.. med kultur i stan denna helg. Sommarfint och trevligt. Vi strosar runt på stan, sätter oss och fikar på en uteservering. Där hade jag förväntat mig något musikinslag, men fick tji. Minns ett tillfälle för några år sedan där en för mig okänd förmåga spelade och sjöng alldeles fantastiskt ute på terrassen.
Tog ett glas vin på en annan terrass. Café Nouveau vid Köpmantorget. Att bara sitta och glo är stor underhållning.
En sväng till Stadsparken gav oss dansuppvisning. Väldigt duktiga dansare svängde loss ordentligt på scenen. De inbjöd också till nybörjarkurs som börjar sin termin på tisdag. Vi tackade nej.
Nästa kulturevenemang blev bio. En dokumentär av en luleåkille, som vi är lite bekanta med. Jimmy Sundin gjorde i vintras en fjällfärd tillsammans med två kompisar. Syftet, eller målet var att bestiga 12 stycken 2000-meterstoppar på 18 dagar. Mycket spännande upplevelse, som de inte kunde fullfölja helt, eftersom vintervädret oftast var av det ogynnsamma slaget. Men de kämpade på. Vi fick vara med på färden och på eftersnacket för varje etapp. Lyckan över att vid något enstaka tillfälle få webbkontakt med sitt barn. Det var skratt och det var tårar. 12 toppar heter filmen. Kommer förmodligen i TV någon gång. Det brukar hans filmer göra.
Kvällen fortsätter. Vi passerar Stadsparken igen. Nu var det hårdrockskonsert som ekade i alla kvarter. Men det lät förvånansvärt bra, trots att jag inte är någon riktig hårdrocksfan.
Vi skulle istället träda in i Kristallsalen på Stadshotellet. Där utlovade också musik av skilda slag hela kvällen. Vi slog oss ner vid ett litet mysigt hörnbord i den angränsande baren. Där fick vi överraskande sällskap av Mari, som vi rest tillsammans med i Cotsvold i England för ett antal år sedan. Snart anslöt även en man, som var flyktigt bekant med Mari. Trevlig han också. Det blev mycket prat och musiken hamnade lite i bakgrunden.
Tilläggas bör att alla evenemang är det fri entré till.
Hemåt i sommarnatten, som nu hade dimmat till sig lite.
*****
Vilket härligt väder och vilken folkfest det alltid blir. Första gången jag inte var där, någon fyllde år och det blev kalas istället.
SvaraRadera@Gunnel
SvaraRaderaBra tradition här i stan.