Midsommar I

Vi drog inåt landet. Inte norrut. Nej, snarare lite lite söderut, men betydligt västligare. Vi har sedan rätt många år nu "turnerat" med midsommarfirandet mellan olika bekanta, det vill säga vi har varit hos varandra i turordning.

Nu var det så att de som "stod i tur"  för värdskapet var Elisabeth och Håkan som flyttat till Sorsele, Sveriges näst minsta kommun till invånarantalet, men den åttonde största till ytan. Fördelar man invånarna jämnt över kommunens yta blir det så glest mellan folk att det inte ens räknas som en plats, enligt EU:s sätt att standardisera.
 - Vi finns helt enkelt inte, sa den kapten som tog oss ut på kryssning på den mäktiga Vindelälven.

Kryssning blev det alltså. Ett av inslagen i midsommarfirandet. Det där med sommar kunde vi egentligen glömma. Det var väl sisådär 6 grader över nollan och blåste ihärdigt. Det var ullunderställ och dunjacka som gällde. Men vackert var det. Skepparen höll låda hela tiden och berättade historier från det som hänt på stränderna vi passerade. Väl i land, efter några timmar, fick vi också tillfälle att se den gamla båt, som dagens kryssare är en kopia av. Hängde du med där? Vi åkte alltså i en relativt nyskapad efterföljare till den gamla båten som gått som reguljär kollektivtransport längs älv och sjö från Sorsele och västerut till Jillesnuole. Mycket intressant närhistoria, med dramatik och roligheter.

Väl iland tog ett mer traditionellt firande över. Framåt kvällen blev det förstås god mat med surr, skratt och prat till långt in på natten.

Älvkungen - Så heter båten som tar en ut på Vindelälvens böljor.

*****