onsdag, september 20, 2017

UG

Det är inte utan att, jag blir mörkrädd, när jag ikväll ser Uppdrag granskning. Det handlade om Sjöfartsverkets upphandling av nya räddningshelikoptrar. Det mesta verkar ha gått fel. Åt helsicke fel!

Allt ifrån regler kring offentlig upphandling, till interna rutiner, dokumentation, och så vidare verkar medarbetarna sakna kunskap om. Amatörmässigt. Statistik och journalföring har förvanskats. "Förskönats", som reportern konstaterar. Som så många gånger tidigare saknas grundkursen med stor G. Och det verkar handla om sunt förnuft. Men den kulturen odlas inte inom verket.

Men hög lön och avgångsvederlag ska de ha.

Nä - Byt ut hela rasket från grunden. Vi får lita till motsvarande verksamheter i våra nordiska grannländer under tiden. Det verkar funka bättre, vilket också visat sig vid ett par tillfällen det senaste året. Det är bara att låta staten teckna ett interimsavtal med norska, danska och finska motsvarigheterna så länge.

Jag skäms!

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Skörd ...igen

1.2 kg nyplockade kumquats. Det blev dagens skörd på vår balkong i stan.
Härliga, stora (dubbelt så stora som de jag såg i affären), citrusdoftande och fantastiskt goda. 

Kanske gör jag marmelad av en del. Upptäckten av en brödrost i vår lägenhet i Chania i förra veckan, fick ju flera att anse att vi borde skaffa en hemma också. Och då kanske marmelad blir extra aktuellt. Men vi är ju normalt inga marmeladmänniskor och i kylen står redan en rejäl burk från augustiskörden, så jag får se hur det blir. Kumquat är gott i sallad också. Eller att tugga i sig som de är. 

Har en känsla av att de dessutom innehåller en hel del nyttigheter.

*****

Det här med kommunikation

Roliga skyltar, som blir roliga bara för att de är feltänkta, eller otänkta, hittar man då och då. Annonstexter kan också bli tokiga ibland. Som t.ex. när COOP annonserade om "Lavarökt skinka" och jag ifrågasatte vid vilken vulkan de hade rökts.

En före detta kollega på resande fot hamnade igår på ett hotell i Östersund, där hon fann följande lilla meddelande på rummet:

        Vi hoppas du får en skön natt här hos oss. Vi har renoverat ditt rum,                                                                                                  men som du ser så har vi tyvärr inte fått alla våra sängar än.
--------

En påse chips och en flaska vin stod framdukat.

Jag frågade: Har du alltså fått ett rum utan säng? Och nu vill de alltså att du ska dricka dig full och somna ändå! Hm.

Hon svarade: Visst är det smart!?  :-D 

*****

tisdag, september 19, 2017

Det här med appar

Visst blir vi mer och mer beroende av våra mobiltelefoner. Inte minst av de appar man kan installera. Men rätt praktiska kan de också vara.

Jag har sedan några år en app, som gör att jag kan läsa av elförbrukningen i stugan. Visserligen med 1-2 dygns fördröjning. Men ändå. (Luleå Energi har lovat att vi ska få en ny elmätare installerad, så att vi kan få omedelbara uppdateringar. Lajv, så att säga.)

Idag, när jag tittade in på appen såg jag att ingen el registrerats sedan i torsdags. Inte för att vi har risk för vattenledningar som fryser. Det är ju inte riktigt vinter än. Men i frysen finns ju en del läckerheter som man är lite rädd om, så beslutet kom snabbt i morse. Jag åker ut och kollar.

En vinter för några år sedan hade vi samma fenomen och kom från en skidresa i Levi (Finland), när jag i bilen upptäckte frånvaro av förbrukning. Nu var det mitt i vintern och vi tog naturligtvis den lilla omvägen för att kolla. Och mycket riktigt. Det var strömlöst. Jordfelsbrytaren hade gjort sitt av någon anledning. (Jo, vi hittade felet rätt snabbt och åtgärdade det.) Men i badrummet hade det frusit. I toaletten var det ett isstycke. Men tack och lov hade inget gått sönder, förutom ett rör till duschen, som "sprängts" loss. Inget större mankemang. Fixade det själv.

Nåväl. Idag när jag kom ut kunde jag raskt konstatera att allt var i sin ordning. Tydligen fel på rapporterna från elmätaren till appen.

Men jag fick mig en tur i vackra höstfärger. De har kommit rekordsnabbt. När vi för 10 dagar sedan reste till Kreta syntes de knappt.

Lugnet återställt. Renfilé, löjrom, suovas och annat mådde bra i frysen.

I byn hittar kossorna ätbart i torrgräset.

*****

måndag, september 18, 2017

Vem vet

Jag håller på att plöja mig igenom 579 sidor spänning utöver det vanliga. Det var länge sedan jag läste något så ruggigt.

Den här boken handlar om vårt sårbara samhälle. Ett samhälle som blir mer och mer digitalt. Det är inte utan att jag ser likheter, eller möjliga jämförelser till det som utspelat sig här i Sverige i verkligheten under sommaren. Transportstyrelsen, till exempel. Och nu Rikspolisen.

Här handlar det om okända krafter, som hackar sig in i vitala system. Eller är det en enda kraft? Har utvecklingen börjat skena av sig själv .....?
Läs den om du vågar.

Nä - nu måste jag stänga datorn.

Jag har 67 sidor kvar.

*****

söndag, september 17, 2017

Som om ingenting hänt

I går morse kom vi plötsligt på att vi hade en brödrost i vår lilla lägenhet. Det blev en trevlig ny dimension till frukosten. Vi har ingen brödrost hemma. Det har liksom inte varit vår grej. Visst är det gott, men samtidigt ska den placeras på något bra, tillgängligt, men inte platskrävande ställe. Lös det, den som kan.

Idag blev det förstås också rostat bröd. Av annan sort. Men så gott. Kanske får vi överväga ett inköp, trots allt.

Det var lite kyligare idag. Bara 19 grader i natt. Och vi som hela tiden tackat för att vår balkong har skugga i stort sett hela dagen. Vi har ju sett hur andra undviker att sitta på sina på grund av värmen. Men både vi och frukosten satt bra.

Och nu till middagen är vi hemma. Allt uppackat. Smutstvätten i tunnan. Med vedmod tänker jag på att sommarkläderna nu ska vinterförvaras. Shorts, t-skjortor, pikétröjor, sommarskor. Allt det där är nu inaktuellt.

Middag har vi också hunnit få i oss. Det är liksom trolleri. Raskt har vi förflyttat oss över hela Europa i syd-nordlig riktning. På fyra och en halv timme.

Från en värld till en annan.

*****

lördag, september 16, 2017

Efter en ...

.. formidabel lättjans dag, passar vi på att gå ner till småbåtshamnen för att titta till förtöjningarna innan hemfärden imorgon.

Det var det.

*****

På väg ...

.. till stranden träffade jag en, som inte riktigt gnuggat sömnen ur ögonen.

Det hade jag; redo att möta dagen, som blir het. Flaggorna hängde som snören efter stängerna. Cikadorna öronbedövande. Man tror man fått ett tinnitusskov.

*****

fredag, september 15, 2017

Det där med ...

.. mysbelysning är inget för grekerna.

Men man får väl vara tacksam för att det åtminstone finns "lampskärmar". Det har inte alltid varit så.

*****

Plötsligt får vi ...

.. ett meddelande:
"Hej. Vi har just ätit frukost och tänker åka till Chania idag. Känner ni för att träffas för en kaffe, eller lunch?"

Det är  bekanta från Luleå, som vi senast träffade på skidutflykt på havsisarna i vintras, då vi av en slump träffade dem i en raststuga.

Jovisst vore det trevligt, tänkte vi. Efter några ärenden träffades vi vid fontänen i hamnen i stan. A och K tillbringar två veckor i Rethymnon.och hade tagit bussen de sju milen till Chania.

Det blev pratsam och trevlig lunch på en av hamnkrogarna. Och lååång. Flera timmar blev vi sittande.

Tänkte på att vi inte hade känt varandra om inte jag hade varit stammis på lunchrestaurangen där deras nyzeeländske svärson då jobbade. Så kan det gå. Benke kände till A genom jobbet. Inte kolleger, men i närliggande branscher.

Vi skildes åt efter grekiskalektioner och kartstudier. De ville ha lite tips.

Vi gick åt vårt håll. En sen eftermiddag på stranden, med dopp och bra bok och ett blogginlägg.. Det här sänds live. Man är ju modern.

*****

torsdag, september 14, 2017

Ännu en dag

Idag hade gårdagens friska vindar, lugnat sig. Och det blev istället en stekhet variant.

Vi beslutade oss för att spara strandlivet till eftermiddagen och strosade iväg till stan. Vi ville bland annat till saluhallen. Där har vi alltid köpt på oss ett antal påsar med kryddblandningar.
- Spässöl spajsis for fiss, är ett klassiskt uttryck härifrån sedan mitten och slutet av 80-talet, då vi var här varje år. Ursprunget var en rar och rynkig gumma som gärna ville göra reklam för sin produkt.

Det blev både fisk- och köttkryddblandning, samt ett kretensisk rökt örtsalt, som vi träffade på under en middag på stan. Men dyr var den. 9.90 euro för en fylld liten flaska.

I övrigt gjordes inte många knop, eftersom termometern sprang upp och över 30-strecket. Det blev en frappé och en stunds folkstudier, innan vi släntrade hemåt till en sen lunch på bara grönsaker, följd av vila på stranden, bad och undervattenssimövningar.

På kvällen höll vi på att äta ihjäl oss. En bra restaurang serverade enorma portioner av både för- och huvudrätt. Det var inte tal om att äta upp allt på tallriken.
När kyparen frågade om han fick servera Raki och dessert "on the house", ville vi säga nej tack, men han envisades. Ville se oss lyckliga, sa han. Så fick det bli, innan vi bröt upp, hälsade kaliorexi till damerna vid bordet intill och långsamt, mycket långsamt strövade hemåt i kvällen.

Så fick det bli.





*****

Cement

Varför får jag inte sova, som jag vill? I och för sig kan jag inte klaga på sömnen, när den väl inträffar. Och det gör den. Ofta, dvs. flera gånger per natt. Alldeles särskilt här i Grekland, men ofta ute i andra länder också.

Visst ändrar man vanor och tider, när man är på semester. Men en vital sak ändrar man inte på. Och där har vi anledningen till att jag väcks. Det gäller huvudkudden. Den ligger pall, om man så säger. Väger sisådär 13 kilo, sträcker sig över hela sängens bredd och vägrar bestämt att forma sig efter mitt önskemål. Ja, den formar sig överhuvudtaget inte.

Ett tag trodde jag att man här stoppat i en överbliven cementsäck i örngottet, efter någon större tillbyggnad eller renovering. Men då hade nog inte 13 kilo räckt.

Nä, det är bara att acceptera. Sov på rygg, med huvudet vinkelrätt mot kroppen! Kanske en stund på ena sidan också, så att nacken får böjas i riktning mot axeln.

Men hitta för guds skull inte på att ligga på magen. Då får atlaskotan en knäck.

Längtar hem! *)

*****
*)Nä, skojar bara.

onsdag, september 13, 2017

Apropå ...

.. vatten, som avhandlades i mitt förra inlägg, så undrar jag lite blygsamt vad vi gör för fel hemma i Sverige.

Här lyser gräsmattorna gröna. Poolen är full med vatten, inte bara vid vårt hotell. Inga propåer om att spara på vattnet, som är av bra kvalitet. Ingen fara att dricka.

I Sverige har vi vattenbrist på sina håll i de södra delarna av landet. Vattningsförbud och andra restriktioner. Jo, det har varit en rätt torr sommar här och där. Men nog har det också regnat en hel del.

Senast det regnade här på Kreta var i april. Termometern har stadigt stått på 30 grader och däröver. 40 vid några tillfällen.

Men vatten finns.

*****

Högmod

När vi åt frukost reflekterade jag över det faktum, att här sitter jag och sätter i mig mycket annat än vad jag är van vid hemifrån. Brödet är annorlunda. Yoghurten likaså. Och inte heller ser müslin ut som hemma.

Hemma har vi förförts av Brämhults juice i olika former. Motsvarigheten har vi inte hittat här. Inte ens vanlig juice verkar finnas i affärerna. Det närmaste man kommer är något som verkar utblandat med vatten och kallas "nektar". Men den kompletterar vi med färska nektar(observera vitsen)iner.

Men det jag egentligen skulle komma till, är att jag aldrig någonsin haft problem med magen, när jag är i Grekland. Den är så harmonisk och funkar precis som hemma. I Frankrike är det "obligatoriskt" med någon, eller två dagar då jag känner mig risig.

Och här i Grekland dricker jag till och med kranvattnet! Det har jag alltid gjort.

Så nu kommer väl "fallet" efter ett så flagrant högmod.

*****

tisdag, september 12, 2017

Av en slump ...

.. hamnade vi ikväll på en genuint grekisk taverna. En väldigt trevlig och glad tjej rekommenderade kvällens rätter och vi fastnade för lammgrytan. Det var rätt val. Väldigt gott.
Naturligtvis startade vi med mia choriatiki och enna tsatziki. Och även det naturligtvis, blev vi bjudna på en liten dessert beledsagad av en raki innan vi tackade för oss, fick ett glatt leende till svar, och vandrade hemåt vårt hotell.

*****

Vi gjorde nog rätt

Natten var stormig, ja åtminstone väldigt blåsig. Vaknade många gånger av att jalusin i den öppna balkongdörren slog hårt i väggen. Men stänga kunde vi inte på grund av värmen i lägenheten.

Gryningen kom och den var kav lugn. Inte en enda rörelse i luften. Havet brusade av kvarlämnade dyningar.

Vi hade bestämt oss att vända lite på programmet. Vi tar en dag i stan och ser oss omkring. Sedan drar vi till stranden på eftermiddagen och avslutar med ett dopp i solnedgången.

Nu var det ju så, att när vi väl kommit igång så återvände blåsten med full kraft. En ettrig nordanvind piskade upp havet ordentligt. Men egentligen kändes det rätt behagligt. Tempen låg ju på 28-29 grader, trots allt.

Ett mål hade vi. Trots att vi varit här i stan tio, elva gånger, har vi konstigt nog aldrig besökt det gamla fyrtornet, byggt av venetianarna någon gång i slutet av 1400-talet. Det har bara inte blivit av. Sagt och gjort. Sedan blev det mera planlöst flanerande. En frappé på ett hamnkafé, och sedan vidare i gränder och längs promenader. På vägen hemåt, stannar vi till för en sen lunch. Det blir oftast kring normal eftermiddagsfikatid, alltså halvtre.

Vi inser då också att det där med eftermiddagsdopp inte ter sig så värst lockande. Vinden är för stark. Nästan ingen är i vattnet, eftersom vågorna är stora.

Det fick bli som det blev. En stund med en bra bok på balkongen. En slummer. En kaffe.

Och nu väntar duschen.

Sedan får vi se.



*****

måndag, september 11, 2017

I ett avseende ...

.. har grekerna kommit längre än vi svenskar. Eller kanske är det så att de aldrig förfallit.

Ser du vilket?

*****

Inte är jag ...

.. någon strandmänniska inte. Så nu ligger jag här under ett parasoll. Jo!

Men jag skyller på den svenska så kallade sommaren.

Abstinensen har varit svår. Nu laddar jag.

söndag, september 10, 2017

Det är det här ...

.. med Grekland. Det känns som hemma. Har alltid gjort det.  Vi har räknat ut att vi sammanlagt har bott hör i 7 månader. Många var de vistelser på 80-talet, som inte var en-, eller tvåveckorsresor. Nej, vid flera tillfällen stannade vi i tre veckor. Med stor behållning.

Båtluffat har vi också. Och det betyder att vi sett många av öarna i arkipelagen. Lesbos, Samos, Santorini, Amorgos, Naxos, Paros, Lefkas, Antiparos, Folegandros med flera har besökts av oss.

Nu är vi på Kreta. Närmare bestämt i Chania. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men det är minst tio.

Och hemma känner jag mig direkt, när jag klivit av planet. Välkomnad av Grekland och grekerna.


*****

Efter att vi ...

.. installerat oss och varit och handlat frukostmat, är det äntligen dags för eftermiddagskaffe på balkongen.


*****