Middag på Kulturens Hus. . .

. . blev det också. Och Tornedalsfest.

Staden väntar

Nu vimsar jag iväg på stan. Ärenden och nöje. Kanske en vernissage, en fika, eller bara träffa kompisar.

Vi ser ju, som iZac brukar säga.
*****

Luleå 07nov kl 09.02, Stationsgatan

*****


Andra bloggar om: Luleå

I vaccinationstider

Här finns något att begrunda.


*****

Lösningen

*****

Har jag kommit upp mig, eller gått ner mig

Plötsligt reagerade jag över en liten siffra i "Knuff-rutan" här i min högerspalt. En liten 25:a, som är klickbar. Kunde förstås inte motstå.


Och där ståtar man på någon sorts hit-lista, tillsammans med Glamourprinsessan.

Jojo - det var som attans.
Eller .... !?

*****

Luleå 05 nov lunchtid

Heja snön!

*****

Bloggträff

Jo, minsann. Man får ta tillfället i flykten. Visserligen är vi ju näst bäst att blogga i Sverige, vi norrbottningar (relativt folkmängd^*), men det är ju rätt glest mellan oss.

Igår fick jag se en "misstänkt" bloggare på mitt lunchställe. Satt och spanade ett tag, men var inte riktigt säker.

När jag var klar att lämna stället, tog jag dock mod till mig och gick fram för att hälsa.
- Visst är det Bert, frågade hon vackert leende, innan jag ens hunnit sträcka fram handen.
- Jo, stammade jag.

Se det var en riktigt norrbottnisk bloggträff det.

*****


^*) Läs mer här.

Naturintresserad?

Här kommer ett tips för onsdagskvällen. Skippa teven och gå och lyssna på en människa som berättar om en resa.

Teveprogram går i repris. Det gör inte människor.

Inte visste jag att Hans hade hunnit vara i Antarktis också i år. Senast jag träffade honom var, när han var på väg till Svalbard i juni.

En del människor hinner då med allt.

*****


Andra bloggar om: Luleå, Antarktis, Kulturens Hus

I min värld

MMA har tydligen nått Sverige. För mig betyder förkortningen "Malmö". Det är nämligen stadsbenämningen i flygsammanhang. (Sturup, däremot, heter MMX.)

Men det var inte det jag skulle berätta om utan Mixed Martial Arts. Det låter väldigt storstilat. Något med konst. Kanske rent av kulturellt. Men det handlar om misshandel. Rå, fysisk, blodig och farlig misshandel. Förklädd till sport.

De korta inslag som visades i TV igår fick mig att må illa. Allt är tillåtet. Fula knep. Lömska slag. Sparkar. Även våld mot huvudet. Tills någon ger upp. Hur visar man det, om man är halvt medvetslös? Det kallas show och folk tjuter på läktarna. Beteendet är gravt sjukt. Folk som gillar det de ser bör nog söka hjälp. Snarast!

Nu vill något MMA-förbund söka anslutning till Riksidrottsförbundet. Förmodligen för att göra eländet mer rumsrent, och kanske få bidrag till sin blodiga verksamhet.

Jag säger bara det: Den dag det sker, kommer jag att sluta med allt stöd i alla former till idrottsrörelsen. Oavsett gren, oavsett verksamhet. Inte ett lott-öre från mig. Inte en tipsrad. Inga frivilliga bidrag till kollegers eller kompisars ungars idrottsutövande. Tokstopp blir det.

Jag hoppas att det finns något förnuft.
Någonstans.

---

Uppdatering: Jag inser nu att jag missuppfattat situationen igår. MMA är redan medlem i Riksidrottsförbundet. Det fick jag lära mig alldeles nyss där Sportnytt sände en intervju med RF:s ordförande. Hennes svar var bara undvikande, och måttet rågades när hon påstod att kampsporter har hjälpt många ungdomar att komma tillrätta med sina problem. Korkat uttalande i det här sammanhanget. Rent ointelligent. Finns det så okloka kvinnor?


*****


Andra bloggar om: MMA, Sport, Idrott, Idioti

Läs mer hos SVT

Bloggaren som ung

Jag har bloggat länge. Väldigt länge. Till och med utan dator och utan internet.

Här en bloggpost från mars 1957, då jag gick i andra klass. Nör2d var min klass. (Tur att tvåan kom in där.)




*****

Töntarnas marknad

Andra bloggar om: Reklam, Töntigheter, Språk, Fuskpäls

*****

Vaknar ...

.. och tänker att jag ska stiga upp och pinka.

Har ju inte gjort det sen oktober.
*****

Omstart

Dubbelhelg. Detta märkliga ord. Bara för att det är två röda dagar på varandra. Så är det till jul och påsk också, men de är inte särskilt dubbla.

Men kanske är den lite dubbel ändå. Jag tänker på att vi numera inkluderar en amerikansk genomkomersiell och enbart jubeldum sed, ihop med vår egen Alla helgons helg. En helg av stillhet och eftertanke. Fin. Var det tänkt. Kanske skulle vi lära våra barn den istället för skräck- och pumpatönterierna.

Efter en riktigt stressig halv arbetsfredag med i det närmaste panikslagna "oj - jag-måste-åka-till-Oagadougou-på-söndag-kunder", trodde jag lugnet skulle infinna sig. Den korta vägen hem från jobbet, efter lite övertidsjobb, visade allt annat. Staden var fullkomlig igenkorkad av shoppande pås- och paketbärare. Framför bankomaterna (Varför kan inte folk betala med kort?) rinlgade folk, som vore det dags för svininfluensavaccination. Det såg ut som gammelsovjetiska brödköer framför någon affär som just fått in två limpor.

Jag slinker in på blomsteraffären och får en kölapp med svindelhögt nummer. Men det går förvånansvärt effektivt, trots det.

Hemma och pustar i en kvart, innan det är dags att uppvakta 95-åringen. Går ner i garaget och kör iväg... Trodde du, va. Bilen suckar uppgivet och vägrar starta. Batteriet har behagat ladda ur. Som tur är finns två grannar där nere och kan med förenade krafter ge oss en puff. Bilen spinner igång med sin vanliga mjuka Audi-ton.
Nu är vi försenade. Batteritrubblet får vänta.

Planerna är att vi ska åka till stugan senare på eftermiddagen. Med en trilskande bil? Den startar med mycket stor tveksamhet och via macken, där vi köper ett nytt batteri, åker vi hem och packar stuggrejer. Jo - bilen startar med samma tveksamhet även denna gång, men tuffar på ända fram till lugnet. Med det nya batteriet i bagaget. Puh! Vi får fixa det imorgon.

---

Lördag förmiddag börjar det småregna. Jag ser en säl en bit ut från vår strand och fryser bara vid tanken på att vistas i vattnet. Den ser dock glad och lycklig ut, där den dyker längs säsongens första iskant 25 meter ut från stranden.

Jag håller mig inne ett tag till och sätter en surdeg. Det är nypremiär för säsongen. Det passar bäst på vinterhalvåret, tycker jag. Har hört att det blivit trendigt. Igen! Unga män står och bakar surdegslimpor i stugorna. Så är det. Själva grundsatsen började jag med i måndags.

Men sedan var det det där batteriet. Bäst att fixa det så fort som möjligt. Om det är någon gång jag är beredd att ta till verkligt plågsamma påtryckningsmedel, så är det när jag öppnar en motorhuv och skall fixa något. Jag riktigt ser bilkonstruktörens sadistiska hånleende, när han ser hur vi försöker lossa och lyfta ur det gamla batteriet.

Det är nödvändigt att demontera halva motorrummet för att man med böjd rygg ska kunna lyfta upp en 12-kilosklump ur ett hål, som egentligen är för litet. Det svärs inombords. Grannar kommer och följer skådespelet och ruskar på huvudet. Den konstruktör som står där och ler skulle få lida alla helvetets kval, plus en hel del mer. Because he's worth it. Långsamt och plågsamt skulle jag pressa ner honom i det där batterihålet tills han ligger där i botten. Sedan skulle jag pressa dit batteriet också och skruva fast det ovanpå honom, och stänga motorhuven.

Nåja - Nu går bilen igen. Ytterligare delar plockades ur. Gården såg ut som en bättre bilfabrik. Det nya batteriet kom på plats och bilen monterades ihop igen. Och lördagseftermiddagen kunde ägnas åt brödbak, bastu och en stoooor älgstek i ugnen. Allt samtidigt. Lugnet återställt.

I morgon blir en ny spännande dag.
*****

Försök lyfta ur en 20 cm bred 12-kilosklump ur ett hål som är 18 cm brett på bredaste stället. Det skapar oanade aggressioner. Instruktionsboken säger: Byt batteriet.

Mamma Ina fyller 95 idag

Hon har firats med kaffekalas och presenter.

Hon gladdes åt de kort hon fått från vänner och bekanta i landet.

*****

Se på lilla Lennart

Vilket röj! Ett hårt gympass för trumhinnorna. Härliga rytmer. Glädje och dans.

Vem är då Lennart?

Tja - det får du berätta.




*****


Andra bloggar om: Luleå, Musik, Konsert

Vykort i tiden

Hej! Skickar ett foto taget från balkongen i tromsö. Idag besök på polaria ett marint upplevelsehus typ. Regn på fm men nu tittar solen fram. Ha det från a och m.

(MMS-meddelande vid lunchtid idag.)

-----

När jag besökte Tromsö i juni för att fira födelsedag, gick solen aldrig ner. Nu visar den sig bara en tumsbredd ovan fjällen i söder och från den 15 november är det polarnatt som råder. Det lär vara en alldeles särskild upplevelse. Eventuellt får jag också uppleva den. Planerar ett midvinterbesök i mørkertia, om möjlighet ges.


*****

I luften

- Kan jag ta två Niklas på aset?

A. på mitt jobb, ställer en helt berättigad fråga.
Den här gången blev svaret ja.

*****

Urk

Tänk vad man kan upptäcka spännande saker ibland.

Idag har jag till exempel upptäckt en källa, som jag inte visste fanns.
Nu vet jag.
Och vill helst inte upptäcka den mera.


*****


Andra bloggar om: Fenylalaninkällor

Till dig som tror att SR P1 är alldeles ...

.. outsägligt trist och tråkigt.

Idag är det disdag.

.. sa' meteorologen.

*****

Luleå. Konsthallen 26 okt 2009 kl.11.51.

*****
Andra bloggar om: Luleå

Samtal

- Hej. Hör du vem det är?
Rösten är sig lik.
- Nämen hej. Jo, jag hör vem det är. Klart och tydligt, svarar jag.
- Jag måste ju höra hur det är med er. Har försökt ringa flera gånger, men får aldrig något svar.
- Kanske ringer du på helgen, när vi inte är hemma, säger jag. Men nu har du ju hittat mobilnumret.
- Jo, det var Jeanette som kom på att hon hade det. Men hur är det då. Är allt bra?
- Jajamensan. Bara fint, svarar jag.
- Få se, var jobbar du nu?
- Det är samma gamla bransch som alltid. Det går inte att slita sig. Fast nu jobbar jag ju åt vår värsta konkurrent, förstås.
- Nåja - det går väl bra det också.

...

- Nå men du själv då. Mår du bara fint, frågar jag.
- Inga större problem här heller.
- Bor du kvar i Skelleftehamn?
- Jo, jag är på besök här uppe hos sonen. Men jag kör tillbaka om någon timme.
- Jaha. Och du har fått vara frisk.
- Jo faktiskt, svarar han.
- Ja, du gör väl dina armhävningar varje morgon, frågar jag.
- Det kan du skriva upp. När jag vaknar ställer jag mig i brygga i sängen. Och så räknar jag till hundra. Sedan lyfter jag benen i fyrtiofem graders vinkling och håller upp dem tills jag räknat till hundra. Sen blir det armhävningar på golvet. Så är jag redo att möta dagen.

Vem som ringde? Det var min chef från för länge länge sedan. Våra vägar skildes 1987. För 22 år sedan, alltså. Han heter Uno och blir 90 i mars.

*****


Andra bloggar om: Hälsa

Svenskarnas sneda natursyn

En ny rovdjurspolitik är på väg i Sverige. Meningen är att besluten om hur naturen ska förvaltas ska läggas närmare folket. Det låter fint och demokratiskt och därför låter det också tilltalande. För jägare, och rovdjurshatare i allmänhet alltså.

Men så tilltalande för fauna och flora är det inte.

Vad jag menar är att djur och natur inte känner gränser. Istället för att splittra vår omgivning i småbitar och låta småpåvar med varierande kunskap och vilja att se de stora sammanhangen bestämma, så borde vi istället ha en nordisk rovdjurspolitik. Eller åtminstone Fennoskandisk, eftersom det är en någorlunda sammanhållen naturlig enhet med låg befolkningstäthet.

Konsekvenserna nu, blir ju förmodligen att vi i Norrbotten skjuter bort alla vargar som naturligt vågar sig in från Finland. Här är vi ju sjukligt skräckslagna för björn, varg, järv och lo. Hur ska då Sydsverige någonsin kunna bygga upp en stam? Vargarna simmar väl inte över från södra Finland, eller Baltikum?

Svenskar har en mycket märklig inställning till naturlig balans i markerna. Jag tänker på länder i Sydeuropa, som har betydligt tätare befolkning och betydligt fler rovdjur i sina marker. Det verkar fungera bra.

Hur kommer det sig?

*****


Läs även hos Stefan Tornberg.

Andra bloggar om: Natur, Rovdjur, Rovdjurspolitik, Varg, Björn, Jakt, Jägare

Lätt som en plätt

Inte kan jag förstå vad det är som är så krångligt med att vi går över från sommartid till vintertid, eller normaltid, som det egentligen heter.

Men folk verkar aldrig lära sig hur de ska göra.

Det finns ju en massa tumregler att följa. Den där med trädgårdsmöblerna är väl den vanligaste. Du vet - på hösten ställer man in trädgårdsmöblerna .... osv.

Och då tar man fram alla sina klockor och ställer in dem också.

Hur svårt kan det vara?

*****


Andra bloggar om: Normaltid, Vintertid, Sommartid

Helg i stan

Nypudrat.

*****


Andra bloggar om: Luleå, Väder

Kan man bli annat ...

.. än djupt berörd av Lisa Nilssons och Björn Eidsvågs musik i kvällens Skavlan?

Inte jag, i varje fall.


*****

Vid fikabordet

- Och en som jag känner fick så ont i axeln av sprutan. Han kunde inte sova på vänster sida på 4 nätter.

Att vaccinera eller inte vaccinera, det är den dagliga frågan.

- Ja, och hur ska de som är gravida göra?
- Vore jag gravid skulle jag vaccinera mig.
- Men tänk efter. Inte kan det väl vara så kul att ha en unge i magen, som har ont i axeln.
*****

Här står jag ...

.. och fräser pilgrimsmusslor.
För det måste man ju ha om man bjuder på Gustav V:s festfisk. Rödspätta gratinerad med Västerbottenost och grädde i vitvinsfond.

Herregud. Det är ju ändå torsdag bara en gång i veckan!
















*****

Kan TV så kan väl jag

Råkade falla över ett gammalt inlägg från 2005. Tänk vad bra jag var på den tiden!

Alltså lägger jag ut en repris. Precis som på TV.

*****

Inte blev det något ...

.. av onsdagen heller. En helt vanlig onsdag bara. Jo, jag kom förstås i tid till jobbet, vilket är ovanligt. Jag bor nämligen för nära. Klockar jag hur lång tid det tar för mig att gå (Jag går till jobbet varje dag.), så stannar klockan på 2.27. Minuter och sekunder alltså.

Räkna ut vilka marginaler man har då! Oftast kliver jag ur duschen sådär nio minuter i åtta på morgonen. Snabb tillfixning och så iväg. Och jag kommer oftast in till kontoret klockan 08.01, då man egentligen ska vara redo att ta emot det första samtalet. Nu är det inte så väldigt ofta som kunderna är så morgonpigga, men det händer. Särskilt om de har råkat ut för något problem på sin nyss startade resa, eller om de befinner sig i en annan tidszon.

Idag räddade jag tillvaron för en som hade tagit på sig fel jacka på väg till Stockholm på ett kundmöte. Han ringer mig från en lånad telefon på Arlanda dit han nyss anlänt och berättar:
- Jo, plånboken och mobilen ligger i jackan som hänger där hemma. Kan du fixa en taxi till Sundbyberg. Jag har ju inga pengar.
Givetvis fixar man det mesta. Kunden kunde genomföra sina möten utan ett öre på fickan, men vågade inte stanna kvar över natt, utan åkte hem samma dag.

Eller kunden som missat planet borta i Chile och nu undrade hur han skulle komma hem. Hemresebiljetten förfallen. Vi ordnade det också.

Men sådant är ju vardag för oss.
Bara en vanlig onsdag.

*****