lördag, juni 25, 2016

Stora eller små händelser

Vaknar till nyheten om en storbrand. De gamla så kallade "tyskmagasinen" i Luleå står i ljusan låga  och är omöjliga att rädda. Sorgligt, eller...?

Tyskmagasinen ligger i en undanskymd krok utanför Luleå. Det är inget ställe man passerar sådär lite av en slump. Ingen bor i närheten. Området är ganska igenväxt av sly, och handen på hjärtat, jag vet inte om jag skulle hitta dit bilvägen. I alla fall inte utan att köra fel någon gång.

Det här är krigshistoria. Jag vet inte varför de byggdes en gång i tiden. Vet inte heller när. Det jag vet är att de, under andra värlsdkriget tjänade som lager för krigsförnödenheter. Inte för oss lulebor, eller oss norrbottningar. Nej, det var mat och annat som tyska krigsmakten lagrade upp hos oss och som skulle distribueras till deras arme i nordfinland och -norge. Vi var ju neutrala, bevars, så vi hade väl inget val.

Men nog var det tydligen lite skämmigt. Det här var inget som vi fick lära oss i skolan. Jag hörde inte talas om dessa magasin och verksamheten där förrän jag var ordentligt vuxen. Det var väl för kontroversiellt, kan jag tänka. Eller också var vi fullt upptagna med att plugga Dackefejden, eller något annat viktigt.

Nu i vinter och vår har jag sett funderingar över vad de övergivna magasinen skulle kunna få för vidare öden. Upprustning, kanske.

Men de funderingarna har nog tagit stopp nu. Magasinen (de är stora byggnader) var båda övertända, när räddningstjänsten nådde dem tidigt i morse. Anlagd brand? Åska? Försök till historierevision likt kommunistsovjets retuscherande av bilder där misshagliga personer kunde ses?

Vi får väl se om det kommer någon utredning av vad som kan ha hänt.

*****
Här hittade jag faktiskt lite mer information.information

Kalles ...?

Nähä'du. Där hade du fel.

Gomorron.


*****

fredag, juni 24, 2016

torsdag, juni 23, 2016

Dagens designpris

Får jag presentera en zebraspindel som kilade omkring på väggen vid middagsbordet ute på terrassen. 

En halv cm från huvud till ändalykt. Och snabb. Därför svårfångad med kameran och härmed döpt till Znabbe.


*****

Slut


 - Nå, hur känns det?
Det är dagens vanligaste fråga till mig. Jo, jag var på fest igårkväll. Sommarfest med jobbet. Med bubbel ute i den strålande sommmarkvällen, som också innehöll boule- och kubbspel, innan grillmiddag serverades. Kvällen blev lång. Längre för vissa, för det var ju så trevligt. I vanlig ordning var det de unga som drog hemåt först. Nu finns det ju inte så många unga hos oss, men en del är ju yngre än andra. (Vi närmar oss 50 i snitt på vårat jobb.) Själv var jag hemma när det nya dygnet var en halvtimme gammalt. Kanske var det därför jag fick frågan på kontoret hela förmiddagen. De trodde väl att jag festat hela halva natten. Men se, den gubben gick inte.

 - Nå, hur känns det idag då?
 - Inget särskilt, sa jag.
 - Men det måste det väl ändå göra? Känns det inte lite konstigt?
 - Nä. Vadå?
 - Jamen, det är ju din sista dag.
 - Före semestern ja, sa jag. Det var väldigt vad många som frågar hur det känns att gå på semester.
 - Mäh! Du slutar ju. Det är ju din sista arbetsdag!
 - Jaså det. Inte känns det något särskilt.

Så är det alltså. Jag har jobbat min sista arbetsdag idag. Nu blir jag heltidspensionär. Men Det känns märkligt nog inte särskilt märkvärdigt. Visst har jag trevlig arbetskompisar. Med de finns ju kvar. Jag kan kika in och besöka och få en kopp kaffe i stort sett när jag vill, eftersom jag bor 350 meter från jobbet.

Men det är klart; när klockan blev ett och det blev dags att gå hem för dagen för mig, så blev det ju kramkalas. En flaska champagne hamnade också i min famn. Det var Rigmor, som förärade mig den.
 - Tack för att du anställde mig för 26 år sedan, sa hon.

Sen gick jag hem. Klädde om och packade bilen. Nu flyttar vi till stugan över sommaren. Ett nytt liv kan börja.



Bubbel Serveras på sommarfesten

Bouleturnering. Jag klämde i med träff på lillen två gånger
God grillmiddag. Sedan surr, prat och skratt tills dagen grydde på nytt.

*****

onsdag, juni 22, 2016

Södra strand

I vintras en isborg. Nu är det sommar och då fixar kommunen en strandtomt mitt i stan. Ja - i Södra hamn. För första gången i fjol. Nu nyöppnat för i år.

Här får skolungdomar sommarjobb, där de sköter servering eller uthyrning (gratis) av sportutrustning av alla de slag. Från basketbollar till havskajaker. Sistnämnda kostar dock, per timme.  Eller också kan man låna en bok från det lilla minibiblioteket.

Intill har Fotografiska, Stockholms mest spännande muséum, ställt ut bilder från sin utställning Ikoner. Så här finns mycket att göra om man har en stund över. Bara slänga sig i en solstol, eller sitta på den konstgjorda stranden (Sanden är äkta. Hitkörd.) under en palm och titta på isbrytarna som ligger lojt sommarlediga en bit bort.

Kaffe och muffins, 20 kronor.
Barnen hyr sparkcyklar och gillar den oförutsägbara fontänen intill Fotografiskas utställning.
Hyr grejer gratis.
Umgänge i solen
"Bibliotekarien" och uthyraren spanar lite efter kunder.

*****


Söndagskryss


DN:s söndagskryss är ofta mycket knepigt. Denna vecka har jag dock lyckats.

Men ett undantag finns.

 Kan någon förklara. Vad är det jag inte förstår? Allt runtomkring stämmer.

Dialektalt?


*****

tisdag, juni 21, 2016

Luleå, Norra hamn 21 juni klockan 21.56

Löfte om sol imorgon


*****

Vilka nyheter vill du läsa

Normalt är jag inte särskilt svartsynt. Men det finns undantag. Jag gillar internet. Har jobbat med det sedan mitten av 90-talet någon gång, då vi testade mediet i resebyråbranschen. Lite blygsamt med e-post (Det kallades MEMO, då.) och enstaka webbsidor.

Sedan dess har ju utvecklingen gått i rasande fart och vi i Sverige är mycket väl bekanta med nätet, dess förtjänster och i viss mån nackdelarna.

Inte heller stannar utvecklingen. I och med att nätet finns tillgängligt överallt; förutom i datorn på jobbet eller hemma, i plattor och i mobiltelefoner, har det också fått ett större och större inflytande på våra vanor. Läsvanor också.

Andra medier får stryka på foten. Snart är jag väl ensam om att titta på tablå-tv. Alla tittar när de passar dem. Många slukar hela TV-serier på en och samma helg. Tidningarna tappar prenumeranter, eftersom det kostar pengar, och "nyheterna" hämtar man på nätet. I den mån man är intresserad, förstås. För det är också känt att antalet "nyhetsvägrare" ökar. Folk som aldrig informerar sig om omvärlden ... Om den inte kommer in via mobilen. Och vem bestämmer vilka nyheter som ska förmedlas där?

Så kallade nyhetssajter dyker upp. Ibland seriösa, men inte alltid. Lite kvällspressvarning är nog på sin plats. Ju mer du läser på nätet, desto mer blir du kartlagd. Det kan du däremot vara stormsäker på. Och då kommer vi till nästa steg. Algoritmerna.

Baserat på de intressen du visar för olika nyheter och företeelser, kan dataprogram skapa ditt nyhetsflöde. Då får du bara nyheter som handlar om dina intressen. Jämför med reklamen som dyker upp i högerkanten på din Facebook-sida! Det som visas där är annonser för sådant som du klickat på i andra sammanhang. Nyheterna till exempel.

När det gäller omvärldsnyheter är du mer eller mindre avskuren. Mer och mer insnöad, alltså. Dessutom är det du läser kanske inte ens skapat av en journalist. Algoritmerna skapar "nyheter" via robotar. Nu börjar det bli riktigt skrämmande, eller hur?

Kanske är min svartsyn för mörk. Allting går ju i cykler, så varför inte detta också. Men tyvärr så tror jag att detta är på väg att bli ett demokratiproblem. 

Läs gärna följande artiklar. Den första från DN. Den andra är en krönika från en av mina lokaltidningar.

*****

Lustiga ord

Det är rätt kul att se vad folk söker för information i min blogg. Min slutsats är att det är korsordslösare, som råkat hamna i bryderi över något ord de aldrig hört förr. Idag var det dags igen.

Här är ett exempel.
Och här ett annat.

*****

måndag, juni 20, 2016

Turné i midsommartid

Sommar i Norrbotten
Vi hade ärende i Benkes hemtrakter. Midsommarplantering på föräldragraven. Den finns i den fantastiskt vackra byn Svanstein, på Torneälvens strand.

Men först ett stopp i Mattila. Hos broder Tore med fru, samt en oerhört pigg "pensionärshund"; nio år gamla Milou, dvärgcollie leksugen som få. Soligt och fint från klarblå himmel, men kall blåst.

Kaffe, förstås. Kubbar, mazariner, kanelbullar, förstås! Prat om släkt. Prat om plantor. Sedan vidare efter någon timme och en halv.

Nästa stopp blir lunchmacka med rökt ren,  högt ovan Tornedalen, med vidsträckt utsikt. Stället är nybyggt och heter Utblick, en glaskub på Luppioberget (Där förresten tomten bor också. Bara så du vet.). Modern design, eller kanske klassisk, med pinnstolen Lilla Åland vid de flesta borden. Snyggt. Trevlig personal. God mat.



Hollywood? Nej, finare!




24 mil avverkade när vi når slutmålet för dagen: Svanstein. Där vi rensar och planterar nytt på graven. Det blir väldigt fint, med sommarsalvia, isbegonia, alyssum och silverek.


I byn finns också ett kulturcentrum, med konst och annat inrymt i Dränglängan. Sevärt. Där stannar vi till en stund, innan vi åker söderut igen, bara för att göra nästa stopp i Benkes födelseby Juoksengi.

Vattnet har stigit en meter det senaste dygnet i mäktiga Torne älv.
Till hans hemgård hör några små stugor, som delar av den stora släkten äger på Torne älvs strand. Systerson med familj är där och blir överraskade när vi styr in utanför stugan. En brorsa med sambo finns i stugan intill och han var informerad om att vi skulle komma. Så blir det kaffe och prat, när alla samlas i köket och en tredje brorsa, som bor i byn ansluter.

De vill också bjuda på mat. Men vi tackar artigt nej. Tiden har sprungit iväg. Vi har 22 mil hem och det känns inte piggt att köra den sträckan med magen full. Ibland får jag väldigt tunga ögonlock av mat. Vet inte vad det beror på.

Så vi tackar för oss med löfte om att återkomma i sommar.
 - Då kan ni sova över.

Lång dag. Men snart är vi hemma igen.

Jobb imorgon.


*****

söndag, juni 19, 2016

Dagens designpris ...

.. tilldelas helt enkelt skogen.




*****

Gissa vad

Nog känns det som att sommaren tagit semester. Visst har den gjort sina försök redan i maj. Och visst har vi haft varma dagar även i juni. Men nu helgen före midsommar gör den allt för att ge ett dåligt intryck. Strilregn igår, i förrgår, dagen före det. Och idag likadant, med undantaget tio grader kapade på termometerskalan.

Nåja. Man får väl sitta inne och lösa korsord, eller läsa på den där högt uppskrivna boken (Se högerspalten!), som är så seg, så seg, men som jag nu kommit 200 sidor in i och tänker forsätta de 300 som återstår. För någon stjärnkvalitet måste den ju ha. Jag tänkte försöka hitta den.

Men, som sagt. Jag vill hellre kunna gissa solsken när jag vaknar på morgonen och få rätt, istället för att få rätt när jag gissar regn, dag efter dag, efter dag.

Hängde du med?


*****

lördag, juni 18, 2016

Vi drog

Vi hade en del att uträtta i stan och drog iväg vid lunchtid, då solen gjorde tappra försök att slå sig igenom dimmor och moln. Dessutom var det ju Pridefestival. Klockan tre skulle Pridetåget avgå och då planerade vi att vara med.

Stan var full med folk. Solen sken. Sommaren tillbaka efter regnet och dimman. Uteserveringarna fullsatta. Liv och rörelse. En cortado med vänner innan paraden.

Det var då en kvart innan avgång, som himmelen öppnade sig. Skyfall, mer eller mindre. Jag sprang hem via gallerian Smedjan, för att hämta ett paraply. Och trots att en tredjedel av hemvägen gick inomhus hann jag bli sjöblöt. Regnet övertog allt.

Hemma tog vi en funderare. Ska vi ta regnjacka och regnbyxor på oss och gå till startpunkten? Det kändes inte så lockande. Det var ju trots allt rätt sommarvarmt. Det skulle bli rätt svettigt i regnkläder. Vi tappade lusten. Och fick dåligt samvete. Man borde ju ställa upp. Men ...
 - Ska vi åka tillbaka till stugan istället?

Så blev det. Vi sjappade. Vi drog. Lite skamset kändes det. Men så gaskade vi upp oss.
Herregud ... så många tåg vi gått i på åttitalet, långt innan Pride fanns. Frigörelseveckan i Stockholm. De finns andra som kan gå nuförtiden. Tyckte vi. Och vi kan komma igen nästa år. Pride i Luleå har ju blivt tradition såhär i juni.

Regnet spolade bilen ren hela vägen ut till Rånlandet och stugan där. När vi kom fram hade det i stort sett slutat. Och ta mig sjutton ... Någon halvtimme senare sken solen in över rumsgolvet.


*****
Uppdatering: Jodå. Regnet återkom med besked sent på kvällen.

Plötsligt


*****

Dimman lättar


*****

fredag, juni 17, 2016

Vad bryr sig ...

.. en nattviol om regn?

Inget!

Den står där och doftar ändå.


*****

Grått

En blöt dag då vi helst sitter inne och kurar. Det går väl också. Som omväxling.

Men nu är det ju inte särskilt omväxlande. Sommaren verkar ha tappat farten och lågtrycken har hämtat upp den och korsar nu vår del av landet från snart sagt alla håll.

Nåväl. Det får väl bli "ikappläsning" av diverse alster. Ibland hopar sig litteraturen, tidskrifterna och böckerna.

Jag börjar ......  NU!


*****

torsdag, juni 16, 2016

Pre Pride

Ibland blir man bjuden. Som ikväll. Pridefestival i helgen. Tjuvstart med middag på krogen. Mingel med bubbel. Vi kände inte många från början. Men nu ...

Mycket trevligt folk. Där fanns italienare som normalt jobbar med isskulpturer på Ice Hotel i Jukkasjärvi. Där fanns en curator från försvarsmuseum i Boden. En medarbetate från Kvinno- och tjejjouren hade jag till bordet på höger sida. En TV-kändis till bordet på vänster sida. Johanna, civilingenjör i byggbranschen, en arbetskollega, Benke och några till.

Som grädde på moset en specialspelning av Sofia Jannok. Kort, intensivt och medryckande. Hon ska ha en längre konsert efter Prideparaden på lördag.

En tysk researrangör hade just anlänt med en grupp till den restaurang där vi höll till och fick höra talas om Sofias spelning.
 - Va. Sofia Jannok!? Här!??? Har jag hamnat i himmelen?

Så kan en torsdagskväll i Luleå vara.


*****

Vet du vad jag såg idag???

Mina åsikter om cyklisters framfart är omvittnad. Det råder anarki, egoism och dumskallighet utan jämförelse hos vissa av dem.

Idag såg jag en ung tjej på cykel, på gågatan.
Hon cyklade först i en klunga på 4-5 cyklister.
Plötsligt räcker hon ut armen åt vänster?
Hon räcker ut armen åt vänster för att svänga!!!
Wow!

De cyklister som kom bakom henne såg ytterst förvirrade ut.

Det finns kanske hopp.
*****

onsdag, juni 15, 2016

Smørrebrød

Avslutar dagen med en lätt middag på Fabriken. Ett relativt nytt ställe här i stan, som bland annat serverar smörrebröd med nordsvensk accent.

Gott och trevligt.

Trevlig personal. Vi hade en ung tjej som serverade oss. Hon berättade att hon var ny. Det tycker jag hedrar. Det finns alldeles för många som försöker göra sig till och kunna mer än de rimligtvis gör, vad gäller mat och dryck.

Vi frågade henne om några ingredienser i maten.
 - Jag vet inte, eftersom jag är så ny. Men jag frågar.

Så ska det funka. Jag blir i varje fall nöjd, när man inte gör sig till. Och jag kommer definitivt att gå tillbaka till stället fler gånger.


*****

Sådana där dagar ...

.. då ingenting händer. Ingenting, alltså. Förutom att jag lyssnat på partiledardebatten i P1 under förmiddagen. Inte lushört (ja, lusläst med öronen), men delvis lyssnat noga och delvis lite förstrött.

Alla partiledare tog upp händelserna i Orlando, och uttryckte sitt stöd för hbtq-rörelsen på olika sätt.

Det jag slogs av var att alla sa något vettigt. Även om jag lutar åt vänster så är jag snarare i korpral Björklunds trupper när det gäller skolan. Man ska ju vara öppen åt alla håll för att hålla koll. Och det är klart att det lindades in i tjusig retorik på olika sätt och från var och en, så man får ju sålla. Ibland anar jag också baktankar bakom vissa uttalanden.

Framförallt var det ett kivande. Alla skyllde på alla. Det är väl så det är.

Det där förströdda lyssnandet skedde när jag gav mig i kast med att putsa balkongens inglasning och upptäckte att vi hade en gata där nedanför. Med folkliv.

Skämt åsido. Rutorna - de jättestora rutorna - var så skitiga att jag fick gå över dem två gånger med vår elektriska fönsterputsare för att det skulle bli någorlunda bra. Men det får duga. Sedan tog jag också itu med fönstren i vardagsrummet och "tredje rummet", eller biblioteket, som det också benämns, när det inte heter gästrum.

Lunchpaus. Vila. Lyssnar på Ekot, där missdådaren i Orlando diskuteras igen. Nu med spekulationer om huruvida han själv var gay, eftersom det uppdagats att han var en återkommande gäst där på nattklubben. Att han levde i garderoben och inte gillade det. Att han inte orkade ta sig ur det, eftersom han försökte leva enligt religiösa regler. Gift två gånger för att hålla skenet uppe. Hämndtankar uppstår.

Ja, vad vet jag. Men helt otroligt behöver det inte vara, trots att han enligt uppgift bekänt sig till IS strax för dådet. Ett slags täckmantel.

En fika på stan i solen. Att bara sitta och glo. På folk. Det är så intressant, tycker jag. Har nog varit grek, eller turk i något tidigare liv. De har ju också förmågan att bara sitta på en trottoarservering och glo, snurrandes på radbandet. Jag snurrade några gånger på mobilen.

Fick förstås också en pratstund med Emil, som jobbar på fiket. Han är verkligen en trevlig prick.
 - Men, du vet, jag slutar här nu i sommar. Ska flytta.
 - Vart då, frågar jag.
 - Ja, jag ska flytta till Skåne. Du vet, jag spelar ju innebandy. Nu ska jag bli proffs i Höllviken.
 - Oj, sa jag. Då måste man ju börja se på Sportnytt.
 - Jo, håll utkik efter spelare nummer 27. Det är jag det.

Sen tvättstugan. Så inte händer det nå't, inte.

*****

tisdag, juni 14, 2016

Hm ... Nog kan man undra ...

.. vad dessa besökare letat efter i min blogg. Rosmarinlax, är det första som kommer upp, när man tittar närmare.

Intressant. Är det en kriminell maträtt?


*****

Blomsterkoll VII 2016

Violen som inte är.

Ännu ej utslagen - För att det inte ska bli alltför enkelt.

 
*****

måndag, juni 13, 2016

Luleå, Norra hamn 13jun kl 22.32

Måndagskvällen är lugn. Bakom stängda fasader pågår fest. Studentbaler. Jag kunde räkna till minst fyra olika festställen. Några skålade på en terrass. Andra lät sig fotograferas utanför Savoy. Från Kulturens Hus hördes musik och strikta herrar (Läs ynglingar.), som varit ute och tagit luft, skyndade upp mot entrén och de väntande damerna i hellånga balklänningar.

En ny sommar står framför dem.



*****

Määääh

 Paul Ronge, journalist och jag har en del gemensamt. Vi är båda över 65, ja själv är jag 67. Han skriver bra om det i en artikel på News55

Jag vet inte om han också är känd språkpolis. Men det är jag. Det är riktigt kul, eftersom man får så roliga undanflykter från de som gör tabbarna, eller de som inte tycker det spelar någon roll hur man uttrycker sig.

I sista stycket av hans krönika skriver han:
Jag läser meningar som: ”Jag träffade de”, eller ”Dem tyckte inte så”. ”Sin egen” eller ”sin egna” karriär? Visst hör ni vad som är rätt? Dialekter är och måste vara ok, men varför sitter journalister i teve och radio och pratar rikssvenska för att sedan säga määäh istället för med?
När jag hör någon säga: ”Alla ska määäh”, kliver jag av. Där drar jag gränsen.
 Och jag slås av att jag reagerat på exakt samma saker. Det där med de och dem sedan tidigare, men nu på senare tid det där "mähäiga". Määääh.

*****

Ingen lyckades med Blomsterkoll VI

Kanske var jag på mitt mest vitsiga humör när jag skrev ledtråden till Blomsterkoll VI.

Den "kortflygande hönsfågeln" är till och med vinglös. Men en orre är det! Nämligen en ek-orre.

Ekorrbär är alltså rätt svar. Ingen lyckades lista ut det. 

Den lilla liljekonvaljsläktingen blommar sedan någon vecka tillbaka i vägkanter och i skogar här vid Norrbottenskusten. Röda bär blir det till hösten. Giftiga, precis som sin större släktings frukter.


*****

Vem

För några år sedan dristade jag mig till att köpa en "snabbdammsugare" som komplement till den ordinarie, ute i stugan.

Här drar man dagligen och stundligen in diverse skog eller natur.
- Men varför köper du en så'n, fick jag höra från kolleger. De är ju sååå dåliga.

Jo, för vecko- eller halvveckostädning är den inte mycket att ha. Men det där snabba rycket, när man ser att man lyckats importera gräsklipp eller vedskräp.

Och en liten undran: När jag idag tömde dammbehållaren ställde jag mig frågan vem fasen det är som sitter och petar in allt det där skräpet i dammsugaren. Jag menar - Hur har det hamnat där, om den är så usel?


*****

Idag är himlen vit

Kraftigt soldis i fullständig vindstilla. Det är dagens väder. Varmast i landet (enligt SMHI:s rapport) klockan sex.

Frukost ute på terrassen. En inspektionstur i "trädgården". Det ser väl hyfsat ut.

Men nu blir det påtår ...


*****