in och stänga dörrar och ventilation. 

Tror du att TV3 - TV sjuttioelva, kommer att ställa upp med det?

*****

Källor:

Dagensanalys.se

Totalt sett uppgick företagens utgifter för reklam och marknadsföring 2014 till 92 miljarder kronor, 

Statistiska centralbyrån SCB