Lugnt och skönt kanske man skulle kunna kalla det tillstånd som råder i min tillvaro för närvarande. Men det blir lite trist i längden.
Dagens höjdpunkt - ett fönsterbord på Friends med en god caesarsallad. Då fick man ju se lite folk i alla fall. Men inga bekanta. Inte en enda, vilket är rätt ovanligt.
Egenligen var de ungefär samma igår. Vi konstaterade när vi var ute på stan i olika ärenden att vi inte träffade någon som vi kände.
Men plötsligt - där står Anders i en korsning och säger morsning. Han som vi bland annat lånat lägenhet av i Tromsø. Som tyckte att vi kunde låna den fler gånger, eftersom det var så prydligt städat, när vi lämnade den.
Och vad händer två minuter senare? Jo, Ulla och Lars dyker upp. De känner också Anders, så plötsligt är vi fem bekanta allt som allt.
En stund senare passerar vi en uteservering. Och där sitter M.
- Kan vi inte äta lunch nå'n dag?
- Jo, gärna säger vi.
Ja, så händelserikt är det.
Man blir ju snudd på utmattad.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar