onsdag, juli 01, 2015

Två små besök

När man bor nära naturen är man aldrig ensam.  Nu finns det ju besök av olika slag. En del roligare än andra. Jag är inte särskilt kräsen, utan välkomnar än den ena än den andra besökaren.

Till exempel en Stockvargspindel. En gravid hona till och med. (Det är den där blå kokongen hon bär.) Hon satt några golvbräder bort från mig. Lugnt och stilla i solen. Ibland försvann hon ner i springorna, exempelvis när vi råkade stampa eller gå lite för hårt på golvet. Men så snart det lugnade sig, dök hon upp igen.


Sedan har vi en liten ung och lite oförståndig ekorrunge, som utan vidare kliver omkring i vår närhet. Vi försöker att skrämma den lite lagom, eftersom vi är rädda för att den ska bli alltför tam. Vi vill till exempel inte ha in den i huset, vilket är en risk eftersom dörrar står öppna. Men nog är den rätt fin. Och oförståndig, som sagt.


Båda hör till.

*****

Obalans

Nej - Norrbotten är inte myggens mecka. Det är istället en topplacering för Svealand, där alla tiders rekord har noterats ett flertal tillfällen.

Vi på Rånlandet har heller inte besvärats av mygg under de snart 13 år som vi tillbringat somrarna här. Den första myggmedelsflaskan som inköptes för alla eventualiteters skull, tog slut i fjol. Vi har alltid kunnat sitta ostörda ute på altanen, utan konstgjorda avskräckningsmedel. För ett par år sedan köpte vi visserligen en liten myggapparat, som laddas med tabletter och gas. Den har vi aldrig behövt fylla på.

Men i år! Den kalla, blöta våren och försommaren har hallelujaropen skallat i alla diken och små gölar. Myggmammorna har producerat som aldrig förr och vi har redan gjort slut på en halv flaska myggsprej och plockat fram myggapparaten. Sol eller mulet. Myggorna har anfallit.

Se bara på hur det gick för mig, när jag satte mig att läsa tidningen i solskenet på altantrappen. Jag hann till ledarsidan, det vill säga sidan 2, så hade jag samlat ihop till en massgrav vid mina fötter.

Men det var kanske bra. Nu fick jag ju anledning att berätta, och ta en bild. Och samtidigt upptäcka att jag behöver klippa lilltånageln och smörja fötterna.

Alltid något!





*****

Bra idéer

Eftersom jag nu är hemma, eller rättare sagt ledig, oavsett var jag befinner mig, lite mer frekvent än tidigare, lyssnar jag en hel del på radio på förmiddagarna. Främst P1, förstås. Man vill ju ha lite intelligent smörjning.

Intelligensen ifrågasätts i och för sig då och då, när man lyssnar till ring P1. Där diskuteras högt och lågt, gnäll och gull, men då och då glimmar det till. Som idag.

1)
 - Säg inte att terrorgrupper som ISIS, tar ansvar för sina dåd. Det gör de inte. De tar inte ansvar för någonting alls.

Så sa en dam, som uppmanade journalister att istället benämna det för sitt rätta namn; erkänner sig skyldiga till .....

Vettigt. Riktigt vettigt! Ansvar betyder att man rättar till det man ställer till. Det gör inga terrorgrupper.

2)
 - Varför ska alla barnfamiljer få barnbidrag?

Det var nästa vettiga dam som tyckte att högavlönade inte behöver få barnbidrag. De pengarna kan man istället stoppa in i vård, skola och omsorg, tyckte hon.
 - Men hur ska det gå till, sa programledaren.

En fråga som inte hade behövt ställas, tycker jag. De som tjänar över den så kallade brytpunkten (sisådär 36 - 37000 i månaden), borde inte få barnbidrag. Det kan jag säga, som aldrig någonsin kommit upp i de där nivåerna. Å andra sidan har jag inte haft några barn heller.

Enkelt och rätt! Men ingen vågar ta tag i idén, som funnits i omgångar genom decennierna.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag, juni 30, 2015

Från stadens larm


Jobbdag idag. Stan full av folk, som bara äääääälskar att trängas och shoppa shoppa shoppa. För mig helt otroligt och otänkbart. Miljöförstöring är vad det är. Punkt.

Jag kan ge mig på att 98 procent av alla de som var på stan idag kom hem med något som de absolut inte behöver. Kanske 99. Eller 97. Spelar roll. Egentligen. Dit det bär, bär det.


Vilken tur att jag har en tillflyktsort. Där finns trängsel. Men av annat slag. Den föredrar jag.

*****

måndag, juni 29, 2015

Efter middagen ...

.. sitter jag och slappar på altanen (även kallad "patio väst") i solen. Slumrar till, men vaknar efter bara några minuter.

En ung hare har smugit upp till pallkragarna vid gärsgården (den originella) för ett skrovmål klöver, som växer yppigt där.

Idyll.



*****

Jag tror jag dristar mig till ...

.. att redan nu, mitt på dagen, utse dagens designprisvinnare. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad denne herre heter (för en herre är det), trots att jag vet att jag egentligen vet.

Men så kan det vara.


Uppdatering: Backfältmätare ska det vara. Eller om du så vill: Xanthorhoe montanata
*****

Så går en förmiddag till


Vaknar klockan 5 och nyfikenheten gör att jag stiger upp och tittar på omgivningarna. Inget anmärkningsvärt att se. Men vädret är strålande och utsikten ut mot fjärden är bländande, på gränsen till outhärdligt ljus. Solen står redan högt.

Men jag går och lägger mig igen och vaknar en dryg timme senare, vilket är en mer mänsklig tid att börja tänka på dagen. Innan frukost får det bli en rask lunkapromenad till tidningslådan i byn. Skönt att komma igång.

Så är frukosten avklarad och jag kan sätta mig på altantrappen och titta på när andra jobbar med gräsklippning. Och läsa om världens bekymmer.



*****

söndag, juni 28, 2015

Från förmiddagsrundan ...

.. kan rapporteras  att ekorrbären står i blom med skyar utefter vägkanterna. De har även bjudit in släktingen liljekonvalj på sina ställen. Åkerbären draperar sig snyggt runt den stora stenen utanför köksfönstret. Inte så många blommor just där. Men på andra håll är blomningen riklig.

Det börjar äntligen likna sommar. Men oj så uschligt det är med dagfjärilar. Jag har aldrig upplevt maken till fladderbrist. Några enstaka höfjärilar bara. Och någon liten grönsnabbvinge. Det känns lite märkligt, eftersom vi redan i påsktid såg den första sorgmanteln.

Ur led är tiden, eller åtminstone nånting.



*****

lördag, juni 27, 2015

Rånlandet 27 juni kl. 23

Rödvingen filar på från talltoppen

*****

I skvattramtider

 
***** 
 

Snart gratis

Nog blir jag lite förstummad över regeringens senaste påhitt. Alla resenärer som råkar ut för att bli mer än 20 minuter försenade med allmänna trafikmedel, ska få rätt till ersättning från trafikbolaget!

Läs om det där: Alla resenärer som blir mer än 20 minuter försenade med allmänna trafikmedel, ska få ersättning.

Hur tänker man nu? Det ska bli lag från våren 2016, är det tänkt. Men tänkt har de nog inte riktigt. I alla fall inte "ända ut". Meningen är också att det ska gälla oavsett orsak till förseningen.(!!!)

Alltså:
  • En trafikolycka spärrar vägen en timme eller så, så att länstrafikens buss inte kan köra där.
  • Ett tåg i Norrbotten kör på en ren, så att tåget måste stanna och undersöka om den dött eller ej. Har den inte det måste tågpersonalen se till att djuret avlivas.
  • En kontaktledning rivs ner utanför Stockholm C (Rätt vanligt, faktiskt.)
Det finns många fler situationer. Här ska alltså busstransportören, eller tågföretaget ersätta resenärerna för något som de inte förorsakat, eller rår på.

Och hur blir det med säkerheten. En buss blir en kvart försenad på sträckan Luleå - Umeå på grund av något mankemang i Skellefteå. För att inte bussbolaget ska få kostnader måste chauffören köra på lite extra, för att marginalen ska hålla.

Snart åker nog de flesta resenärer med SJ gratis, om man ska tro alla rapporter om hur det fungerar söderut. Ja - i viss mån även här i norr. Eller är det här förslaget tänkt att betyda nolltaxa!?
Då finns andra sätt.

Nä - regeringen! Det där håller inte. Satsa på infrastrukturen istället. Se till att järnvägar håller godtagbar standard, så blir trafikoperatörerna nöjda och kan hålla sina tidtabeller.

Uselt förslag från er. Det låter nästan Putinskt!

*****

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag, juni 26, 2015

Enkel sommarkyckling

Ikväll blev det enkelt. Små kycklingfiléer på sommargrönsaker. Gott!

Såhär gör du.

Marinera lagom antal små (delade finns att köpa) kycklingfiléer i rapsolja, salt, citronpeppar, basilika och balsamvinäger. Blanda efter smak. Snabbast och bäst går det att marinera i plastpåse. Några timmar räcker.

Ansa och skär lämpligt stor fänkål till fina strimlor. Skär tomater (helst körsbärs- eller liknande) i klyftor, och ansa haricotsverts. Skiva en stor kumquat, eller flera små, i tunna skivor.

Bryn kycklingen tills den är genomstekt. Ta upp och låt vila. Fräs grönsakerna mjuka i separat stekpanna.

Hetta upp kycklingpannan igen och lägg i kycklingfiléerna och häll på en skvätt rödvin (se nedan!). Bräsera.

Servera direkt i varma tallrikar, där du redan lagt upp grönsaksjoxet. Häll rödvinsskyn på köttet.

Ät!

Vi drack Italian Zinfandel till detta. Passade utmärkt.

*****

Veckans överraskning

Jag ska nog inte klaga, trots allt. Men jag tror vi har slagit två rekord den gångna veckan.

Mest regn!
Men också mest sol!

Vive la différence.

Och mitt djupa deltagande till er andra.



*****

Åter ...

.. efter en jobbdag igår och en stadsdag idag. Torr förmiddag har som vanligt denna sommar förbytts i fuktdrypande eftermiddag. Det började ju, som sagt bara en stund efter att ett vardagsrumsfönster fått välbehövlig puts därhemma.
 
Nu ligger jag på soffan i stugan och filosoferar och tänker att utsikten från ett av köksfönstren mycket väl kunde gälla en tropisk regnskog. Saknas bara en tukan eller en ara.
 
 
 
 
*****
 
 

Jag har nu försäkrat ...

.. mig och alla andra (man är ju solidarisk) om en fortsatt regnig sommar genom att putsa, inte mindre än två fönster. En gammal fin svensk tradition. Se så fint sommarmolnen och blåfläckarna reflekteras i glaset.
 
Och det funkade! Tjugotre minuter efter att allt var klart strilar regnet.
 
Jippiiiii.
 
 
***** 

onsdag, juni 24, 2015

Vad är det som händer

En helikopter hörs komma närmare. Mycket närmare. Och vi går ut för att lokalisera den, men ser inget. Men vi förstår att den måste finnas någonstans över fjärden. Tydligen flyger den så lågt att träden står ivägen . Den hörs nu väldigt nära.
 
 


 Samtidigt kommer två kajaker farande i upprörd sjö. Det regnar kraftigt emellanåt, och det ser inte det minsta skönt och trevligt ut därute bland vågorna. Jag skulle i alla fall inte ha gett mig ut i detta väder.

Plötsligt dyker helikoptern upp. Eller ner. På mycket låg höjd och synlig för oss. Den sniffar över de två kajakpaddlarna och jag tycker mig se att de nästan hukar. Flera gånger är helikoptern väldigt närgången, innan dess ljud tonar bort fem, sex minuter senare.

Vad var nu detta. Bovjakt? Nej - det var ingen polishelikopter. Övning? Nöje? Filminspelning?
Tja, säg det. Vi lär aldrig få veta.


Helikoptern flyger omkring bara ett par hundra meter från bloggarfönstret.


*****

Lyssnar på slutorden ...

.. i Calle Moraeus sommarprogram där han uppmanar oss att "gå ut och sprätta med tårna i gröngräset". Bra idé, tänker jag, som avslutat lunchdisken.

Hinner ut på bron och upptäcker att det nu är dags för nästa regnväder. Det som ska ge rikliga mängder i natt. Så något sprätt i gräset, blir det inte. Jag går bara ut en sväng och konstaterar att det var tur jag hann fixa i ordning den gräsplätt, som farit extra illa i vinter.

Tur att det regnar. Det är bra för potat .... nysått gräs.


*****

God Jul

26 millimeter. Det innebär 26 liter vatten per kvadratmeter. Jag behöver nog inte vattna idag; en dag med solglimtar i molntäcket, men med löfte om mer och "kraftigt regn" till natten igen. Denna sommar kan vi nog skippa tankarna på en topposition i Solligan.

Jag står och diskar frukostdisken. Som vanligt håller jag koll på vad som händer utanför fönstret framför mig. Det är en av fördelarna med att handdiska. Det blir lite meditativt. Jag ser hur åkerbärsblommorna slår ut, hur vår rhododendron (som vår skotsk-svenska guide härförleden envisades att kalla rådårendron, trots 37 år i Skottland), den vita, väldoftande, börjar slå ut i skogen, minst två, om inte tre veckor senare än vanligt.

En populär gäst slår sig ner på gräset utanför. Domherren. En vinterfågel tycker jag. Passar bra på julkort. Det tyckte även mamma.
 - Domherrar betyder kallväder, sa mamma.
Jag är hågad att tro henne. Visserligen har vi de senaste dagarna haft varmast i landet, inte bara under vår fina midsommarhelg med slösande sol. Vi har också haft varma morgnar, jämfört med SMHI-stationerna i södra Sverige. Tre dagar i rad har Luleå ståtat på temperaturtoppen. Trots regn!

Tar några bilder genom köksfönstret. Domherren låter sig väl smaka av fröspill från vinterns fågelmatning. Vi matar för övrigt även nu. I liten skala. Det verkar uppskattas.

Visst är han fin mot det gröna. Men jag uppskattar domherren mer mot det vita, om ett halvår.

Då är det julafton.

Gomorron!




*****

tisdag, juni 23, 2015

Rånlandet 23 juni kl 22.43

Som en höstkväll. Mörk och dyster. Regnet drar i skyar över fjärden och får vattenytan att likna isläggning. Det enda som kan hindra det är förstås att det är ganska varmt. 15 grader i skrivande stund, trots sen kväll.

Regn är utlovat i stort sett hela veckan, med undantag från imorgon förmiddag. Det vore skönt, eftersom det är min lediga dag.

Vi får se.



*****

Äntligen konstaterat

Äntligen bekräftat. För fyra år sedan skrev jag vad jag tycker om BMW-förare.

Idag ser jag detta

Ödmjukt konstaterar jag återigen att jag ofta ligger före forskarna.

*****

På väg till jobbet ...

.. firar vi någon form av jubileum.


Det tog fem år, drygt!






*****

måndag, juni 22, 2015

Nya grannar

Var det inte något som rörde sig där borta. Eftersom jag varit helt ensam i hela området - verkar det som - under dagen idag, reagerar jag för allt som hörs eller rörs i närheten. Semesterperioden har inte riktigt tagit fart, så stugorna står tomma såhär en måndag. Men en rörelse, som sagt. Väldigt snabb och egentligen rätt obemärkt sekunden efter att jag reagerat.

Nyfiket går jag åt det hållet. Det är bara sju-åtta meter bort, njae kanske tio. När jag tänker efter kommer jag ihåg att jag sett rörelser i området förr, utan att egentligen reflektera vidare. Men nu ville jag komma till klarhet.

Mamman jag såg var diskret i grågrönt, inte så stor, för att egentligen säga väldigt liten. Och jag började förstå att hon verkligen bodde där i diket vid bastun. En lövsångare. Bygger bo på marken. Gärna i en liten grotta "utgrävd" i en grästuva. Trots att jag sett varifrån hon kom, var det svårt att upptäcka hennes hem. Men till slut hittade jag det.

Snabbt fixade jag fram kameran. Inte var det enkelt att få en bra bild. Det var ju mörkt därinne. Men jag tog ett antal (ca 30-40 bilder) för att vara på den säkra sidan. Försökte också med blixt, men det var inget framgångsrecept.

Därinne låg fem små ägg. De såg ut som påskkarameller. Vita med diskreta bruna prickar. Boet var sorgfullt fodrat med fjädrar och dun. Någon minut stannade jag, medan mamman lika diskret som vanligt, varsamt närmade sig i cirklar. Jag drog mig undan och lät henne krypa in.

Tänker på att boet ligger där, inte långt från vår nordvästra tomthörna, där vi har en huggorm boende. En svart, läcker sak. I och för sig har jag varit där och spolat med vattenslangen, för att den ska flytta. Vi hade hundbesök i helgen också och jag ville inte riskera en träff dem emellan. Men nog vore det enkelt för en hungrig orm, att krypa in i det där boet och få en äggmåltid.

Jag hoppas att lövsångaren får behålla sina ägg, och att det blir barn snart.


Som påskkarameller


*****

Sommarrutin

Nu känns det äntligen som att sommaren har börjat på allvar. En strålande midsommarhelg med finväder - "inte en droppe regn", som Tomas Ledin sjunger. Goda vänner på besök. Det är midsommartradition. Samma lag träffas varje år på olika håll.

Idag är det vardag och som arbetsledig (Nä, inte semester.) känner jag mig ändå ledig  när sommarens vanor  börjar följas. Som att hämta tidningen bortom skogen, två kilometer från kojan.

Skönt med tidig promenad. Särskilt i fortsatt fint  väder. Vi måste ju börja jobba på vår plats i Solligan om det ska bli nå't.


"Sommaren är kort", sa Ledin.



*****

söndag, juni 21, 2015

Årets ljusaste kväll

Efter midsommarfirandet lägger sig lugnet över Rånlandet. Årets längsta och ljusaste dag är snart till ända.

Nu hoppas vi på fortsatt sommar.

Skuggsidan av huset. Sommarnatt.

*****

Man vet aldrig ...

.. vem som sitter runt hörnet.

Till vänster Benke. Till höger Klubbhornsstekel av någon snygg sort.


*****

Lägger ifrån mig ...

.. klocka och smycken efter en fin dag i ett välsignat solsken. Vi tog med oss hela gästgänget på exkursion för att spana efter orkidéer. Det blev framgång. Visserligen hade de inte slagit ut helt ännu på grund av den långsinta våren, men vi hittade i alla fall en hel del utslagna exemplar. Det blev en skön dag i skogen.

Sen kväll efter god middag. Två av vännerna stannar en natt till. Solen på väg upp igen efter sin korta paus under horisonten. Huset tystnar. Ute sjunger rödvingen ikapp med koltrasten. Havet är fullständigt spegelblankt i rosa och grått.

*****

lördag, juni 20, 2015

Frukost och ...

.. samtal ute i solen på trappen. Buffén står framme. Kaffe fixas i omgångar, liksom the. Björksavsfilen blev succé.

Lättja.

*****

Så blev det ...

..midsommardagsmorgon efter en lugn och solig natt. Ligger och slöar innan det är dags att stiga upp och agera frukostvärd. Huset är ännu tyst. Gästerna sover ännu, eller ligger i likhet med mig själv och smälter gårdagens myckna och goda mat. Endast Rubens är ute med husse. Rubens är en trivsam medelålders herre som lugnt  betraktar oss och våra förehavanden.

Nu hörs fler mänskliga aktiviteter. Någon kommer ner för trappan. Någon går ut på bron och sätter sig i solskenet.

Det är dags att stiga upp.

Gomorron.

*****

fredag, juni 19, 2015

God midsommarmorgon ...

.. från Rånlandet, där vi äter frukost och väntar på gästerna; de som ska servera sillunchen; de som ska fixa för-och efterrätt i kväll, och att vi själva ska sätta igång att inspireras till huvudrätten.
(Jodå - grundritningen är klar.)

Sällsynt vacker morgon.

*****

torsdag, juni 18, 2015

Den tiden på året ...

.. då solen går över toalettborsten.

*****