tisdag, juli 20, 2021

Så skymtar ...

.. vi stan borta vid horisonten innan vi tar mark. När vi landat tillämpas samma rutin denna gång som den förra. Rad för rad får vi resa oss upp och marschera ut. Smidigt. Hoppas den rutinen blir permanent, istället för panikmetoden som gällt hittills. Den där var och en skall ut ur planet först av alla. Idag var jag siste man och släntrade fram till bagagebandet där min väska precis gled fram.

Taxi väntar utanför. En kvart senare är vi hemma.

Svalt väder. Bara 14 grader och molnigt. Lägg därtill en mer än frisk vind från norr.

*****

4 kommentarer:

Turtlan sa...

Ja en del saker hoppas jag behålla efter pandemin. Efter… ja framöver då.

Tex tycker jag tidsbokning på frukost på hotell är bra. Då fördelas gästerna och det blir inte överfullt tex kl 9.

Har aldrig fatta varför alla ska resa sig så snart man får på flyget. Jag sitter oftast kvar och går ut efter rusningen. Väskorna kommer ju inte ändå på direkten.

Bert Bodin sa...

@ Turtlan

Det måste vara någon sorts generell stress, som drabbar många. Fenomenet finns ju också när det gäller ombordstigning. Alla reser sig och rusar mot gaten, trots att var och en vet att det finns en plats reserverad för var och en.

Turtlan sa...

Vid ombordstigning så gäller det ju att paxa plats för handbagaget över sätet. Kommer man in sent kan det var fullt eller så får man leta sig fram.
Men håller med dig. Varför så bråttom?

Bert Bodin sa...

@ Turtlan

Där har vi en slapphet att ta tag i. Folk har ju alldeles för mycket handbagage. Och flygbolagen ser genom fingrarna.