onsdag, juli 29, 2020

Jag har ...

.. en psykiskt diagnos. Jo, så är det. Den drabbar mig då och ibland rätt ofta. Men sedan senhösten 2019 har jag inte känt av åkomman en enda gång, vilket faktiskt beror på den pågående pandemin.

Inte förrän nu gör den sig påmind.

Tillståndet - för det är ett sådant - kallas PAD. Det utläses Packing Anxiety Disorder. Packningsångest kan man kalla det på svenska. 

Vad ska jag ha med mig. Hur blir vädret på destinationen. Hur mycket orkar jag bära. Och dessutom mat. Där finns ju ingen affär. Och kollektivtrafiken erbjuder inga särskilt snabba lösningar. Det gäller att tänka klart. Ur alla aspekter. Kläder, föda, elektronik, underhållning ...

Om en och en halv timme avgår vi. 

Vi ses!

*****

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Var rädd om er! Lycka till!

Cecilia N sa...

Jag har också packångest.

Bert Bodin sa...

@ Elisabet

Det ska bli kul.

Bert Bodin sa...

@ Cecilia N

Svår åkomma. 😉

Turtlan sa...

Lider av samma åkomma. Den mer grava varianten. Kronisk tycks den vara också. Så skönt höra att jag inte är ensam. Känns genast bättre!

Det går an när vi drar på bilsemester. Tur vi köpte en kombi brukar vi säga. Finns ju plats ta med alla ifall att saker. Värre när det ska flygas (ja sånt man gjorde ”förr”) eller åka tåg.

Denna gång gick det ovanligt bra! Så kanske går åkomman i skov.

Bert Bodin sa...

@ Turtlan

Eller också är vi inte tillräckligt gamla för att ha lärt oss. 😉