torsdag, januari 17, 2019

Jodå

Nädå, jag är vaken. Men torsdagar är den dag i veckan som jag har färst läsare (Ordet finns i SAOL.) så det är ju egentligen ingen idé att jag skriver något och berättar om livet i stort, eller i smått. Men jag gör väl det ändå'rå.

Kallt är det. Det biter i kinderna när det är 24 grader under noll, och dessutom blåser lite. Eller drar, snarare. Från norr. De promenader som görs är de mer eller mindre nödvändiga. Till gymmet, förstås. Det är ju torsdag.

Det märks också på stan, att det är kallt. Vid lunchtid, då vi travade iväg till Bistron för lunch med vänner, brukar det vimla av folk här i centrum. Men nu var det rätt tunnsått. Några gymnasieungdomar i tygskor och utan sockar. Ja, det var väl det. Kanske någon "fin" herre med rocken oknäppt och blå i ansiktet. Men mina funderingar kring det där känner du redan till.

Det blev faktiskt kött i form av en jättegod pannbiff på lunchtallriken. Hörde idag att genomsnittssvensken äter ett hekto kött per dag. Per dag! Och önskvärt är, om vi ska kunna överleva på denna planet, att vi går ner till 100 gram per vecka. Det kommer ju aldrig att gå.

Själv äter jag inga 100 gram kött per dag. Kanske 250 per vecka. Högst! Så det är någon som slafsar i sig mina portioner från de övriga dagarna tillsammans med sina egna hekton. Och jag förstår ingenting. Äter inte folk fisk? Det gör jag. Ofta. Givetvis också vegetabilier av olika slag. Dit räknas väl frukt också.

Men biffen var som sagt god. Kolakakorna till kaffet också. Det mesta är gott på Bistron.

Återstoden av dagen (man är ju litterär) består hittills av avkoppling. Vi:s temakryss blev nästan färdigt. Sammanlagt tre rutor är fortfarande tomma, då jag för mitt liv inte kan komma på vad svaret till "Vid räkning till tio" kan bli. Två bokstäver. Den första är K. Och korsande ord skall vara svaret på "Kokas innehåll". Fyra bokstäver och slutar på RD. Den andra bokstaven i det ordet är också den som ska avsluta K:et i räkningen till tio. Förmodligen är lösningen väldigt enkel. Men mina, eller våra hjärnors vindlingar hjälper inte till.

Alla råd välkomna.

Det blev en promenad till. Konsum, eller Coop, som det nu tänker heta. Internt i mitt huvud förblir det Konsum. (Statoil finns också kvar. Sörkel käj går definitivt bort. Tur att man inte tankar där.) Så redan nu kan jag räkna in mer än 10 000 steg, ja nästan 11 000.
 - Hur känns det Bert?
 - Näää, men det känns bra!


*****

8 kommentarer:

  1. KO (som i knockout) och JORD (som i jordkoka)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt; lätt när man vet. Tack för det!
      😊

      Radera
  2. KO begrep jag också.
    Men tur nog var jag inte först och du fick fullständig lösning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre lycka nästa gång. Att bli först, alltså. ☺

      Radera
  3. Har en svaghet för kött av hög kvalité, både som huvudråvara men också som smörgåspålägg så jag tillhör nog ”köttfrossarna” som äter 7 hg/vecka. Dock försöker jag se till att det som hamnar på våra tallrikar är närproducerat och gärna vilt så som älgkött. Vi äter också fisk och strävar efter mer och mer grönt på tallriken. Ibland t.o.m. helt vegetariskt. Men, som alltid, finns det förbättringspotential.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi här i norr har ett privilegium, nämligen renkött. I det närmaste ekologiskt, dessutom. Jag äter det sparsamt. I likhet med dig är det vegetariska på frammarsch.

      Radera
    2. Ja det blir en och annan bit ren här också. Jag har varit sugen att testa den där renhandlaren som brukar stå på Coop arena, är det Sapmi vilt de heter? Visst har du skrivit ett inlägg om det?

      Souvasgravat renkött från Svantes Vilt är också en av mina favoriter.

      Radera
    3. Sapmi ren och vilt heter de. Bra leverantör. Men för oss blir det nog till största delen Biergo i stan.

      Radera