tisdag, juni 27, 2017

Får jag presentera ...

.. våra nya hyresgäster på tomten. De fyra drillsnäppeäggen har kläckts under midsommarhelgen. Nu ligger där fyra små ulltussar. Eller egentligen tre, eftersom en av dem var lite på rymmen.

Men den fångade jag snabbt in. Den blev lite blyg, men lät sig lugnt återföras till syskonen.

Nu gäller det att trampa försiktigt längs vägkanten ett tag.


*****

Tack, du okände ...

.. trädgårdsmästare, som så förtjänstfullt beskurit margueriterna i krukan på terassen, under de dagar vi varit på annan ort. Jag antar att syftet är att någon gång i slutet av augusti ha en tät och fin uppsättning att visa upp.

Tack, återigen!

Nu har vi flyttat ut på allvar för sommaren, så vi finns här om du vill rådfråga oss inför kommande insatser. 

*****

Med vänlig hälsning

Snart är det månadsskifte. Den första juli är ett sådant datum som nya lagar brukar börja gälla. Så även i år.

En väldigt märklig lag är namnlagen, som nu förändras. Till vilken nytta, tänker jag. Nu kommer du att kunna välja t.ex. ett dubbelefternamn. Har inte det varit möjligt sedan länge?

Dessutom ska du nu kunna ändra förnamn "hur många gånger somhelst".

Vilka behov finns för detta. I åratal har ju folk med dåligt självförtroende kunnat brodera ut sina namn till oigenkännlighet, till förtrytelse för exempelvis näringar där namn är viktiga och där det är viktigt med korrekt stavning. Eller hur Lhotha Zwännson och andra namnvrängare?

Oj så många konstiga exempel jag sett under mitt yrkesliv och där Lotta Svensson ställt till mycket extrajobb eftersom hon inte påpekat hur hennes namn ska stavas.

Nu har jag inte läst alla bevekelsegrunder som eventuellt finns för att namnlagen ska liberaliseras, men nog tycker jag att det finns mera angelägna saker att lagstifta om.

Med vänlig hälsning
Bhärt Boudeehn

*****

måndag, juni 26, 2017

Ingen promenad i parken

Så har då folk blivit räddade i fjällen igen. I helgen ett sällskap som blev fast uppe på Kebnekajse (Giebnegáisi) i dåligt väder. Frusna, blöta, utan mat och med dålig utrustning (kläder). Det är vinter på 2000 meters höjd.

Fjällräddningen har fått rycka ut dubbelt så många gånger än vanligt, den gångna vintern. Det beror delvis på att antalet besökare ökat. Men ... Det beror också till mycket stor del på att många tror att de behärskar de förhållanden som råder i obanad terräng med stora höjdskillnader, och kanske dåligt väder. I vilket fall så har räkningarna till skattebetalarna ökat ordentligt.

Det blir mer och mer tydligt att många tror att endast en sorts väder kan uppträda under en dag. Här växlar det snabbt. Och särskilt såhär i början på sommarsäsongen, när snön inte försvunnit på höjd, bör man förstås vara försiktig.

Sedan förlitar sig många på att de har telefonen med sig, omedvetna om att täckning oftast saknas helt och hållet. Det står inga mobilmaster ute i ödemarken. Det är bra, för de har inget där att göra. Vid fjällstationerna går det bra. Där finns oftast möjlighet att använda mobilen. Täckningen sträcker sig även upp till toppen av Kebne, men det är inget att lita blint på. Det sällskap som var ute i helgen kunde kontakta polisen.

Själv har jag bestigit Giebnegáisi en midsommarhelg. Vi hade fantastiskt väder. Solen var stark, vinden svag. Idealiskt. Vi startade tidig morgon och gick den så kallade västra leden, som man kan gå utan guide och utan direkt klättring. Det är 16 km från dal till topp. Höjdskillnaden är ca 1400 meter. Det är stenigt och rätt brant på sina håll. När vi närmade oss toppen var det vandring på snö. Skare som emellanåt brast. Och så stod man där i lårdjup snö och försökte ta sig framåt. Jobbigt är bara förnamnet. Men upp kom vi. Och ner. Hela vandringen tog 15 timmar! Vi var väl rustade både vad gäller kläder och förtäring. Det enda vi missat var solkräm. Det visade sig dagen därpå. Brända i ansiktet.

Så... Välkomna till fjälls, men  ......!

*****

Inte blev det ...

.. något skrivet under gårdagen. Söndagen ägnades mest åt hemfärd från Lomselenäs, där vi tillbringat midsommarhelgen med goda goda vänner och god god mat, fantastiskt umgänge och det vanliga midsommarvädret, vilket ofta betyder lite halvrisigt. I och för sig hade vi solglimtar och rätt varmt på själva midsommarafton, men sedan blev det mest regn. Lätt regn. 

Oj - där kommer tåget.
Spännande var det att besöka den gamla nedlagda järnvägsstationen längs inlandsbanan. Stora händelser var förstås när tågen passerade.  Tidtabellen höll vi noga koll på. Och de passerande såg sex glada vinkare på lastbryggan. Tågen var korta, såhär en storhelg, då semesterperioden inte riktigt kommit igång. 

Fjällnejlikan trivs där det finns kopparhalt i marken.
Själva stationen vittnar om en gången tid. Ett stort hus med stationsmästarbostad, godsmottagning, expedition och väntsal. Nu, förstås lite ombyggd. Vi sov i före detta väntsalen, värdparet i stationsmästarens sovrum, och de två övriga gästerna i ett personalrum. Mycket var bevarat. Men mycket är också förändrat. De har jobbat duktigt, våra kompisar.



Här finns en liten film från ett av de stora ögonblicken

(Fungerar kanske bara för dig som har Facebook.)







*****

lördag, juni 24, 2017

Förr i ti'n

Det här var före mobiltelefonernas tid. Det var till och med innan telefonen var särskilt vanlig i varje familjs hem. Jag kommer ihåg grannar, som ibland ringde på och frågade om de fick låna telefonen. För vi har alltid, så länge jag har funnits, haft en stående på vårt hallbord. Det var där den stod, vilket berodde på att det var där telefonjacket var installerat. Telefonlånaren var också alltid beredd att betala. Taxan fanns publicerad i rikstelefonkatalogen.

Vi firar midsommar i en gammal nedlagd järnvägsstation i Västerbottens inland. Bland allt det nya har våra kompisar, som köpt stationen, också varit noga med att bevara saker från den tid då stationen var i fullt bruk.

Det var där jag hittade ett exemplar av telefonkatalogen. Den tog upp området Sundsvall - Luleå. En försvarlig bit av Sverige. Och ändå rätt så beskedlig i formatet. Det fanns, som sagt inte så väldigt många telefoner i världen då. Den här katalogen var från 1947.

Naturligtvis blev jag nyfiken, och slog upp Bodin. Och där fanns vi. Eller rättare sagt förste kontorist Arne Bodin. Själv var jag inte ens född. Och pappas journalistkarriär hade inte börjat. Han jobbade på Bodens elverk.

Allégatan 48. Där bodde familjen; två vuxna och mina två äldre systrar i en tvåa på 48 kvadrat med badrum i källaren, gemensamt för trappuppgången. Det var bara fyra lägenheter, så det fungerade uppenbarligen. Och dessutom hyrde vi ut ett rum till farbror Inge, som alltså bodde inneboende.

Här bodde vi kvar till jag hade blivit nio månader gammal och pappa fick jobb på Norrländska socialdemokraten i Kiruna.

Då fick vi femsiffrigt telefonnummer.

12451, det kommer jag ihåg.

Utan telefonkatalog.

*****


Vaknar

fredag, juni 23, 2017

torsdag, juni 22, 2017

Midsommarvädret ...

.. förnekar sig inte. Jo, i fjol hade det tappat koncepterna och var hejans fint.

Men nu är manuskriptet återfunnet.
Kanske är det tur att det blir utlänskt firande i år.

Vi får se.

*****

onsdag, juni 21, 2017

Samvetslös

Här har jag gått och småskämts så fort jag tagit bilen ur garaget och kört till stugan. Smugit längs småvägarna och kört åt sidan, så fort det kommit en cyklist.

Nej, riktigt så är det inte. Men nog har jag lekt med tanken att köpa en elbil om Trisslotten slår till. Rent och fint och förmodligen rätt tyst också.

Men så kom en ny rapport igår. Den har gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet. Där har man forskat och räknat ut att de där elbilarna minsann inte är så oskyldiga. Jo, när de är färdiga och ute på vägarna, kanske. Men innan dess!

Att tillverka batterier är nämligen en verksamhet som kostar på. De är inte bara dyra i slantar, utan även vad gäller miljöpåverkan.

Vi köpte vår senaste bil för snart sju år sedan. En diesel. Klassades då som miljöbil och gav skattefrihet på grund av det i hela fem år. På dessa  sju år har den tuffat på cirka 6400 mil. Det är drygt ett och ett halvt varv kring jorden. Lägg därtill att genomsnittsförbrukningen har varit 0,47 l per mil. Inte särskilt mycket.

Nu visar den där undersökningen att tillverkningen av ett genomsnittsbatteri kostar miljön en hel del.
En vanlig elbil av den mest sålda storleken, som har batterikapacitet att köra kanske 20-25 mil i realistiska förhållanden, har ett batteri på 25-30 kWh. Tillverkningen av batteriet har då gett utsläpp på fem ton koldioxid. Det motsvarar förbränning av drygt 2.000 liter diesel.  Därmed kan man köra en snål dieselbil 4- 5.000 mil med mindre utsläpp än batteriet i elbilen orsakat, innan bilen ens lämnat fabriken.
 Och vill man ha större batterier, vilket är en önskan från både tillverkare och bilförare (Då behöver man inte ladda så ofta.), så blir det helt andra siffror.

Då kan en snål diesel rulla 15-20 000 mil, på samma klimatutsläpp som elbilen haft bara för att producera batteriet.
Det blir bortåt fem jordvarv. Och så långt har jag inte hunnit på sju år.

 Så jag väntar nog med elbilsköpet. Använder min knappa halvliter diesel per mil och kör vidare.

För jag kör ju miljövänligt.

*****
Här kan du läsa om undersökningen hos SVT. 
Och här en länk till IVL

tisdag, juni 20, 2017

Går en runda ...

.. efter lunchen. Tar med mig en kasse avlagda sommarkläder och lämnar in dem till Röda korset.

Går ner till småbåtshamnen och tittar ut över miljonerna som ligger där och guppar lite lojt. "Största marinan norr om Stockholm", stod det i någon tidning för en tid sedan. Kanske stämmer det. Luleå räknas till Sveriges småbåtstätaste stad.

Såhär mitt i veckan är det förstås lugnt. Men till helgen sätter det säkert igång. Nu är det rätt folktomt. En kille sitter och äter sin lunch.  Måsarna cirkulerar.  Vattnet glittrar.

Jag vandrar vidare upp mot stan. Stannar en stund i Stadsparken. Här bjuds på lunchjazz varje dag. Nästa vecka blir det även kvällsdito i Norra hamn  och sommaren ut.

Träffar bekanta på en uteservering. Byter några ord. Går vidare hemåt. Lägger mig på soffan och lyssnar på P1 kultur.


*****

måndag, juni 19, 2017

Problemlösning?

Nu har jag ändrat inställningen i bloggen, för att kolla om problemet (se förra inlägget) kvarstår. Jag gillar egentligen inte den här modellen med ett "extrafönster", men ....

Prova gärna igen. Särskilt du, som inte kan kommentera enligt den gamla vanliga metoden.


*****

Problem

ellem, som brukar vara rätt flitig "kommentatör" här på bloggen, kan inte göra det längre.

Hon kan inte välja i rutan, där man markerar vem man är. (Anonym, Googleprofil, egen hemsida osv.)

Fler som har samma erfarenhet???

*****

söndag, juni 18, 2017

Hos ...

.. drillsnäppan intet nytt.

*****

Ett inbrytningsförsök ...

.. av solen, efter en genomgrå gårdagseftermiddag och fuktig natt.

Äter frukost, lyssnar på Godmorgon världen i P1 och skummar lokaltidningarnas e-upplagor, som bland annat berättar om det största Pridetåget i Luleå någonsin. Kul! Hela helgen har varit succé hittills.

Någon frågade om inte vi skulle gå.
- Nej. Inte den här gången. Jag har gått så många gånger sedan 70- och 80-talen, så någon annan kan få chansen i år, svarade jag.

Här en länk till Pridefesten.


*****

lördag, juni 17, 2017

Hur många gånger ...

.. ser du en och samma trailer i SVT? Jag är så innerligt less på detta träjlande mellan varje program. Råkar man se tre olika program samma kväll (Det händer.) så skulle jag säga att jag sett Sanna Nielsen gå och duka det där "allsångsbordet" fyra gånger. Innan första programmet startar, mellan programmen och slutligen innan man hunnit trycka av teven efter det sista.

Jag skrev till SVT och berättade att jag får intrycket att de tror vi är imbecilla som ännu inte fattat att Sanna kliver upp på scenen den 27 juni.

I svaret jag fick (av standardtyp, vilket får mig att inse att det inte är första gången de får klagomål) ligger en länk till deras trailerpolicy.

Bland annat påstås där att majoriteten av tittarna ser en trailer 1-2 gånger. (!!!) Inte per kväll, utan överhuvudtaget.

SVT har tydligen inte särskilt trogna kunder.

Därför frågar jag dig: Hur många gånger tror du att du sett t.ex trailern för Allsång på Skansen?

*****

Med tanke på ...

.. att det låg snö här för en månad sedan, ser det inte så pjåkigt ut i stenpartiet.

Tycker jag.

*****

fredag, juni 16, 2017

Besiktning

Ute på Rånlandet har allt fullkomligen exploderat. Vi ser stor skillnad på de dagar som vi varit borta, tisdag, onsdag och torsdag. Allt är snustorrt och vattningsräd är det första vi sätter igång med.

Broccolin och den nya zeeländska spenaten har börjat ta sig ordentligt. Stor skillnad mot i fjol då allt fullständigt pajade.



Den arktiska lupinen, hemförd från Tromsö har redan börjat blomma. Där ligger den klart före våra vanliga, som precis börjar knoppas. För att inte tala om ädellupinerna som bara grönskar än så länge.

På nybygget har en ren bestämt sig för att besikta hur bygget fortskrider. Det går långsamt. Mycket långsamt.


Åter mot stan senare. Teater ikväll. Åter till Rånlandet imorgon.

*****

torsdag, juni 15, 2017

Detta var ...

.. precis det som slog mig, när jag hörde om den tragiska olyckan.

Tyvärr tror jag inte det är den sista gången vi kommer att få höra om liknande händelser.

*****

Ibland ...

.. är brevlådan full med bara rolig post.

Heja!
*****