söndag, juni 22, 2014

Midsommar I

Vi drog inåt landet. Inte norrut. Nej, snarare lite lite söderut, men betydligt västligare. Vi har sedan rätt många år nu "turnerat" med midsommarfirandet mellan olika bekanta, det vill säga vi har varit hos varandra i turordning.

Nu var det så att de som "stod i tur"  för värdskapet var Elisabeth och Håkan som flyttat till Sorsele, Sveriges näst minsta kommun till invånarantalet, men den åttonde största till ytan. Fördelar man invånarna jämnt över kommunens yta blir det så glest mellan folk att det inte ens räknas som en plats, enligt EU:s sätt att standardisera.
 - Vi finns helt enkelt inte, sa den kapten som tog oss ut på kryssning på den mäktiga Vindelälven.

Kryssning blev det alltså. Ett av inslagen i midsommarfirandet. Det där med sommar kunde vi egentligen glömma. Det var väl sisådär 6 grader över nollan och blåste ihärdigt. Det var ullunderställ och dunjacka som gällde. Men vackert var det. Skepparen höll låda hela tiden och berättade historier från det som hänt på stränderna vi passerade. Väl i land, efter några timmar, fick vi också tillfälle att se den gamla båt, som dagens kryssare är en kopia av. Hängde du med där? Vi åkte alltså i en relativt nyskapad efterföljare till den gamla båten som gått som reguljär kollektivtransport längs älv och sjö från Sorsele och västerut till Jillesnuole. Mycket intressant närhistoria, med dramatik och roligheter.

Väl iland tog ett mer traditionellt firande över. Framåt kvällen blev det förstås god mat med surr, skratt och prat till långt in på natten.

Älvkungen - Så heter båten som tar en ut på Vindelälvens böljor.


*****

8 kommentarer:

Cecilia N sa...

Ja fy så kallt vi har. Vi sjöng om ljumma vindens fläkt idag i ett kapell så utkylt att man såg utandningen. Det var nästan fnissframkallande.

Har du nån aning om vad Kulturchefen har fångat på bild?
http://kulturchefen.se/2014/06/21/ajda/

Bert Bodin sa...

Cecilia N: Det är en svärmare av något slag. Tänkte först säga Ligustersvärmare, men den verkar för brun på huvudet. Brunsprötad skymningssvärmare ligger nog närmast sanningen.

Kulturchefen sa...

Tusen tack för svar!

Lena Schölander sa...

Åh, där forsade min hembygd förbi. Kanske sågs även de vägar där som barn jag sparkat i gruset :-). Välles du som fick tillbringa midsommaren där,
De allra vänligaste hälsningar Lena

Bert Bodin sa...

Lena: Kul att du tittar in. Säkert såg jag din hembygd. Grusvägarna var dock lite svåra att kolla in, men jag förstår att de fanns där, nu när jag tänker efter.

Det var en trevlig midsommar. (Jag trodde "välles" stavades med ett L)

Bert Bodin sa...

Kulturchefen: Kul att kunna hjälpa till.

Anonym sa...

Nä nog borde det vara två L , jag var mest fundersam om det skulle vara ett w i början men skippade det. ;-)

Bert Bodin sa...

Lena: Jo. Jag frågade en kollega som ansåg att det nog kunde vara två L. Och varför inte W. :-)