söndag, november 19, 2017

Man kan undra

Något jag kan fascineras över är hur läsare hamnar på min blogg. Det är ofta rätt intressant.

För en stund sedan föll min blick på besökslistan här i högerkanten. Och då såg jag att två amerikanska besökare och en från Kungälv, samtliga tre hade letat fram inlägg från november 2005! Inom någon minut.

Men varför?
Det finns ingen förklaring till.




*****

Rånlandet, söndag


25 centimeter nysnö  har kommit. Det blev till att skotta en del, trots att snälla grannen Håkan hade gjort grundjobbet med sin traktor. Han älskar att köra den och är aldrig nödbedd.

Men finesserna får vi fixa själva. Bron var täckt ordentligt med snö. Trappstegen var helt dolda. Vintertid har vi också bilen parkerad vid husknuten, för att kunna koppla in motorvärmare vid behov. Så en p-plats skottas fram.

Sedan måste ju småfåglarna få mat också. De har nog svultit en del sedan sist, eftersom fröna i automaten frusit ihop på grund av det underkylda regn som föll häromdagen. Det var ett styvt arbete att rensa upp och fylla på med nytt. Talgbollar och de rena talgstyckena var också grundligt uppätna, men där blir det nytt först till helgen.

Men ljuvligt är det med snön. Ljust och fint. Havsisen har också lagt sig på fjärden. Nu får vi bara hoppas att vintern håller i sig.

Det ska snöa mer de kommande dagarna. Men om man tittar längre bort i prognosen, ser det tyvärr ut som att vi får en del regndagar också.

Usch! De kan vi skicka söderut. Som bidrag till grundvattennivåerna.

*****

En tioårsrepris

Något att begrunda såhär tio år senare.

Har något förändrats till det bättre, eller har det gått åt andra hållet?

*****

lördag, november 18, 2017

Skymning

Går en runda runt stan. Mest för att få lite vinterluft. För inatt blev det plötsligt vinter. På rikt, när gårdagens slabb och slask, under natten fick ge sig för ganska många minusgrader, och snöfall. Hör och häpna. Det snöade och var minusgrader! Det är inte ofta nuförtiden.


Skymningen smyger sig på rätt tidigt på eftermiddagarna såhär års. Men snön fixar ljus; ett förunderligt blått norrbottensljus. Speciellt märkbart nere vid havet, som nu fått ett tunt istäcke. Jag ser isbrytarna borta i sin egen hamn. Tre av dem. Oden är väl ute på någon polarexpedition kan jag tänka. Men tänk att de där kolosserna (för de är stora när man kommer nära) nu är för små. Nya isbrytare planeras, som kan bryta 32 meter breda rännor, istället för de 24 som nu är möjliga. Det blir en gigantisk investering. Varje båt förväntas ligga i prisklassen 1,5 miljarder kronor.

Jag vandrar vidare längs strandpromenaden. Ser en hund spritta och hoppa i isen. I alla fall om man har samma fantasi som jag.

Vidare upp igenom stadsparken, som nu fått vinterskrud. Vackert. I den stora fontänen har förskolebarn tänt massor av ljuslyktor. Det är för att uppmärksamma Internationella barndagen, som ägde rum igår.



Hamnar till slut på Storgatan med shoppingsugna horder.
Är snart hemma.

Slår på P2 och Klingan. Tre timmar musik, som du aldrig hört förr.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Vinterfönster

Eftersom den förra bilden var lite trist.

*****

Vinterutsikt från köket.

Ljust och fräscht.

*****

Protokoll ...

.. 18 nov rörande stugexpedition under innevarande helg.

Efter diskussion med berörda parter och telefonmöte/konsultation med externa parter i snöröjningsskrået, beslutades att expeditionen skulle skjutas upp till morgondagen.

Det ansågs heller inte ekonomiskt och miljömässigt hållbart att värma upp huset till en för innehavarna godtagbar temperatur för en natts logi.

Morgondagen kommer därför bara att omfatta en inspektionrunda inkluderande utfordring av djuren och en kopp kaffe.

Luleå 18 nov 2017
Vid protokollet
Bert Bodin

*****

fredag, november 17, 2017

I stan

Äta måste man. Även i stan. Oavsett väder. Nu var väl inte vädret det allra värsta, heller. Det var ju egentligen bara det som vädret hade hittat på och lämnat efter sig under sin nattliga räd. Det som fanns kvar var ett fint duggregn med enstaka snöflingor.

På trottoarerna låg något som jag brukar karaktärisera som övermogna päron, eller päronmos. Äpple skulle det väl också kunna vara förstås. Eller mosad banan. Du förstår. Man kliver ut i ett kladd, som genast omsluter skorna med våtkallt omslag. Och så ser det ut där man går fram, klafsar fram.

Varsågod och sitt! 

Vi var ju rätt klädda förstås. Med gore-texjackor och rejäla kängor. Men i vanlig ordning måste jag säga att folk i allmänhet inte klarar en så enkel sak som att klä sig efter vädret. Man väljer modet istället och går i vita gympaskor, som likt läskpapper gör fötterna svampiga. Till det bärs en rock, eller kappa, som definitivt inte ska knäppas. Knapphål och tillhörande knappar är tydligen bara accessoarer.

Nåväl. Vi traskade iväg, skyddade mot vädret. Det var Konsum, Systemet, och Clas Ohlson som gällde.

Sedan drog vi iväg till verklig shopping (tjopping, för dig som föredrar nysvenskt uttal) på en av stans trevligaste butiker. Den heter Biergo (bjärrgo) och är en samisk butik i grannkvarteret. Namnet betyder "kött", så då förstår du vad det handlar om. Ren, älg och en del fisk.
 - Jag skulle kunna köpa hela butiken, kommenterade jag. Men pengarna räcker inte.
Vi gjorde vårt bästa och kom hem med sik, suovas, renskav och en helt ny sak.
Biergo. Vacker butik.
 - Jag älskar det där, sa damen i kassan.
Det är suovasrökt renfärs. Spännande.
 - Tänk på att den bara är rökt, men inte saltad.
Vanlig suovas är lätt saltad från grunden.

Det blir spännande att prova.
 - Kanske blir julköttbullarna annorlunda i år. Vem vet, tänke jag där jag klafsade hemåt i sörjan.





*****

På det viset

Jaha - värsta tänkbara väder betyder inställd stugafärd. Åtminstone idag.

Snö i natt. Regn, till och med underkylt nu på förmiddagen, gör att jag vägrar ge mig ut bland vildsinta BMW-förare och andra labila existenser på vägarna.

Inställd lokaltrafik på sina håll. Skellefteå flygplats stängd på grund av "snorhalka", hör jag i P4.

Det får bli broddar idag.

*****

torsdag, november 16, 2017

Nu duger det

Staten har beslutat flytta ut fler myndigheter från Stockholm och ut i landet. Luleå ska till exempel få fem (5) nya jobb. Det är Polarforskningsinstitutet som ska placeras här.

De här myndigheterna behöver inte alls finnas i Stockholm, men har hamnat där av slentrian. Lantisar är ju, som vi vet, inte lika smarta som stockholmare.

Nu går klagovisorna. 
  - Jag är inte beredd att rycka upp hela min familj och flytta.
Det har vi nu fått höra. Jovisst kan jag förstå det. Ofta finns det en vuxen till, som har jobb där de nu bor. Det är inte givet att ett liknande jobb finns för den medföljande på den nya orten. Tyvärr.

Reglerna är klara. Antingen följer den anställde med till sin nya hemort. Eller också får man säga upp sig och satsa på ny arbetsgivare.

De reglerna vill man nu riva upp. Facket är inblandat. Lagar ska ändras.

Nu duger det. Nu krävs åtgärder.

Vem gjorde, och gör det för de som i årtionden blivit berövade sina arbetstillfällen ute på olika håll i landet, när verksamheter har centraliserats, eller flyttats söderut, från exempelvis mina trakter?

Jag säger bara: Mera Norge i Sverige. Decentralisera mera!

*****

Återigen

Hur mycket ska vi behöva läsa och höra, i svallvågorna kring metoo-fenomenet. Nu uppdagas det ena efter det andra i medievärlden, i kultursfären, i juristkretsar och jag vet inte var.

TV-produktioner ställs in. Radioprofil (Varför är snart alla som jobbar "profiler". Nytt modeord.) får sluta, eller i alla fall tystna. Teaterföreställningar kan inte ges. Sistnämnda på statusscenen Dramaten i Stockholm, där en skådespelare tydligen haft frispel och kunnat uppföra sig så att hen spridit skräck bland övriga medarbetare. Och detta med ledningens vetskap! I alla fall enligt både SR och DN idag.

Min undran börjar snart bli utnött. Vad är det för "ledning"? Vilken kompetens har de som sitter där?

Alla arbetsplatser, alla arbetsgivare som jag haft genom mina 45 yrkesår, har haft och praktiserat stränga regler vad gäller etik och moral. Regler som funnits inskrivna i personalhandböcker och som inpräntats av chefer i alla möjliga sammanhang. Ingen får diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning eller ursprung. Punkt.

Handlar det om det gamla vanliga på de arbetsplatser som nu figurerar i media? Det vill säga: Har chefer tillsatts på oklara meriter, där grundkursen fattats.

Tycker det börjar bli ett mer och mer vanligt symptom i vårt jämställda land, där vi förnumstigt slår oss för bröstet som ledande på område efter område.


*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag, november 15, 2017

Nog kändes det ...

.. lite förunderligt att Jill Johnson inte kände till Buffy Sainte-Marie, när Maxida Märak berättade om henne på verandan utanför Nashville ikväll. Ett angeläget avsnitt i programserien.

Buffy:s låtar, som känns så välbekanta för mig, med t.ex. Soldier Blue.

Plötsligt kände jag mig gammal ...
Nä - Jag menar erfaren.
Erfaren menar jag.
Jo.

*****

Ny karriär

Kanske skulle jag ha blivit tapetserare. Se bara på stolen jag tillsammans med medhjälpare geschwint klädde om på 7 minuter ... eh... Ja, på en timme och ogeschwint, om jag ska hålla mig till sanningen.

För inte var det så himla enkelt, som jag hade trott. Och ändå hade jag klätt om den där stolen en gång tidigare för sisådär 30 år sedan. Men det var gömt i någon hjärnvindling längst in någonstans vid hypofysen; ja, något mörkt ställe i alla fall.

Men nu är det gjort. Snyggt blev det! Jag säger det själv, för någon annan säger det väl inte.



*****

Nu igen

Igår hörde jag en radioinringare som högljutt klagade på att "det är bara dunkadunka" i radion nuförtiden. Det gällde musik, där mannen undrade var Frank Sinatra och andra femtiotalsartister tagit vägen.

Jag ställde frågan så sent som i februari i år, men fick inga reaktioner. Själv saknar jag inte "Frank Sinatra", även om jag kan tycka att mycket från gångna tider är bra. Men jag har också utvecklats.

Läs gärna inlägget från i vintras.

*****

tisdag, november 14, 2017

Bara en bild

Vintersol och snö. Härlig kombination. Mera, mera, mera!!!

*****

Det blev ...

.. en god spätta på krogen med den fina utsikten över Norra hamn, där isen ännu inte kommit till ro.

Det här blir nog ett stamställe av flera i fortsättningen. Alltid god mat. Men jag skulle vilja ha ett alternativ närmare hemmet också.

Jakten fortsätter.

*****

Träning ...

.. för kropp och intellekt. Först på gymet och sedan vid köksbordet. DN:s söndagskryss (Det knepigaste tillsammans med VI:s.) avklarat.

Nu gäller det att gå vidare med eldprov tre: Hitta ett bra lunchställe. Och fyra: Laga middag till professor Anna. Min (och världens) godaste lasagne ska det bli. En vardagsmiddag, alltså. Med lite löjrom innan, förstås. Och bubbel! Hon måste ju få se hur vi lever. Hon är ju från Götaland.

Ute skiner solen. Och jo. Snön kom i natt. Den efterlängtade. 

*****

måndag, november 13, 2017

Här väntar vi ...

.. på vintern. 
 - Det är ju så mörkt och svart när man går ut med hunden.
Min svåger beklagar sig, när vi besöker min syster på hennes födelsedag. Det serveras brakfika. Svågern är nämligen storbakare.
Min syster håller med.
 - Ja vi får väl se om vi har någon snö till jul, säger hon. Det här är ju för trist.

Jag kan bara hålla med. Redan när vi vänder hemåt vid halvfemtiden är det mörkt. Lite snö skulle lysa upp. Inte för att jag brukar påverkas av höst- och vintermörkret. Det bekommer mig inte. Men, som sagt, snö vill vi ha.

Nu!

Nej. Inte övre Manhattan. Det är "förnäma" stadsdelen Kronan i Luleå.
*****

söndag, november 12, 2017

Den mystiska ...

.. amazonliljan på sin piedestal i hörnet vid soffan, hittade på att börja blomma i helgen. Hemma i sin ensamhet.

Den har en lång historia hos oss, och en ännu längre innan dess. I flera släktled.

De senaste två åren har den vuxit till sig ordentligt. Nu är bladverket gott och väl meterbrett tvärs över. Blomstängeln, som är 75 cm hög, har skjutit upp på bara två veckor. Lite i smyg och till en början utom synhåll för oss, in mot väggen.

Det är minst fyra-fem år sedan sist. Och jag är rätt säker på att du aldrig sett en amazonlilja förr.

Eller?
*****

Hemåt ...

.. i solnedgången. Fullsatt flyg.

*****